Tillgång till öppna geodata

Motion 2017/18:447 av Mathias Sundin och Lars Tysklind (båda L)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av öppna geodata för offentlig sektor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över finansieringsmodellerna för att kunna möjliggöra öppna geodata i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en harmonisering av den offentliga sektorns geografiska data nationellt och internationellt och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid. En viktig fråga inom digitaliseringen är införandet av öppna geodata. Idag finansieras geodata i huvudsak genom ett system där myndigheter som Lantmäteriet tar betalt för sin service till myndigheter och företag.

För att bättre kunna ta tillvara de samhällsvinster som öppna geodata kan medföra anser jag att vi bör se över finansieringsmodellen och därigenom underlätta allmänhetens och företagens tillgång till öppna geodata. Flera andra länder, däribland Holland och Danmark, har infört öppna geodata från sina myndigheter fritt tillgängliga på nätet med stora samhällsekonomiska vinster.

För att kunna möjliggöra öppna geodata behövs enligt min mening en finansieringslösning där myndigheterna inte tar betalt för sin service mellan sig själva och till företag. Öppna data utan ny finansieringsmodell skulle innebära sämre tillgång, sämre kvalitet och mindre samhällsekonomiska vinster för geodata. Finansieringen måste lösas på både statlig nivå, landstingsnivå och kommunal nivå.

Enligt ULI Geoforum skulle, ur ett investeringsperspektiv, ett öppnande av Lantmäteriets geografiska data årligen kosta runt 100 miljoner kronor. Kostnaden består av den offentliga ersättningsfinansiering som krävs för att kunna slopa de avgifter Lantmäteriet tar årligen från användarna. Kostnaden består bland annat av ajourhållning och förvaltning av systemen. Men eftersom många av användarna av geografiska data handlar med statliga medel är den verkliga kostnaden för staten mycket lägre än så. En stor del av avgifterna handlar om en rundgång av pengar.

Utöver att se över finansieringsmodellen behöver vi en standardisering för att få enhetliga geodata. Det skulle kraftigt förbättra såväl samhällsplanering som katastrofinsatser. Arbete med standardisering pågår såklart, men bör intensifieras eftersom det i nuläget innebär ett hinder för att utnyttja potentialen med geodata.

Framtidens tjänsteleverantörer av data och dataspecifikationer behöver enligt min mening vara gränslösa och därmed så enkla som möjligt att använda. För att uppnå bästa tillgängliga geografiska data är det helt nödvändigt att harmonisera den offentliga sektorns geografiska data även internationellt.

Mathias Sundin (L)

Lars Tysklind (L)