Stöd till de funktionshindrade

Motion 1998/99:So246 av Per-Richard Molén (m)

År 1993 beslutade riksdagen på förslag från den borgerliga
regeringen att reformera stödet till vissa funktionshindrade.
Reformen reglerades i en ny lagstiftning - lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om
assistansersättning (LASS) - och trädde i kraft den 1 januari
1994.

Den socialdemokratiska regeringen, som tillträdde efter valet 1994, beslöt
att i flera avseenden försämra stödet och servicen till de funktionshindrade,
som omfattas av ovan nämnda lagar. Bl.a. beslöt riksdagen att på den
socialdemokratiska regeringens förslag från den 1 februari 1995 införa
strängare bestämmelser i de fall där den handikappade anställt en familje-
medlem som personlig assistent.

Från den 1 april 1995 ändrades instansordningen vid överklagan.
Våren 1996 beslutades om vissa besparingar. Ett av besparingsbesluten
innebar att rätten till personlig assistans (betald av staten) togs bort under
den
tid då den funktionshindrade deltar i kommunal verksamhet som
barnomsorg, skola eller dagverksamhet. Vidare förtydligades reglerna så att
det klart framgår att endast personer som behöver hjälp minst 20 timmar i
veckan för att klara grundläggande behov har rätt till personlig assistans.
Samtidigt ändrades ansvarsfördelningen så att det är kommunerna som alltid
skall betala för de första 20 assistanstimmarna per vecka, medan det
hjälpbehov som överstiger 20 timmar per vecka är det som staten står för.

Besparingarna och den ändrade kompetensindelningen mellan stat och
kommun har liksom den ändrade instansordningen vid överklagan förorsakat
många unga familjer med funktionshindrade barn ett omotiverat lidande. Det
kan inte vara meningen att kommuner på ett hjärtlöst sätt skall definiera
grundläggande behov mera utifrån sin dåliga ekonomi än utifrån de av
kuratorer och medicinsk personal konstaterade behoven. Tröttkörda familjer,
där passningen av deras handikappade barn sker natt och dag, skall inte
tvingas överklaga kommunala beslut till länsrätt, som går de behövande
familjerna till mötes, men där kommunerna sedan går och överklagar till
kammarrätt.

De uppenbara försämringar för funktionshindrade som den socialdemo-
kratiska regeringen sedan 1994 har medverkat till, är oacceptabla. En
återgång till de regler som gällde före 1994 måste ske.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en återgång till den lagstiftning för funktionshindrade (LSS och
LASS) som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Stockholm den 23 oktober 1998

Per-Richard Molén (m)