Stödet till yrkesfisket

Motion 1986/87:Jo414 Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo414

Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
Stödet till yrkesfisket

Svensk fiskerinäring har betydelse för fokförsörjningen, beredskapen och
sysselsättningen vid kust och i skärgård. Med sitt kunnande och sin
erfarenhet skapar fiskets folk trygghet för dem som vistas vid havet för
rekreation. För att bibehålla och utveckla ett livskraftigt svenskt fiske krävs
att en acceptabel och stabil lönsamhet erhålls. Det normprissystem som
tillkom genom riksdagsbeslutet 1978 och som nu fungerat under ett antal år
behöver ses över. En större del av tillgängliga medel används för annat än
stöd till fisket t. ex. för försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. En
ökad lönsamhet för sill- och strömmmingsfisket bör eftersträvas eftersom vi
har stora outnyttjade fiskekvoter av dessa fiskslag. För närvarande minskar
detta fiske till förmån för det lönsammare torskfisket. Detta är bekymmersamt
eftersom torsken hotas av överfiskning. Större insatser behöver också
göras för att öka fisket efter arter som Sverige importerar, såsom plattfisk och
skaldjur.

Beståndsvård

Fisktillgångarna i hav, sjöar och vattendrag är en förnybar resurs som rätt
skött kan ge betydligt större avkastning än i dag. Genom att tillskapa skydd
för olika fiskarter vid reproduktionen kan bestånden förbättras. Ett exempel
är skyddet för den reproducerande sillen på Knolls grund i svensk zon i
Östersjön. Det rovfiske som pågår i den s. k. vita zonen öster om Gotland är
ett exempel på motsatsen. Den södra delen av detta område är troligen det
viktigaste reproduktionsområdet för torsk i hela Östersjön. En beräkning
som har gjorts av Sveriges Fiskares Riksförbund över gjorda uttag visar att
enbart EG-båtarnas fiske uppgick till 94 000 ton under 1985. Fisket pågår
under ett par månader på våren då torsken samlas i stora mängder för att
lägga sin rom. Detta understryker områdets värde för svenskt fiske och dess
stora betydelse för torskbestånden i Östersjön. Området är också ett viktigt
uppväxtområde för lax. Det är viktigt att rovfisket hejdas. En snar lösning av
gränsdragningen mellan Sverige och Sovjetunionen på ett för oss tillfredsställande
sätt är angelägen.

1* Riksdagen 1986187.3 sami. NrJo413-418

Fiskeflottan

Svenskt fiske förfogar i dag över ca 500 fiskeskepp - båtar som är större än
4x12 meter. Många av dessa är gamla och utgör ingen bra arbetsmiljö. En
del är i sådant skick att de är värda att moderniseras för att bli bättre och
effektivare. Under de senaste månaderna har ett antal av de modernaste
fiskeskeppen sålts till utlandet. Detta kan vara ett tecken på osäkerheten
inför framtiden. Utöver fiskeskeppen finns ett ganska stort antal mindre
båtar, förmodligen mer än 1 000 till antalet. Den övervägande delen är i god
kondition.

Sverige har med sin långa kust och tillgång på fiskevatten behov av en
utökning av sin fiskeflotta. Det är därför angeläget att fiskeflottan utökas och
moderniseras. Lönsamheten i fisket medger inte att investeringar och
kostnadskrävande renoveringar görs. För att underlätta stora investeringar
har hittills s. k. fiskerilån på förmånliga villkor kunnat erhållas. Kostnaderna
har ökat kraftigt och lånebeloppet har inte räknats upp sedan 1978. Vi
föreslår därför att lånebeloppet under anslaget E 7 Lån till fiskerinäringen
räknas upp med 15 milj. kr. till 50 milj. kr.

Handelsvillkor

I handelsavtalet mellan Sverige och EG råder det obalans i villkoren mellan
export och import av fiskeprodukter. Den dåvarande socialdemokratiska
regeringen medgav 1972 - mer eller mindre av misstag - EG en införselavgiftsfri
export av fiskeprodukter till Sverige utan att få motsvarande
kompensation härför.

