Tingsrättsorganisationen
Motion 1992/93:Ju412 av Sonia Karlsson och Berit Löfstedt (s)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1993-01-26
- Bordläggning
- 1993-02-09
- Hänvisning
- 1993-02-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I Justitiedepartementets promemoria om domstolsväsendets organisation föreslås nedläggning av 24 tingsrätter. För Östergötlands del föreslås att Motala och Mjölby tingsrätter bör läggas samman med Linköpings tingsrätt, som därigenom får tolv domare.
I promemorian påstås att det i dag finns problem såvitt avser den judiciella bärkraften hos de minsta tingsrätterna.
Ser man vid en bedömning av den judiciella bärkraften på kärnan i detta begrepp -- att de mål och ärenden som domstolen har att handlägga avgörs på ett riktigt sätt och inom rimlig tid -- fungerar de små domstolarna väl och i många fall till och med bättre än de stora domstolarna. När det gäller handläggningstiden framgår detta med all önskvärd tydlighet av de produktivitetsstudier som Statskontoret har utfört på uppdrag av Domstolsutredningen. Av dessa studier framgår även att arbetskapaciteten per domare normalt är större vid små och medelstora tingsrätter och att antalet avgjorda mål per domare minskar markant om en tingsrätt har mer än 7--8 domare.
Statskontorets undersökning visade att de små tingsrätterna är effektiva; bland annat har den lokala förankringen en mycket stor betydelse. Närheten till åklagare, polis, advokater och domstol gör att problemen med delgivning och dyrbara, inställda förhandlingar är små.
Problemen finns i de stora tingsrätterna. Domstolsverket som är speciellt sakkunnigt avstyrker förslaget och anser att de små tingsrätterna bör vara kvar.
I promemorian sägs att den pågående renodlingen av domstolarnas verksamhet som föreslagits av Domstolsutredningen, innebärande att vissa s.k. sidofunktioner tas bort från tingsrätterna, kommer att förstärka problemen med de minsta tingsrätternas bärkraft.
Vi är kritiska mot att dessa sidofunktioner flyttas i den omfattning som föreslås och menar att starka skäl talar för att förmynderskapsärenden samt bouppteckningsärenden skall vara kvar vid tingsrätterna. Under alla förhållanden är det inte möjligt att i dag säga i vilken omfattning den föreslagna reformen kommer att innebära en minskning av arbetsuppgifterna vid tingsrätterna. Dessutom har Domstolsutredningen även föreslagit att vissa frågor skall tillföras tingsrätterna. Det går därför inte att nu, som görs i promemorian, påstå att den kommande renodlingen av domstolarnas verksamhet kommer att medföra ökade problem i fråga om de minsta domstolarnas judiciella bärkraft.
Tisdagen den 8 december 1992 hade justitieutskottet en offentlig utfrågning om tingsrättsorganisationen. Det var en mycket klargörande utfrågning. Vi socialdemokrater har hävdat att det inte finns något bärande motiv för en massnedläggning av tingsrätter. Vid utfrågningen framkom tydligt att regeringens förslag inte är baserat på verkligheten.
Kritik framfördes både från Domstolsverket, Riksåklagaren, Sveriges Advokatsamfund, Nämndemännens Riksförbund samt dessutom från Sollefteå och Tierps tingsrätter.
Däremot uttalades stöd för den s.k. statskontorsmodellen, som medger att ett mycket större antal domstolar kan fortleva, samtidigt som en önskvärd decentralisering av administrativt ansvar kan åstadkommas. De intentionerna stämmer också väl med Åklagarutredningens förslag.
Det övergripande målet för domstolsväsendet har i promemorian formulerats så att domstolarna på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid skall avgöra de mål och ärenden som de har att handlägga.
