Stöd till biodynamisk odling

Motion 1985/86:Jo604 Ylva Annerstedt (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo604

Ylva Annerstedt (fp)
Stöd till biodynamisk odling

Den senaste tidens debatt har i blixtbelysning visat vilka brister och
nackdelar som den moderna stordriftsproduktionen av våra livsmedel för
med sig. Jordens naturliga resurser utarmas, en mängd gifter och konstgödsel
sprids i vår miljö och inom animalieproduktionen förekommer en behandling
av djuren som de flesta människor tar avstånd ifrån.

Konsumenterna ställer krav på livsmedel med kvalitet och vill inte ha en
mängd kemiska tillsatser vare sig vid odling eller vid förädling, och de tar
bestämt avstånd från kött som är fyllt med hormoner eller antibiotika.

I Sverige finns det gedigna kunskaper om och omfattande erfarenheter av
den biodynamiska odlingen. Den kämpar dock en ojämn kamp mot
ekonomiska bekymmer och för det mesta också myndigheters oförstående.
Attityderna är dock nu på väg att svänga mot en mera generös och positiv
inställning till den biodynamiska odlingen, och det är hög tid att ge den del av
de gemensamma resurserna för att bevara och utvidga den kunskap och
erfarenhet som finns på området när det gäller rådgivning, utbildning och
forskning.

I den här motionen krävs:

o Statligt stöd till befintlig och utvidgad rådgivning under ansvar av
Biodynamiska föreningen
o Statligt bidrag till upprustning och utvidgning av den befintliga utbildningen

o Studiemedel till elever i denna utbildning

o Skyndsam behandling av och medel till de forskningsprojekt som man
ansökt om

Biodynamisk odling - ett resursbevarande alternativ

Framtiden kräver ett ökat ansvarstagande för jorden och dess begränsade
resurser. För att förverkliga detta krävs att olika odlingsinriktningar i dag får
resurser att fritt utvecklas vidare.

Den biodynamiska odlingen har sin grund i den vidgade människo- och
natursyn som vuxit fram ur den antroposofiska forskningsmetoden. Genom
hela sin uppläggning strävar denna odlingsform till att förbättra jordens
bördighet och att höja växternas motståndskraft mot parasiter och sjukdomar.
Samtidigt inriktar man sig också mot att producera livsmedel av högsta
möjliga kvalitet. Detta åstadkommer man genom att använda preparat

hämtade ur naturens slutna odlingssystem med stor återförsel av organiskt
material och genom att stimulera den mikrobiologiska aktiviteten i marken.
Växtföljdens utformning är central, och man eftersträvar balans mellan
djurhållning och växtodling så att varje enhet kan bli självförsörjande med
såväl foder som stallgödsel. Markens produktivitet byggs upp genom att de
biologiska processerna stimuleras, och man använder inga ämnen som är
skadliga för livsprocesserna.

Allt fler människor och organisationer har visat ett starkt ökande intresse
för den biodynamiska odlingen under de senaste åren. För att möta detta
intresse har företrädare för den biodynamiska rörelsen i Sverige anordnat
föredrag, kurser och utställningar riktade såväl till yrkesverksamma odlare
som till allmänheten. Detta arbete har utförts med ideella insatser, ofta med
personliga uppoffringar, och helt utan ekonomiskt stöd från stat eller
kommun.

Efterfrågan på den kunskap och de erfarenheter som finns samlade i orten
Järna, Nordens centrum för antroposofin, är nu så stor att de ideella
insatserna inte räcker till. Följande tre områden är de mest väsentliga för
statligt stöd: Rådgivning, utbildning och forskning.

Rådgivning

För att i någon mån möta den efterfrågan som finns från små och stora odlare,
från skolor, myndigheter och massmedia har Biodynamiska föreningen i
Järna ett sekretariat med en heltids- och två halvtidsanställda konsulenter
samt en person som ansvarar för Biodynamisk tidskrift. Verksamheten
finansieras genom medlemsavgifter samt genom bidrag från praktiska
biodynamiska verksamheter som Stiftelsen Saltå kvam, Stiftelsen Biodynamiska
Produkter och från de försäljande biodynamiska odlarna.

Den huvudsakliga verksamheten är rådgivning baserad på försök och
forskning och på praktiska erfarenheter. Den sker genom besök hos odlare
över hela landet, genom rådgivning per brev och telefon, genom kortare och
längre kurser, fältvandringar och liknande.

