Tillgänglig sjöfart för fartyg med svensk flagg och svenska sjömän

Motion 2011/12:T235 av Tony Wiklander m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort begränsningen i sjöfartsstöd enligt förordningen (2201:770) om sjöfartsstöd så att stödet även omfattar det växande segment av sjöfarten som sysslar med annat än transport av gods och passagerare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ändring i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet måste ske så att svenska sjömän inte diskrimineras.1

1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.

Motivering

En växande del av den internationella sjöfarten ägnar sig åt andra aktiviteter till sjöss än transport av gods eller passagerare, exempelvis undersökning av havsbotten, kabelläggning och konstruktionsarbeten i marin miljö. Pipelineprojekt, vind och vågkraft, kraftkablar och intresset av att i ökad utsträckning använda havsbotten för att lägga kommunikationskablar har drivit på utvecklingen mot en tekniskt avancerad sjöfart.

Detta växande segment kräver stora resurser för forskning och teknisk utveckling och personal från flera olika yrkesgrupper utöver de som arbetar med fartygets drift och som traditionellt räknas som sjömän, d.v.s. högskoleutbildade geologer, oceanografer, marinbiologer och tekniker. Det finns emellertid två problem för svenskt vidkommande: de svenska näringsvillkoren medför att det inte går att bedriva sådan sjöfart med fartyg under svensk flagg samt att arbetsmarknaden inom denna sjöfart, till följd av nuvarande skatteregler, är stängd för svenska sjömän så länge dessa är bosatta i Sverige.

Genom en ändring i förordningen om sjöfartsstöd (2001:770) den 1 september 2009 har regeringen beslutat att begränsa stödet till att endast omfatta fartyg som huvudsakligen transporterar gods eller passagerare, och därmed bestämmer regeringen i praktiken vilken sjöfart som kan bedrivas under svensk flagg.

Om man väljer att flagga ut fartyg och flytta verksamheten till något annat nordiskt land medför det att det av skatteskäl då inte är möjligt att anställa svenska sjömän. Enligt Skatteverkets redovisade bedömning av artikel 3.l.h i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet ska annan sjöfart än gods- eller passagerartransporter inte anses gå i internationell trafik. Skatteverkets bedömning medför att undantagen i dubbelbeskattningsavtalen inte blir tillämpliga och svenska sjömän på utflaggade fartyg blir fullt skattskyldiga i Sverige, vilket medför att rederierna för att uppnå likvärdiga villkor som konkurrenterna måste flagga ut sina fartyg och använda sig av utländsk arbetskraft.

EU-kommissionen har bl.a. godkänt en statlig ansökan från Danmark om stöd till kabelläggningsfartyg (C 22/09) och en ansökan från Nederländerna om stöd till undersökningsfartyg (research vessels) (N 714/2009). Kommissionens motivering var att dessa fartygstyper är utsatta för samma globala konkurrens som annan kommersiell sjöfart och kan omfattas av samma stöd.

Sverigedemokraterna anser att det för att öppna arbetsmarknaden för svenska sjömän krävs att sjöfartsstödet ändras så att de kan ta anställning på svenskt fartyg och att de nuvarande skattereglerna förändras.

Stockholm den 28 september 2011
Tony Wiklander (SD)
Lars Isovaara (SD)	David Lång (SD)