Synskadades rätt till punktskrift

Motion 2013/14:Kr292 av Carin Runeson och Roza Güclü Hedin (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om synskadades rätt att lära sig använda punktskrift.

Motivering

De dövas språk är sedan 1981 godkänt som ett fullvärdigt språk. Detta innebär att de döva har rätt till tolk samt att använda teckenspråket i sina kommunikationer med olika myndigheter.

Att synskadade inte har samma rättigheter är både märkligt och diskriminerande. Synskadade bör ha samma rätt till kommunikation och information som övriga men med utgångspunkt från sina egna förutsättningar. Därför är det viktigt att punktskriften erkänns som läs- och skriftspråk för de synskadade.

Elever med grav synnedsättning får inte alltid den hjälp i skolan som de har rätt att kräva. De elever som har behovet borde få full möjlighet att tillgodogöra sig skolans undervisning med hjälp av blindskrift. De åtgärder och den hjälp som i dag sätts in i skolundervisningen avgörs i alltför hög grad av den enskilda skolans resurser och förmåga att hantera ett synhandikapp.

Ett grundläggande krav är att även denna grupp samhällsmedborgare ska ha rätt att fullt ut lära sig ett fungerande läs- och skriftspråk. För människor med en grav synskada, och som av den orsaken inte kan tillgodogöra sig en tryckt text, är punktskriften det naturliga läs- och skriftspråket.

Idag finns cirka 100 000 synskadade personer i vårt land varav en stor andel barn och ungdomar. Det är hög tid att erkänna punktskriftens officiella status som läs- och skriftspråk för att inte dessa människor skall vara diskriminerade i vårt samhälle.

Stockholm den 2 oktober 2013
Carin Runeson (S)	Roza Güclü Hedin (S)