Torskfisket i Östersjön

Motion 1986/87:Jo413 Lennart Alsén (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo413

Lennart Alsén (fp)
Torskfisket i Östersjön

Under de senaste tio åren har i Blekinge skett en målmedveten satsning på en
utbyggnad av fiskberedningsindustrin för att i ökad omfattning arbeta med
Östersjötorsken som råvara.

Det statliga stödet till såväl fiske- som fiskberedningsföretagen har varit
inriktat på att uppmuntra och stimulera torskfiske och vidareförädling av
torsk. Avgörande för ekonomi och sysselsättning i såväl fiskeföretagen som
fiskberedningsindustrin i Blekinge är Östersjötorsken.

Det är därför med stor oro man kan se på den nuvarande utvecklingen
inom torskfisket, en utveckling som kan beskrivas enligt följande:

Alltför kort fiskesäsong för trålfisket vintern 1985-86 samt så gott som helt
uteblivna torskfångster nära land i garn- och krokfisket.

Görs en jämförelse mellan torsklandningarna på sydkusten för perioden
januari-april åren 1984, 1985 och 1986 (källa SCB erhålles följande
landningsresultat.

1984 17 068 ton

1985 12 102 ton

1986 9 406 ton

Torsklandningarna på sydkusten har alltså, under de för torskfisket så
betydelsefulla månaderna januari, februari, mars och april minskat med
45 % under 1986, jämfört med motsvarande period 1984. De stora torsklandningarna
t.o.m. 1984 kan förklaras som en följd av rika årsklasser av
torskyngel under åren 1976, 1979 och 1980, samtidigt som fångstansträngningarna
ökat kraftigt och det skett en betydande teknikutveckling i
torskfisket under de senaste åren.

Det traditionella torskfisket utanför Blekingekusten med krok och garn
ger nu små eller obetydliga fångster, vilket medfört att fisket förlagts till mer
avlägsna fiskeplatser bl. a. Midsjöbankarna. Under sommarhalvåret är det
garn- och krokbåtarna som svarar för de värdefulla torsklandningarna till
industri och färskmarknad. Torskfiske med trål bedrivs under denna tid
endast i liten omfattning.

När nu garn- och krokbåtarna under sommarmånaderna på grund av
bristen på torsk nära kusten tvingas ut på mer avlägsna fiskevatten för att få
bättre fångster, uppstår nya och allvarliga problem för fisket. Genom
systemet med utbyteskvoter har utländska fiskefartyg erhållit licens för fiske
efter sill/strömming i den svenska fiskezonen med trål. Genom detta
försvåras och omöjliggörs ett rationellt och lönsamt svenskt fiske efter torsk

Mot.

1986/87

Jo413-418

1 Riksdagen 1986187.3 sami. NrJo4l3-4I8

med krok och garn på grund av trängseln på fiskeplatserna och mycket stora
redskapsförluster på grund av sill-/strömmingstrålarnas framfart.

I ett läge där det svenska Östersjöfisket har tilltagande ekonomiska
problem och där svensk beredningsindustri för att kunna överleva behöver
torskråvara förefaller det naturligt att det svenska fisket efter torsk i svensk
fiskezon ges sådana villkor att det kan bedrivas på ett tillfredsställande sätt.

I detta sammanhang finns det anledning att peka på behovet av en bättre
samordning av fiskeripolitiken gentemot de andra Östersjöländerna och EG
för att på så sätt slå vakt om svenska intressen och värna om vårt yrkesfiske
och vår fiskberedningsindustri. För att åstadkomma denna samordning bör
därför en särskild samordnare avseende fiskefrågor tillsättas inom jordbruksdepartementet.
Den kraftiga tillbakagången i torskfisket har givits olika
förklaringar såsom svaga årsklasser äv torskyngel under 1980-talet, uteblivna
saltvattensinbrott i Östersjön genom Bälten, vilket orsakat syrebrist och
svavelvätebildning, föroreningar, vilka påverkar torskens reproduktionsoch
uppväxt samt slutligen ett alltför hårt fisketryck-överfiskning.

Under senare tid har förts en något förvirrad diskussion om orsakerna till
torskfiskets tillbakagång. För såväl fiske- och fiskberedningsföretag som för
kommuner och länsmyndigheter vore det av stor betydelse för den regionala
planeringen inom fiskerinäringen, om det funnits en bättre framförhållning
beträffande kunskaperna om fiskets utveckling och framtidsmöjligheter än
vad som nu är fallet. Havsfiskelaboratoriets verksamhet för Östersjön bör
därför byggas ut och en avdelning inrättas i Karlskrona.

Inget annat hav är så viktigt som Östersjön för det svenska fiskets framtid.
Inte minst av sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl bör Östersjön som
naturresurs ägnas mera tid och kraft.

Hemställan

Med hänsyn till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om översyn av systemet med utbyteskvoter

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en samordning av den svenska
fiskeripolitiken

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en utbyggnad av havsfiskelaboratoriets
verksamhet för Östersjön samt inrättande av en avdelning i
Karlskrona

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av insatser för att säkra torskens
reproduktion.

Stockholm den 26 januari 1987
Lennart Alsén (fp)

Mot. 1986/87
Jo413

2