Tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet

Motion 1991/92:Ju203 av Britta Bjelle (fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I den s k förnyelsepropositionen (prop 1989/90:155
förnyelse inom polisen) drog regeringen upp vissa riktlinjer
i fråga om tillsättning av vissa högre tjänster inom
polisväsendet. En strävan borde enligt departementschefen
vara att förskjuta tyngdpunkten i tillsättningsförfarandet till
regional och lokal nivå. Övervägandena i propositionen
föranledde vissa ändringar i polisförordningens
bestämmelser om tjänstetillsättning. Den nya ordningen
blev emellertid tungrodd.
Tjänster som länspolismästare, biträdande
länspolismästare, polismästare eller tjänster som
polisöverintendent, byråchef eller kanslichef tillsätts i dag
av regeringen efter förslag av länsstyrelsen. Tjänster som
polisintendent, avdelningsdirektör och byrådirektör tillsätts
av länsstyrelsen.
Innan länsstyrelsen lämnar ett förslag om en
tjänstetillsättning eller beslutar att tillsätta en tjänst skall
polismyndighetens yttrande inhämtas. Vid tillsättning av en
tjänst som länspolismästare, biträdande länspolismästare,
polismästare, överpolisintendent eller polisintendent skall
dessutom länsstyrelsen först inhämta ett yttrande från
rikspolisstyrelsen.
Länsstyrelsen upprättar efter ansökningstidens utgång
en förteckning över samtliga sökande. Denna förteckning
jämte samtliga ansökningshandlingar översänds därefter till
rikspolisstyrelsen för yttrande. Rikspolisstyrelsens yttrande
lämnas av rikspolischefen. En referensgrupp för beredning
av tjänstetillsättningsärenden inför rikspolischefens beslut
har inrättats vid styrelsen. I referensgruppen ingår två
representanter för Föreningen Sveriges polischefer, en
representant från vardera Förbundet för jurister,
samhällsvetare och ekonomer, Svenska Polisförbundet och
Statstjänstemannaförbundet samt två lekmannaledamöter
med parlamentarisk förankring. Rikspolischefen eller
dennes ställföreträdare är gruppens ordförande.
Föredragande är chefen för personalbyrån eller annan
cheftjänsteman från denna byrå.
Rikspolisstyrelsen överlämnar med eget yttrande
ärendet tillbaka till länsstyrelsen som i de fall då
polismyndigheten skall yttra sig skickar över handlingarna
dit. Efter polismyndighetens yttrande fattar länsstyrelsen
beslut om tillsättning av tjänsten eller lämnar samtliga
handlingar med eget förslag till regeringen.
Detta förfarande får anses både tungrott och
omständligt främst på grund av att ett flertal olika
myndigheter efter varandra och på olika sätt deltar i
beslutsprocessen. Mer än 50 personer deltar aktivt i
tillsättningen av en enda tjänst. Förfarandet vid tillsättning
av en polischef kan ta upp till ett år.
Mot bakgrund av ovanstående finns det skäl att
reformera förfarandet vid tillsättning av vissa tjänster inom
polisväsendet. Man bör därvid eftersträva ett
tillsättningsförfarande som är mera lätthanterligt. En möjlig
lösning är att rikspolisstyrelsen som central
förvaltningsmyndighet för polisväsendet ges ett större
ansvar för chefstillsättning inom organisationen samtidigt
som de regionala och lokala organens rätt att påverka
chefstillsättningarna bibehålls.
Rikspolisstyrelsen borde få uppgiften att till regeringen
lämna förslag om tillsättning av sådana polischefstjänster
som tillsätts av regeringen efter ett förslagsförfarande.
Detta skulle kunna ske genom att den nuvarande
referensgruppen inom rikspolisstyrelsen får ställning som
en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
Styrelsens beslut i dessa ärenden skulle alltså fattas i en
särskild sammansättning som garanterar att såväl fackliga
som allmänna intressen kommer till uttryck. En sådan
ordning är väl förenlig med de självklara intressena av att
tillgodose de lokala och regionala myndigheternas
synpunkter.
Den centrala nämnden skulle möjligen också kunna vara
ett lämpligt förslagsorgan när det gäller
polisintendenttjänster, även om det då är fråga om tjänster
som tillsätts på regionalnivå. Ett skäl för en sådan ordning
är att polisintendenterna i stor utsträckning är
polischefernas ställföreträdare. Det är vidare vanligt att
man söker flera tjänster samtidigt inom polischefskarriären
t ex en polismästartjänst och en polisintendenttjänst. Att
sökanden då skulle ställas inför två delvis skilda
förslagsförfaranden skulle kunna innebära olägenheter med
bl a risk för olika bedömningar av sökandens skicklighet.
Att beträffande samma sökande tillämpa två förfaranden
parallellt innebär dessutom merarbete.
En tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet borde vara
anpassad till det medborgarinflytande över
polisverksamheten som har blivit ytterligare förstärkt
genom polisreformen. Dessutom måste förfarandet ge
utrymme för ett lokalt och regionalt inflytande över
nämndens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en central
tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.

Stockholm den 21 januari 1992

Britta Bjelle (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.