Tidsfristen vid huvudförhandling i tvistemål

Motion 1984/85:1243 Magnus Persson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

15

Motion

1984/85:1243

Magnus Persson

Tidsfristen vid huvudförhandling i tvistemål

Förfarandet i underrätt i tvistemål kan indelas i tre stadier: anhängiggörandet
av rättegång, förberedelsen och huvudförhandlingen.

Ett mål anhängiggörs genom att sökanden (käranden) skickar in en
ansökan om stämning till rätten. Ansökan skall uppfylla vissa formkrav som
yrkande, grunder och skriftlig bevisning. Om stämningsansökan uppfyller
kraven utfärdar rätten en stämning som skickas till motparten (svaranden).

Förberedelsen syftar till att förbereda målet så att processmaterialet kan
framläggas vid en enda huvudförhandling. Förberedelsen är oftast muntlig
men kan även vara skriftlig. En kombination av muntlig och skriftlig
förberedelse är vanlig. Muntlig förberedelse sker i form av ett sammanträde
till vilket parterna kallas. Förberedelsen leds av en ensamdomare. När
förberedelsen har avslutats, eventuellt efter flera sammanträden och
skriftväxling, sätts målet ut till huvudförhandling. Parternas ståndpunkter är
då preciserade och det är klart vilken bevisning som åberopas.

Huvudförhandlingen behärskas av principerna om muntlighet (processmaterialet
skall med vissa undantag framläggas i tal), omedelbarhet (domen
skall endast grundas på vad som framkommit vid huvudförhandlingen) och
koncentration (huvudförhandlingen skall i regel pågå utan uppskov).

Garantier för förberedelsens effektivitet

Det finns inga uttryckliga regler i rättegångsbalken (RB) om att
huvudförhandling i ordinära tvistemål skall hållas inom en viss tid.

Under förberedelsen handläggs målet av en ensamdomare. Domaren
ansvarar för förberedelsens effektivitet. Domaren utfärdar kallelser och
förelägganden samt beslutar om uppskov och uppdelning av handläggningen
på olika frågor. I dessa frågor beslutar domaren självständigt även om han
naturligtvis bör hålla sig underrättad om parternas önskemål, innan han
bestämmer tid för nästa sammanträde eller beviljar anstånd med ingivandet
av en inlaga e. d. Domaren är alltså inte bunden av parternas önskemål t.
ex. att svaranden begär anstånd med ingivande av en inlaga och käranden
godtar anståndet - utan han skall självständigt ta ställning till frågan.

Om en part anser att målet onödigt uppehålls genom ett beslut som rätten
fattat, t. ex. att motparten har fått anstånd med att inge en inlaga, kan han
överklaga beslutet (RB 49:6). Några tidsfrister för att överklaga ett sådant
beslut finns inte.

Mot. 1984/85:1243

16

Detta har medfört att det i vissa komplicerade rättsfall uppstått långa
tidsfrister på grund av olika berörda parters inlagor i samband med
förberedelse vid huvudförhandling.

Vi kan dagligen ta del av reportage om inblandade sakägare som ständigt
återkommer med klagomål och synpunkter på nuvarande rättstillämpning.
Bl. a. har de s. k. mögelprocesserna mellan enskilda husägare och byggentreprenörer
rönt berättigad uppmärksamhet på grund av de ständigt
återkommande långdragna tidsfristerna i samband med förberedelser vid
huvudförhandling.

Press, radio och TV, och inte minst allmänheten och berörda sakägare,
ställer sig ofta frågande till dessa tidsödande förberedelsearbeten i samband
med aktuell huvudförhandling.

Den nuvarande lagstiftningen synes ha vissa brister beträffande tidsfrister
för att garantera samtliga berörda parters krav på rimlig tidsmarginal vid
förberedelse vid huvudförhandling. Tendenser till årslånga och tidsödande
förberedelser vid huvudförhandlingar tjänar inte vare sig sökanden (käranden)
eller svaranden.

En översyn av nuvarande rättstillämpning borde snarast ske i syfte att
återställa förtroendet för den rättsskipning som tillämpas f. n. vid landets
rättsinstanser.

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av
rättegångsbalken i syfte att huvudförhandling i tvistemål bör
hållas inom viss, angiven tid.

Stockholm den 23 januari 1985

MAGNUS PERSSON (s)