Det främsta måttet på i vilken utsträckning en domstol uppfyller de ovan nämnda kraven är den effektivitet med vilken domstolen arbetar. Som tidigare nämnts framgår det klart av Statskontorets undersökning att de små och medelstora domstolarna är effektiva medan effektiviteten markant försämras i domstolar med mer än 7--8 domare. Det framlagda förslaget till en ny domkretsindelning innebär att det bildas ett flertal tingsrätter med 10--12 domare. Mot bakgrund av det ovan sagda är detta en lösning som under inga omständigheter bör väljas.
Förslaget att överföra Motalas och Mjölbys domsväsende till residensstaden Linköping är onödigt. Än större arbetsbörda för den tilltänkta större Linköpingsenheten kan medföra längre hanteringstider för samtliga parter och speciellt för enskilda individer, polisväsende, åklagare och advokater med flera verksamma i västra länsregionen.
Om tingsrätter försvinner är risken betydande för att även advokater flyttar från orten. Det finns dessutom risk för att både åklagar- och polismyndigheten kommer att påverkas genom indragningar i verksamheten eller nedläggning. Även i detta hänseende drabbas således kommuninnevånarna av försämrad service.
Allt oftare numera när förändringar och besparingar föreslås möter man argumentet att detta är påkallat av den ökande internationaliseringen i allmänhet och Sveriges närmande till EG i synnerhet. Så även i detta fall. Det blir lagstiftning med en annan systematik och med ett annat språkbruk heter det bl.a. Man menar att den ändrade lagstiftningstekniken i sin tur ställer ökade krav på våra domstolar när det gäller att tillgodogöra sig innehållet i lagstiftningen.
Det är förvisso sant att västeuropeisk rättstradition på flera väsentliga punkter skiljer sig från den svenska, och EG-rätt och EES-rätt är nyheter för svenska domstolar. Det kommer att krävas en del fortbildning för redan verksamma domare och nya inslag i juristutbildningen. Domare kanske också måste vara mera språkkunniga i framtiden. Men det måste ändå finnas rimliga proportioner. Hur mycket kommer tingsrätten i Motala eller Mjölby att påverkas av EES-avtal och ett eventuellt svenskt medlemskap i EG? Ganska måttligt vill vi påstå.
Ungefär hälften av ärendena i tingsrätterna är brottmål, stölder och inbrott, misshandel och rattfylleri och liknande. Dessa ärenden har inget med EG att göra. Straffrätt är en helt nationell fråga och EG saknar regler på detta område.
Den andra halvan av arbetet i tingsrätterna består oftast av tvistemål. Det är i denna grupp av frågor EG och EES kan ha någon som helst betydelse. Om man då tar reda på vilka ärenden det egentligen handlar om ser man att det är t.ex. fel i fastighet, vårdnadsmål, mål som överflyttats från kronofogden när någon vägrat betala, något anställningsmål och kanske något avtalsbrott. Av dessa skulle möjligen avtalsbrotten kunna ha något med EG eller EES att göra. För domstolarna kommer EES och EG att handla om att vaka över att reglerna om fri konkurrens och lika behandling tolkas och tillämpas lokalt. Om Motala eller Mjölby tingsrätt skall avgöra ett sådant ärende skall den ändå fråga EG- och EFTA-domstolen till råds. Det måste tingsrätten i Linköping göra också.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Motala och Mjölby tingsrätter inte bör läggas samman med Linköpings tingsrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förmyndarskapsärenden samt bouppteckningsärenden bör vara kvar vid tingsrätterna.
Stockholm den 21 januari 1993 Sonia Karlsson (s) Berit Löfstedt (s)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Motala och Mjölby tingsrätter inte bör läggas samman med Linköpings tingsrätt
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Motala och Mjölby tingsrätter inte bör läggas samman med Linköpings tingsrätt
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förmyndarskapsärenden samt bouppteckningsärenden bör vara kvar vid tingsrätterna.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förmyndarskapsärenden samt bouppteckningsärenden bör vara kvar vid tingsrätterna.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
