Suppleanters närvarorätt enligt kommunallagen

Motion 1989/90:K607 av Birger Andersson (c)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:K607

av Birger Andersson (c)

Suppleanters närvarorätt enligt
kommunallagen

Kommunallagens 3 kap 15 § har följande lydelse ”Fullmäktige får besluta att
ledamot eller suppleant i fullmäktige, styrelsen, annan nämnd eller beredning
får närvara vid styrelsens eller annan nämnds sammanträden, även om
han ej är ledamot eller suppleant i styrelsen eller nämnden, och deltaga i
överläggningarna men ej i besluten samt få sin mening antecknad i protokollet.”

I paragrafen behandlas vissa förtroendevaldas rätt att närvara och yttra sig
vid sammanträde med nämnder i vilka han/hon inte är ledamot eller suppleant.

Bakgrunden till bestämmelsen är behovet att ge i första hand heltidsengagerade
förtroendevalda närvaro- och yttranderätt i nämnder där de inte är
ledamöter eller suppleanter. Eftersom lagtexten inte preciserar ovan angivna
förtroendevalda kan bestämmelsen formellt anses omfatta en vidare krets än
vad bestämmelsen ursprungligen är avsedd för.

Enligt min mening måste lagtexten preciseras. Som stöd för min uppfattning
vill jag anföra följande:

I många kommuner är det ett stort antal partier. Partisplittringen är störst
i mindre kommuner. Det finns exempel på kommuner med 9 partier. Ofta
kan ett mycket litet parti få det helt avgörande inflytandet på majoritetsförhållandet
i en kommun. Genom sin allmänna formulering i 3 kap 15 § ger
lagtexten utrymme för lösningar, som ej är förenliga med lagstiftarens ursprungliga
avsikter.

Exempel:

Ett stort parti erbjuder ett litet parti en mycket kraftig överrepresentation i
jämförelse med valutslaget i kommunstyrelsen och dess utskott. Genom att
det lilla partiet accepterar erbjudandet bildas en majoritet.

Det stora partiet avstår däremot ganska lite till det lilla partiet i övriga
styrelser eller nämnder.

Istället skriver den uppkomna majoriteten omgående en gemensam motion
där man kräver att alla i fullmäktige representerade partier skall ha
minst en suppleant i samtliga styrelser och nämnder under kommunstyrelsen.

Motionen handläggs med högsta prioritet.

Fullmäktiges uppkomna majoritet beslutar om utökat antal suppleanter i
samtliga styrelser och nämnder under kommunstyrelsen.

Mot. 1989/90
K607

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunallagen
att en precisering sker av 3 kap. 15 § kommunallagen om
suppleanters närvarorätt.

Stockholm den 17 januari 1990

Birger Andersson (c)

Resultat: Genom att utnyttja lagtexten på detta sätt har en uppkommen
majoritet tilldelat sig överrepresentation i styrelser och nämnder.

Enligt min mening är det nödvändigt att kommunallagens 3 kap 15 § preciseras.

Min motion behandlar ej möjligheten till insyn för små partier. Det är
emellertid viktigt att små partier får förbättrad insyn; i första hand i kommunstyrelsen.
Valet av ”extrasuppleanter” skulle då ske vid samma tidpunkt
som ordinarie val (normalt kommunfullmäktiges decembersammanträde)
sker av ledamöter och suppleanter och avse samma tidsperiod.

7

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunallagen att en precisering sker av kommunallagen 3 kap. 15 § om suppleanters närvarorätt.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunallagen att en precisering sker av kommunallagen 3 kap. 15 § om suppleanters närvarorätt.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.