Subventionerad odling av sojabönor

Motion 1981/82:1441 Stig Josefson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

6

Motion
1981/82:1441

Stig Josefson m. fl.

Subventionerad odling av sojabönor

Det allmänna världsläget inger i många avseenden bekymmer. Från
talarstolar världen över vittnas vältaligt om den ökade klyftan mellan fattiga
och rika länder, om arbetslöshetens problematik och orsaker i den
industrialiserade världen och om den pågående kapprustningen mellan
stormaktsblocken. Kampen om oljan som den avgjort viktigaste energikällan
och de kriser som denna redan har orsakat är ytterligare en källa till
bekymmer. Det militärpolitiska läget är ur global synvinkel mycket
otillfredsställande. Våra nedrustningsförhandlare når inga nämnvärda resultat.

I en studie som utarbetats av det amerikanska miljörådet och utrikesdepartementet,
The global 2000 Report to the President (1980), har man
försökt ange hur världsmiljön ser ut år 2000. Bilden är skrämmande.
Världsbefolkningen kommer att öka med 50 % till 6,35 miljarder människor.
Den odlade jordbruksmarken kommer på sina håll att ödeläggas, bl. a.
genom bortförsel av mullbildande ämnen, vatten- och vinderosion och
arealförluster till dramatiskt växande tätorter, vilka som regel ligger på den
goda jorden. Vid sekelskiftet anges 1,3 miljarder människor svälta. Fisket
kommer inte att kunna lösa svältproblemen, då allvarliga symptom på
utfiskning märks redan nu etc.

Inför denna situation, som kanske kan tolkas som en överdriven
svartmålning men där vi ändå var och en upplever den faktiska utvecklingen,
synes det vara skäl att se till vår egen situation när det gäller livsmedelsförsörjningen
och när det gäller tillgången av protein, som ju utgör byggstenarna
för människokroppen. Det gäller i synnerhet för det växande barnet
men även för den vuxna människan i produktionen.

Härvidlag utgör sojabönan en särklassig källa bland vegetabilierna.
Livsmedelsforskare, såsom professor Leif Hambraeus vid näringsfysiologiska
institutionen på Uppsala universitet, har framhållit sojabönans höga
näringsvärde för olika kategorier människor, såväl till barnmat som vid
åldrings- och sjukvård. Sojabönan innehåller ca 40 % protein av en kvalitet
som ligger närmare djuräggvitan än några andra vegetabilier och ca 15 %
fett, främst bestående av fleromättade fettsyror.

I vårt land finns sedan slutet av 1930-talet en förädling av sojabönor.
Genom ett pionjärarbete av agronomie doktor Sven A. Holmberg vid
Holmbergs Växtförädling i Norrköping har utvecklats en ekotyp utan
motsvarighet i världssortimentet. Den är baserad på material inhämtat från

Mot. 1981/82:1441

7

norra Japan samt Sibirien inom områden med svalt sommarklimat och kort
växtperiod.

Typen är odlingssäker för vårt klimat. Den blommar och sätter baljor
oberoende av den rådande väderlekstypen till skillnad mot det kontinentala
sortmaterialet. F. n. finns tre godkända sorter i den svenska rikssortlistan,
och arbetet pågår intensivt för att framställa sorter med ännu större
odlingssäkerhet (tidigare mognad, högre skörd, högre baij ansättning och
bättre anpassning till skördetröskning).

Dessa sorter odlas nu i mycket begränsad omfattning, främst i de enskilda
villaägarnas trädgårdar. Det vore emellertid mycket önskvärt om vi här i
landet kunde få till stånd en viss fältmässig odling. Skälen till detta är
flera:

1. Vi utvecklar ett kunnande och en tradition bland jordbrukarna inom
vissa lämpliga områden, t. ex. sydöstra Sverige.

2. Mindre ”öar av kunnande” kan lätt utvidgas i händelse av avspärrning
och krissituation. (Redan under andra världskriget odlades sojabönor på
Öland.)

3. Vi anpassar jorden till denna nya baljväxt, främst vad gäller bakteriesymbiosen.

4. Vi skapar med en praktisk odling ett bättre underlag för det fortsatta
förädlingsarbetet.

5. Vi utvecklar som följd av denna odling lämpliga kanaler för omhändertagande,
förädling och distribution av inhemsk produktion av sojabönor.
(Redan nu har en av våra förädlingsindustrier - Foodia - visat intresse för
sojabönan. Den kan t. ex. ingå i konserver, djupfrysta sallader etc. Kontakt
har även etablerats mellan försvarets intendenturverk och Foodia beträffande
en konserv med sojabönor.)

6. Lämpliga delar av vårt land, t. ex. Öland och småbruken i Blekinge, ges
möjlighet till specialodlingar och därmed förbättrat underlag för sin
verksamhet.

Det främsta hindret för en automatisk utveckling sådan den skisserats ovan
är emellertid det gap som i nuläget råder mellan världsmarknadspriset på
sojabönor och det pris som de svenska odlarna kräver för att få en intäkt som
ligger i nivå med övriga grödor.

Världsmarknadspriset på sojabönor är i nuläget ca 3 kr. per kg. För att de
svenska odlarna skall få ett med övrig växtodling likvärdigt ekonomiskt
utbyte fordras ett odlarpris på ca 7 kr. per kg. Differensen är således 4 kr.,
vilket bör täckas av statsmedel. Inledningsvis torde en odling av 50 ha vara
lämplig. Med en avkastning på 600 kg/ha skulle man få en skörd av 30 000 kg,
som med ett stöd av 4 kr. per kg skulle innebära en kostnad av 120 000 kr.
eller ca 250 kr. per ha.

Mot. 1981/82:1441

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till inhemsk
odling av sojabönor.

Stockholm den 26 januari 1982
STIG JOSEFSON (c)

GÖSTA ANDERSSON (c) INGEMAR HALLENIUS (c)