Stordrift och djurhållning
Motion 1985/86:Jo248 Viola Claesson (vpk)
Motion till riksdagen
1985/86: Jo248
Viola Claesson (vpk)
Stordrift och djurhållning
- Jag har alltid trott att samhället menar att det är veterinärer som skall
kontrollera att djuren är friska och ger bra mat, och att vår andra stora
uppgift är djurskyddet. Men från att vara djurläkare, har vi alltmer glidit
över till att bli stordriftens ekonomiska rådgivare ... Man måste (också)
inse vilka oerhörda ekonomiska intressen inom jordbruk och läkemedelsindustri
man står emot.
(Veterinär Kristina Forslund, docent vid veterinärhögskolan i Ultuna,
1985-11-11)
Vpk har i särskild motion om livsmedelspolitiken och matkvaliteten upprepat
kravet ur sitt livsmedelspolitiska progran om att de s. k. djurfabrikerna
måste förbjudas. Jag vill här utveckla synen på djurens livskvalitet, som en
viktig faktor i jordbrukspolitiken.
Kristina Forslunds uttalande ovan ingick i en artikelserie i DN hösten
och vintern 1985. ”Sverige blev kräkfardigt” just som vi skulle till att sätta
tänderna i rullsyltan och julskinkan, skrev Dagens Nyheter med anledning
av nyupptäckta missförhållanden inom animalieproduktionen. Kadaverhanteringen
var en sådan fråga. Över 100000 djur självdör vaije år i
djurstallar eller på väg till slakt.
Var fjärde gris som slaktas lider av magsår, fläcklever, bölder och
svanssår. Genom vanskötsel, vilket förekommer också utanför storskalig
animalieproduktion, och i djurfabriker drabbas djuren av beteenderubbningar.
Djuren biter kroppsdelar av varandra, tappar hela fjäderskruden
och utvecklar okända sjukdomar — ”naturvidrigt i ordets egentliga mening”,
skrev Monica Boéthius i tidningen Vi.
Monopolföretagens styrning leder till att detaljhandelskedjorna anser sig
ha svårt att motsvara konsumenternas krav på matkvalitet och bättre
djurhållning. Detta handlar om svensk jordbrukspolitik i ett maktperspektiv
som inte längre går att dölja för landets konsumenter. Om jordbrukspolitiken
leder till att djuren lider, konsumenterna köpstrejkar och bönderna
och detaljhandeln inte klarar av att gå konsumenterna till mötes, så måste
politiken ändras.
Djurens sjuklighet vid ankomsten till slakterierna är mätbar liksom kornas
minskade livslängd (5—6 år i dag mot 10-15 år tidigare). Pharmacias
experiment och marknadsföring av det lugnande medlet Hogpax, avsett för
ångestdrabbade grisar, är ett av många exempel på hur läkemedelsindustrin
just genom mätbara faktorer utnyttjar missförhållandena inom stor
driften för egna syften. Djurens ökade infektionskänslighet är ett annat
exempel på försämrad djurhållning och minskad livskvalitet. Med ett nytt
sätt att mäta tillväxt inom livsmedels- och jordbruksproduktionen, på
konsumenternas villkor och till fördel för djur och natur, går det att skapa
helt nya förutsättningar.
Jordbruksministerns senaste uttalande om framtiden väcker farhågor. I
sina förhoppningar på jordbruket ser Svante Lundkvist inte maten som det
viktigaste utan jordbruket som råvaruproducent till den biotekniska industrin.
Dessa visionära tongångar rimmar helt med stordriftsfantasternas
och de traditionella tillväxtekonomernas drömmar om ett nytt Sverige.
Liknande tankegångar finns i de öppningar till total manipulering av husdjuren,
som den snabbt växande tekniken för genmanipulation innebär. De
försök som i dag sker bakom slutna laboratoriedörrar och de snabba
affärer som görs upp mellan de nya ekonomiska makthavarna i Sverige är
alarmerande ur samhällsekonomisk, ekologisk och etisk synvinkel. I denna
kapplöpning med tiden och om makten över maten och människornas
och djurens välbefinnande behövs en kämpande konsument- och miljörörelse
som inser ”vilka oerhörda ekonomiska intressen inom jordbruk och
läkemedelsindustri man står emot”.
Hemställan
Mot bakgrund av det anförda föreslås
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om djurens livskvalitet, som en betydelsefull faktor
i jordbrukspolitiken.
Stockholm den 27 januari 1986
Viola Claesson (vpk)
Mot. 1985/86
Jo248
5
Övrigt om motionen
Intressenter