Mycket av denna verksamhet har folkrörelsekaraktär och sker helt med
frivilliga medel och ideella insatser. Mycket sker emellertid som ett
komplement till likartad offentlig verksamhet. Det gäller t. ex. rådgivningen
till lantbrukare och trädgårdsmästare, vilka vänder sig till Biodynamiska
föreningen i stället för till lantbruksnämnderna, därför att de söker råd om
alternativ odling och vill utnyttja den kunskap och erfarenhet som finns
samlad inom Biodynamiska föreningen.

En annan sådan verksamhet är undervisning vid lantbruksskolor. Årligen
besöks ungefär hälften av landets lantbruksskolor med lektioner från några
timmar till hela dagar.

Ett par praktiska initiativ i Sverige har på senaste tiden medfört starkt ökad
efterfrågan på rådgivning i alternativ odling. De visar också på ett ökat tryck
från konsumenterna på en inriktning mot högre livsmedelskvalitet i jordbruksproduktionen
.

Konsum Värmland har sedan ett par år ett samarbete med en grupp
altemativodlare för leveranser av grönsaker odlade utan handelsgödsel eller

Mot. 1985/86

Jo604

10

kemiska bekämpningsmedel. Detta samarbete har varit mycket framgångsrikt,
och produkterna har kommit att utgöra hela 10 % av sortimentet för de
aktuella grönsakerna.

Flera exempel finns och gemensamt för dem alla är att de ställer allt högre
krav på rådgivning beträffande växtföljd, gödsling, ogräskontroll och
liknande. Lantbruksstyrelsen har visat ett mycket stort intresse och har
tillsatt en arbetsgrupp, men denna löser ju inte de problem med bristande
resurser som Biodynamiska föreningen kämpar med för att klara den allt
större efterfrågan på rådgivning som finns i dag.

Föreningen har utarbetat en utvecklingsplan för det fortsatta konsulentarbetet.
Den innebär bl. a. en organisation med regionalt verksamma rådgivare
som har såväl utbildning i biodynamisk odling som kvalifikationer för
rådgivning i lantbruket på lantmästar- och agronomnivå. Om statliga bidrag
beviljas kan dessa rådgivare stå till lantbruksnämndernas förfogande inom
resp. område för alternativ odling. Förebild till sådan verksamhet finns i
Holland. Den planerade utvidgningen kräver ett resurstillskott av 1 500 000
kr. per år, vilket Biodynamiska föreningen inte klarar av egen kraft. Statligt
stöd är därför nödvändigt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Utbildning

Sedan 1944 har Biodynamiska föreningen och senare även Nordisk forskningsring
för biodynamisk odling arrangerat odlingskurser riktade till
allmänheten. 1969 startades en biodynamisk utbildning vid Rudolf Steinerseminariet.
Sedan 1974 är dess arbete förlagt till Skillebyholms gård utanför
Järna. Den biodynamiska linjen är sedan 1982 tvåårig. Utbildningsgården
har i dag kapacitet att ta emot 28 studenter i internatform och omfattar 50
hektar åker, betesmark och skog. I Järnaområdet odlas i dag ca 320 hektar
biodynamiskt. Denna odlingsareal är fördelad på flera självständiga lantbruk
och handelsträdgårdar, vilket ger goda möjligheter till praktikplatser och
demonstrationsgårdar i omedelbar närhet till skolan.

Lärarkollegiet vid Skillebyholm representerar till stor del den samlade
sakkunskapen inom området alternativa odlingsformer i Europa. Det är
således mer än väl kvalificerat att möta den ökade efterfrågan på utbildning.
Redan yrkesverksamma odlare önskar kortare vidareutbildningskurser, och
blivande lantbrukare och trädgårdsmästare efterfrågar helårsutbildning.

För att kunna motsvara efterfrågan krävs en utvidgning av utbildningsverksamheten
till att omfatta ett och tvååriga grundkurser samt kortare
vidareutbildningskurser av specialkurskaraktär. För att förverkliga denna
utvidgning av verksamheten krävs investeringar under de närmaste åren på
sammanlagt ca 5 milj. kr. för undervisningslokaler, elev- och medarbetarbostäder
samt maskiner för undervisningsändamål. Dessutom kommer ett
årligt driftbidrag på drygt 100 000 kr. att bli nödvändigt.

