Tjänstledighet för nyföretagande

Motion 1994/95:A711 av Berndt Ekholm (s)

Det svenska näringslivet har hårt knutits till råvarorna i
skog och malm och till ett antal stora företag varav de flesta
startade runt seklets början.

Sverige har redan missat mycket av det som kommer att
känneteckna framtidens samhälle:Andra länder har mer av
forsknings- och kunskapsintensiva företag.Sverige har
många duktiga uppfinnare, men ont om företag som tar hand
om nya idéer.Jämfört med de flesta andra länder i Europa
läser färre av Sveriges unga vidare vid universitet och
högskolor.

Det räcker inte att tala väl om forskning, småföretag och
företagsamhet. Det räcker inte heller att uppmuntra
aktieägare och företag med allt lägre skatter. Det som i stället
behövs är en ny period av samarbete och gemensamma tag
för att åter få igång Sverige.

Mellankrigsperioden, 1930-talets kris och andra
världskrigets erfarenheter lade grunden för den
samarbetsanda mellan stat, näringsliv, fack och anställda
som varit själva kärnan i den svenska modellen.

Det kommer emellertid inte att vara enkelt att återskapa
en liknande samverkan. Ekonomin är alltmer internationellt
sammanflätad och många av de stora ''svenska'' företagen
är nu globalt verksamma. Deras intresse av att bredda sin
verksamhet till nya innovativa verksamheter utanför
företagens etablerade verksamhetsområden tycks vara i
avtagande. Huvudinriktningen inom de etablerade företagen
är koncentration till kärnverksamheter.

Genom ett näringslivsråd har regeringen skapat ett forum
för samråd med företrädare för de större företagen om
framtida utveckling av svenskt näringsliv. Förslag har också
lagts fram om avdragsrätt för riskkapital som förs till icke-
börsnoterade bolag. Tillsammans med tidigare åtgärder är
avsikten att underlätta kapitalförsörjningen för småföretag
och nyföretagande.

Det som är den egentliga flaskhalsen för det nödvändiga
nyföretagandet är i grunden bristen på entreprenörer som har
kompetens och vilja till det risktagande som nyföretagande
innebär.

Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken finns nu tillgång
till s.k. starta-eget-bidrag. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen utvidgade medel för stöd till kvinnligt
nyföretagande.

Det finns emellertid anledning att tro att det bland dem
som nu har arbete finns de som har de största
förutsättningarna för att kunna bygga de nödvändiga nya
företagen.

Samhällsforskaren Carl Hamilton skriver i AB (18/1 1995)
följande:

I depressionens massarbetslöshet har det ofta framförts
tankar om att arbetslösa skall uppmuntras att starta eget. Jag
känner stor sympati för dessa idéer. Men samtidigt måste vi
erkänna att de som har bäst förutsättningar att starta företag
är arbetare och tjänstemän som i dag har jobb. Deras
kunskaper är aktuella, de befinner sig nära kunderna och de
ser vad som skulle kunna göras bättre.

--

--

--

Ett konkret förslag är att anställda som vill pröva sina
vingar får rätt till ett års tjänstledighet, med sex månaders
ersättning från försäkringskassan motsvarande
arbetslöshetsersättningen.

--

--

--

När företaget ersätter den utflugne med en vikarie, som
därmed får jobb, kommer detta förslag inte att kosta
statskassan några stora pengar.

Så långt Carl Hamilton.

Detta förslag samt anpassad form av rätt till starta-eget-
bidrag bör tas till vara och föras in som en del av arbetsrätt
och i arbetsmarknadspolitiken.

Systemen för tillförande av riskkapital till nyföretagande
har hittills främst varit inriktade på att underlätta olika
former av extern riskkapitalförsörjning till nyföretagaren. Ett
kännemärke på många av de entreprenörer som visat sig
kunna bygga framgångsrika företag är att de haft vetskap om
att omdöme och sparsamhet klarar företagsexpansion utan
att bjuda in externt riskkapital genom delat ägande eller på
annat sätt.

Under föregående regering infördes system med rätt till
kvittning av förluster från egen förvärvsverksamhet
gentemot inkomster från tjänst. Systemet inbjöd till
skatteplanering och fiffel. Liknande risker om än mindre
finns med avdragsrätten för förluster när riskkapital tillförs
icke-börsnoterade bolag.

För att stödja nyföretagande och småföretagens utveckling
bör som komplement införas generösa skatteregler som ger
nyföretagaren/småföretagaren bättre möjligheter att bygga
upp eget rörelse- och trygghetskapital i företaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändringar av arbetsrätt och regler
för arbetsmarknadspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riskkapital och skatteregler för
småföretagare och nyföretagande.1

Stockholm den 25 januari 1995

Berndt Ekholm (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.