Tingsrättsorganisationen

Motion 1992/93:Ju412 av Sonia Karlsson och Berit Löfstedt (s)

I Justitiedepartementets promemoria om
domstolsväsendets organisation föreslås nedläggning av 24
tingsrätter. För Östergötlands del föreslås att Motala och
Mjölby tingsrätter bör läggas samman med Linköpings
tingsrätt, som därigenom får tolv domare.

I promemorian påstås att det i dag finns problem såvitt
avser den judiciella bärkraften hos de minsta tingsrätterna.

Ser man vid en bedömning av den judiciella bärkraften
på kärnan i detta begrepp -- att de mål och ärenden som
domstolen har att handlägga avgörs på ett riktigt sätt och
inom rimlig tid -- fungerar de små domstolarna väl och i
många fall till och med bättre än de stora domstolarna. När
det gäller handläggningstiden framgår detta med all
önskvärd tydlighet av de produktivitetsstudier som
Statskontoret har utfört på uppdrag av
Domstolsutredningen. Av dessa studier framgår även att
arbetskapaciteten per domare normalt är större vid små och
medelstora tingsrätter och att antalet avgjorda mål per
domare minskar markant om en tingsrätt har mer än 7--8
domare.

Statskontorets undersökning visade att de små
tingsrätterna är effektiva; bland annat har den lokala
förankringen en mycket stor betydelse. Närheten till
åklagare, polis, advokater och domstol gör att problemen
med delgivning och dyrbara, inställda förhandlingar är små.

Problemen finns i de stora tingsrätterna.
Domstolsverket som är speciellt sakkunnigt avstyrker
förslaget och anser att de små tingsrätterna bör vara kvar.

I promemorian sägs att den pågående renodlingen av
domstolarnas verksamhet som föreslagits av
Domstolsutredningen, innebärande att vissa s.k.
sidofunktioner tas bort från tingsrätterna, kommer att
förstärka problemen med de minsta tingsrätternas bärkraft.

Vi är kritiska mot att dessa sidofunktioner flyttas i den
omfattning som föreslås och menar att starka skäl talar för
att förmynderskapsärenden samt bouppteckningsärenden
skall vara kvar vid tingsrätterna. Under alla förhållanden är
det inte möjligt att i dag säga i vilken omfattning den
föreslagna reformen kommer att innebära en minskning av
arbetsuppgifterna vid tingsrätterna. Dessutom har
Domstolsutredningen även föreslagit att vissa frågor skall
tillföras tingsrätterna. Det går därför inte att nu, som görs i
promemorian, påstå att den kommande renodlingen av
domstolarnas verksamhet kommer att medföra ökade
problem i fråga om de minsta domstolarnas judiciella
bärkraft.

Tisdagen den 8 december 1992 hade justitieutskottet en
offentlig utfrågning om tingsrättsorganisationen. Det var en
mycket klargörande utfrågning. Vi socialdemokrater har
hävdat att det inte finns något bärande motiv för en
massnedläggning av tingsrätter. Vid utfrågningen framkom
tydligt att regeringens förslag inte är baserat på
verkligheten.

Kritik framfördes både från Domstolsverket,
Riksåklagaren, Sveriges Advokatsamfund,
Nämndemännens Riksförbund samt dessutom från
Sollefteå och Tierps tingsrätter.

Däremot uttalades stöd för den s.k.
statskontorsmodellen, som medger att ett mycket större
antal domstolar kan fortleva, samtidigt som en önskvärd
decentralisering av administrativt ansvar kan åstadkommas.
De intentionerna stämmer också väl med
Åklagarutredningens förslag.

Det övergripande målet för domstolsväsendet har i
promemorian formulerats så att domstolarna på ett
rättssäkert sätt och inom rimlig tid skall avgöra de mål och
ärenden som de har att handlägga.

Det främsta måttet på i vilken utsträckning en domstol
uppfyller de ovan nämnda kraven är den effektivitet med
vilken domstolen arbetar. Som tidigare nämnts framgår det
klart av Statskontorets undersökning att de små och
medelstora domstolarna är effektiva medan effektiviteten
markant försämras i domstolar med mer än 7--8 domare.
Det framlagda förslaget till en ny domkretsindelning
innebär att det bildas ett flertal tingsrätter med 10--12
domare. Mot bakgrund av det ovan sagda är detta en
lösning som under inga omständigheter bör väljas.

Förslaget att överföra Motalas och Mjölbys
domsväsende till residensstaden Linköping är onödigt. Än
större arbetsbörda för den tilltänkta större
Linköpingsenheten kan medföra längre hanteringstider för
samtliga parter och speciellt för enskilda individer,
polisväsende, åklagare och advokater med flera verksamma
i västra länsregionen.

Om tingsrätter försvinner är risken betydande för att
även advokater flyttar från orten. Det finns dessutom risk
för att både åklagar- och polismyndigheten kommer att
påverkas genom indragningar i verksamheten eller
nedläggning. Även i detta hänseende drabbas således
kommuninnevånarna av försämrad service.

Allt oftare numera när förändringar och besparingar
föreslås möter man argumentet att detta är påkallat av den
ökande internationaliseringen i allmänhet och Sveriges
närmande till EG i synnerhet. Så även i detta fall. Det blir
lagstiftning med en annan systematik och med ett annat
språkbruk heter det bl.a. Man menar att den ändrade
lagstiftningstekniken i sin tur ställer ökade krav på våra
domstolar när det gäller att tillgodogöra sig innehållet i
lagstiftningen.

Det är förvisso sant att västeuropeisk rättstradition på
flera väsentliga punkter skiljer sig från den svenska, och
EG-rätt och EES-rätt är nyheter för svenska domstolar. Det
kommer att krävas en del fortbildning för redan verksamma
domare och nya inslag i juristutbildningen. Domare kanske
också måste vara mera språkkunniga i framtiden. Men det
måste ändå finnas rimliga proportioner. Hur mycket
kommer tingsrätten i Motala eller Mjölby att påverkas av
EES-avtal och ett eventuellt svenskt medlemskap i EG?
Ganska måttligt vill vi påstå.

Ungefär hälften av ärendena i tingsrätterna är brottmål,
stölder och inbrott, misshandel och rattfylleri och liknande.
Dessa ärenden har inget med EG att göra. Straffrätt är en
helt nationell fråga och EG saknar regler på detta område.

Den andra halvan av arbetet i tingsrätterna består oftast
av tvistemål. Det är i denna grupp av frågor EG och EES
kan ha någon som helst betydelse. Om man då tar reda på
vilka ärenden det egentligen handlar om ser man att det är
t.ex. fel i fastighet, vårdnadsmål, mål som överflyttats från
kronofogden när någon vägrat betala, något
anställningsmål och kanske något avtalsbrott. Av dessa
skulle möjligen avtalsbrotten kunna ha något med EG eller
EES att göra. För domstolarna kommer EES och EG att
handla om att vaka över att reglerna om fri konkurrens och
lika behandling tolkas och tillämpas lokalt. Om Motala eller
Mjölby tingsrätt skall avgöra ett sådant ärende skall den
ändå fråga EG- och EFTA-domstolen till råds. Det måste
tingsrätten i Linköping göra också.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Motala och Mjölby tingsrätter inte bör läggas samman
med Linköpings tingsrätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förmyndarskapsärenden samt bouppteckningsärenden
bör vara kvar vid tingsrätterna.

Stockholm den 21 januari 1993

Sonia Karlsson (s)

Berit Löfstedt (s)