Stöd till närbutiker

Motion 1989/90:N234 av Carl Frick (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Carl Frick (mp)
Stöd till närbutiker

Mot.

1989/90

N234-236

”Att kunna handla i närheten av bostaden är viktigt!” Det blir allt vanligare
att dagligvarubutiker i och i närheten av bostadsområdena läggs ner. Handeln
koncentreras till ett fåtal större köpcentra ofta utanför tätorterna. Att
så kan ske beror bland annat på att ett fåtal mycket stora och kapitalstarka
affärskedjor styr utvecklingen i denna riktning. Små lokala butiker får svårt
att hävda sig i konkurrensen - deras fasta kundkrets kommer mer och mer
att bestå av äldre människor med lägre köpkraft och köpbehov.

Lokalisering av stora köpcentra utanför tätorterna leder till att man behöver
bil för att kunna ta sig till affärer för att klara grundläggande inköp.

Detta är en olycklig utveckling som medför att vi får en ökad miljöförstöring
på grund av utsläpp och buller. En annan negativ konsekvens är att småbutikernas
nedläggning utarmar bostadsområdena och gör dem mera livlösa.

För äldre och handikappade innebär det problem att kunna klara den dagliga
livsmedelsförsörjningen på egen hand. De tvingas att begära samhällets
hjälp med transporter och inköp. Förutom att personalsituationen inom
hemtjänsten i kommunerna är svår medför butiksnedläggningarna ökade
samhällskostnader.

Människors valfrihet inskränks med hjälp av företagsekonomiska kalkyler,
som på inget sätt inkluderar samhällskostnaderna. Att tvingas bli beroende
av samhällets hjälp upplevs som en inskränkning av den egna suveräniteten.
Till detta kommer en viktig social aspekt. Närbutiker fyller en viktig
social funktion och bidrar på detta sätt till mänskliga kontakter och tillfredsställelse.

Samtidigt är det så att vi inte kan begära att affärsinnehavare skall driva
sina affärer av sociala skäl.

Eftersom den här beskrivna utvecklingen är olycklig och bidrar till ökade
samhällskostnader vore det bättre att försöka ta fram ett samhällsstöd direkt
till närbutiker i glesbygder och också i städerna. Kostnaderna för detta stöd
skulle troligen inte överstiga de samlade kostnaderna för hemtjänst och färdtjänst
för de människor som måste utnyttja dessa tjänster för att få hjälp med
dagligvaruförsörjningen. De humanitära och sociala vinsterna är betydande
och de skall man inte bortse ifrån.

Det är rimligt att de företag som bidrar till de ökade samhällskostnaderna
också är med och betalar för den extra skattebelastning som de förorsakar.

Någon form av lägesavgift borde övervägas. 1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr N234-236

Hemställan Mot. 1989/90

Med hänvisning till det anförda hemställs N234

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall tas fram ett system för stöd till närbutiker,
som leder till att miljöslöseriet minskar och att de lokala sociala
kontakterna kan bibehållas och samhällskostnaderna minskar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall tas fram ett system för avgifter för att
täcka de ökade samhällskostnader som butikskoncentrationen medför.

Stockholm den 22 januari 1990

Carl Frick (mp)

2