Tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet
Motion 1991/92:Ju203 av Britta Bjelle (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1992-01-27
- Bordläggning
- 1992-02-06
- Hänvisning
- 1992-02-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I den s k förnyelsepropositionen (prop 1989/90:155 förnyelse inom polisen) drog regeringen upp vissa riktlinjer i fråga om tillsättning av vissa högre tjänster inom polisväsendet. En strävan borde enligt departementschefen vara att förskjuta tyngdpunkten i tillsättningsförfarandet till regional och lokal nivå. Övervägandena i propositionen föranledde vissa ändringar i polisförordningens bestämmelser om tjänstetillsättning. Den nya ordningen blev emellertid tungrodd.
Tjänster som länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare eller tjänster som polisöverintendent, byråchef eller kanslichef tillsätts i dag av regeringen efter förslag av länsstyrelsen. Tjänster som polisintendent, avdelningsdirektör och byrådirektör tillsätts av länsstyrelsen.
Innan länsstyrelsen lämnar ett förslag om en tjänstetillsättning eller beslutar att tillsätta en tjänst skall polismyndighetens yttrande inhämtas. Vid tillsättning av en tjänst som länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare, överpolisintendent eller polisintendent skall dessutom länsstyrelsen först inhämta ett yttrande från rikspolisstyrelsen.
Länsstyrelsen upprättar efter ansökningstidens utgång en förteckning över samtliga sökande. Denna förteckning jämte samtliga ansökningshandlingar översänds därefter till rikspolisstyrelsen för yttrande. Rikspolisstyrelsens yttrande lämnas av rikspolischefen. En referensgrupp för beredning av tjänstetillsättningsärenden inför rikspolischefens beslut har inrättats vid styrelsen. I referensgruppen ingår två representanter för Föreningen Sveriges polischefer, en representant från vardera Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer, Svenska Polisförbundet och Statstjänstemannaförbundet samt två lekmannaledamöter med parlamentarisk förankring. Rikspolischefen eller dennes ställföreträdare är gruppens ordförande. Föredragande är chefen för personalbyrån eller annan cheftjänsteman från denna byrå.
Rikspolisstyrelsen överlämnar med eget yttrande ärendet tillbaka till länsstyrelsen som i de fall då polismyndigheten skall yttra sig skickar över handlingarna dit. Efter polismyndighetens yttrande fattar länsstyrelsen beslut om tillsättning av tjänsten eller lämnar samtliga handlingar med eget förslag till regeringen.
Detta förfarande får anses både tungrott och omständligt främst på grund av att ett flertal olika myndigheter efter varandra och på olika sätt deltar i beslutsprocessen. Mer än 50 personer deltar aktivt i tillsättningen av en enda tjänst. Förfarandet vid tillsättning av en polischef kan ta upp till ett år.
Mot bakgrund av ovanstående finns det skäl att reformera förfarandet vid tillsättning av vissa tjänster inom polisväsendet. Man bör därvid eftersträva ett tillsättningsförfarande som är mera lätthanterligt. En möjlig lösning är att rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet för polisväsendet ges ett större ansvar för chefstillsättning inom organisationen samtidigt som de regionala och lokala organens rätt att påverka chefstillsättningarna bibehålls.
Rikspolisstyrelsen borde få uppgiften att till regeringen lämna förslag om tillsättning av sådana polischefstjänster som tillsätts av regeringen efter ett förslagsförfarande. Detta skulle kunna ske genom att den nuvarande referensgruppen inom rikspolisstyrelsen får ställning som en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet. Styrelsens beslut i dessa ärenden skulle alltså fattas i en särskild sammansättning som garanterar att såväl fackliga som allmänna intressen kommer till uttryck. En sådan ordning är väl förenlig med de självklara intressena av att tillgodose de lokala och regionala myndigheternas synpunkter.
Den centrala nämnden skulle möjligen också kunna vara ett lämpligt förslagsorgan när det gäller polisintendenttjänster, även om det då är fråga om tjänster som tillsätts på regionalnivå. Ett skäl för en sådan ordning är att polisintendenterna i stor utsträckning är polischefernas ställföreträdare. Det är vidare vanligt att man söker flera tjänster samtidigt inom polischefskarriären t ex en polismästartjänst och en polisintendenttjänst. Att sökanden då skulle ställas inför två delvis skilda förslagsförfaranden skulle kunna innebära olägenheter med bl a risk för olika bedömningar av sökandens skicklighet. Att beträffande samma sökande tillämpa två förfaranden parallellt innebär dessutom merarbete.
En tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet borde vara anpassad till det medborgarinflytande över polisverksamheten som har blivit ytterligare förstärkt genom polisreformen. Dessutom måste förfarandet ge utrymme för ett lokalt och regionalt inflytande över nämndens förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
Stockholm den 21 januari 1992 Britta Bjelle (fp)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.