I det frihandelsavtal Sverige ingick med Grönland 1985 när Grönland
lämnade EG ingick också denna obalans. Denna innebär att svenskt fiske och
fiskberedningsindustri har konkurrensnackdelar gentemot EG:s. Det är
angeläget att ansträngningar görs för att handeln med fisk och fiskprodukter
mellan i första hand EG och Sverige skall ske på lika villkor. Detta bör ges
regeringen till känna.

Riksdagen biföll regeringens proposition 1985/86:153 vilken innebär att
Sverige gav EG fiskerättigheter i Östersjön mot att EG beviljade oss viss
tullfrihet för fisk och fiskkonserver. Tullättnaderna för svensk fisk och
fiskprodukter har praktiskt taget uteblivit. Detta framgår av en utredning
som kommerskollegium gjort. EG:s rätt att fiska i svensk zon har utnyttjats
medan Sveriges utbyte av avtalet inte varit tillfredsställande. Enligt vår
uppfattning bör svenska fiskekvoter förbehållas svenska fiskare, eller i viss
mån användas i utbyte mot fiskerättigheter i annat vatten.

Fiskeövervakning

Kustbevakningen har erhållit förstärkning för att bl. a. kunna övervaka fisket
i den svenska Östersjözonen. Övervakningen av svensk fiskezon skall
bedrivas med stor skärpa. Det får inte förekomma att främmande fiskefartyg
som påträffas i svensk zon utan licens inte föranleder annat än en rapport till
fiskeristyrelsen. Svenska båtar har i motsvarande situation fått betala dryga

Mot. 1986/87

Jo414

4

böter. Kontrollen av främmande fiskefartyg måste innefatta en kontroll av
den totala fångsten, inte endast det kvoterade fiskeslaget.

Miljön

Vattenmiljön är avgörande för fiskenäringens framtid. I dag är 20 000 sjöar i
Sverige försurade och tomma på liv. Stora områden i havet består av s. k.
svavelvätebottnar där fisken inte kan leva. Därför måste kraftåtgärder till för
att minska utsläppen i luft och vatten. Våra förslag till åtgärder med
anledning av detta återfinns i motion 1986/87:Jo704. Om resultatet skall bli
bra måste ett brett samarbete ske mellan såväl Östersjöstaterna som mellan
länderna runt Nordsjön.

Särskild vaksamhet bör ägnas åt de fisksjukdomar som under senare tid
ökat i de naturreproducerande laxälvarna. Detta är inte speciellt för Sverige
utan förekommer även på andra håll, t. ex. på norska västkusten. Där anses
det att sjukdomarna spritt sig från fiskodlingar. Det är nödvändigt att
effektivare övervakning av hälsotillståndet i fiskodlingar kommer till stånd,
annars hotas både odlad och naturreproducerad lax. Kan inte sjukdomsläget
kontrolleras måste det övervägas om inte fiskodling vid de laxreproducerande
älvarna bör förbjudas.

Insjöfisket

Insjöfisket ägnas inte tillräcklig uppmärksamhet. Där finns en stor outnyttjad
tillgång som både yrkesfiskare och fritidsfiskare kan tillgodogöra sig.
Genom att låta yrkesfiskare få tillgång tilt fiskevatten i insjöar- i första hand
vatten som ägs av stat eller kommuner - kan en bra fiskevård bedrivas. Det
skapar goda fiskbestånd, och genom upplåtande av fiskerättigheter mot
fiskekort kan sportfiskare ges utökade möjligheter att utöva sin fritidssysselsättning.
Insjöfiskarnas antal, vilket uppgår till knappt 300, skulle utan
vidare kunna fördubblas.

Hemställan

Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bättre lönsamhet för fisket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om gränsdragningen i Östersjön och fiskeövervakningen
av svensk fiskezon,

3. att riksdagen beslutar att till anslaget E 7 Lån till fiskerinäringen
anslå 50 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att handeln med i första hand EG med fisk och
fiskprodukter bör ske på lika villkor, samt

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om yrkesfisket i insjöarna.

Mot. 1986/87

Jo414

5

Stockholm den 26 januari 1987

Mot. 1986/87

Jo414

Arne Andersson (m)
i Ljung

Sven Eric Lorentzon (m)
Ivar Virgin (m)

Ingvar Eriksson (m)
Bertil Danielsson (m)
Göthe Knutson (m)

Arne Svensson (m)

Jens Eriksson (m)

Ingrid Hemmingsson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Hans Dau (m)

Sven Munke (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

6