De elever som i dag följer utbildningen vid Skillebyholm åtnjuter inte
statliga studiemedel utan måste själva betala sina skolavgifter och sitt
uppehälle. För dem är det inte heller möjligt att skaffa sig inkomster genom
feriearbete. Utbildningen följer nämligen hela årets växtperiod. Det är

Mot. 1985/86

Jo604

11

således rimligt att utbildningen berättigar eleverna till statliga studiemedel.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Forskning

Biodynamisk jordbruksforskning får sin särart av att den sprungit ut från
antroposofin jämsides med den praktiska biodynamiska odlingsmetoden.
Det innebär att den som kunskapskälla har till förfogande en ytterligare
dimension utöver dem som finns inom den allmänna jordbruksforskningen.
Denna speciella form av jordbruksforskning kräver också, för att kunna
lämna bidrag till jordbrukets allmänna utveckling, att den får utveckla sin
särart både i grundforskning och i tillämpad forskning. På samma sätt som
vanlig jordbruksforskning måste den, för att kunna fylla sådana uppgifter,
också stödjas ekonomiskt.

Biodynamisk grundforskning har utförts i Sverige sedan 1950-talet. Den
startade med studier av hur olika odlings- och gödslingsmetoder påverkar de
odlade växternas egenskaper. På detta område har sedermera också
etablerats ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

I Järna vid Nordisk forskningsrings institut, arbetar nu tre forskare.
Angelägna forskningsprojekt är t. ex. växtförädling, att få fram nya spannmålssorter,
som är ändamålsenliga för biodynamiskt jordbruk. Forskning
behövs också i samband med utfordring av husdjur. Ett unikt projekt är
studium av påverkan på jorden vid jämförelse mellan biodynamisk och vanlig
odling, där man följt 28 år av konsekvent odling.

Ansökan om medel för forskningsprojekten är inlämnade, men några
besked har ej lämnats om vilka projekt som får stöd och i vilken omfattning.
De aktuella forskningsprojekten är unika i sitt slag, och det är därför
angeläget att de snarast behandlas och beviljas medel.

Finansiering

I enlighet med förslagen från utredningen om kemikalieanvändning i
jordbruket (SOU 1983:11) har riksdagen beslutat om avgifter på handelsgödselmedel
och bekämpningsmedel. Dessa avgiftsmedel skall enligt beslutet
användas till rådgivning och forskning, som kan leda till en minskning av de
kemiska medlens användning.

En av de viktigaste förutsättningarna för att en sådan forskning och
rådgivning skall kunna komma till stånd är en utbildning som förmedlar både
grundläggande och avancerade kunskaper om hur ett kemikaliefritt jordbruk
kan tillämpas i praktiken.

Den ovan beskrivna verksamheten fyller således väl de kriterier som
uppställts för medlens användning.

Den internationella situationen

Sökandet efter alternativ till den konventionella odlingen inom jordbruket
pågår över hela världen och har successivt blivit mer uttalat under de senaste
årtiondena. Biodynamisk odling är också en världsomspännande verksam

Mot. 1985/86

Jo604

12

het. I en del länder tar detta sig uttryck i direkta åtgärder till stöd för den
biodynamiska odlingen. I Tyskland finns t. ex. sedan några år en professur i
alternativ odling vid universitetet i Kassel. I Holland har statligt stöd satts in
för att utveckla rådgivningen.

Avslutning

En seriös satsning på den biodynamiska odlingen ger många fördelar. Den
möter de krav konsumenterna ställer på livsmedel med högre kvalitet. Den
bidrar till att hindra jordförstöring och till att förvalta de gemensamma
resurserna. En sådan satsning innebär också att man tar till vara och stödjer
de få människor som i dag i Sverige har kunskaperna och erfarenheterna på
området.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd
skall utgå till de i motionen redovisade verksamheterna för biodynamisk
odling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ansökningarna om forskningsprojektmedel för biodynamiskt jordbruk
bör behandlas skyndsamt,

3. att riksdagen beslutar att medel överförs från intäkterna av
avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel till de i motionen
angivna ändamålen.

Stockholm den 21 januari 1986
Ylva Annerstedt (fp)

Mot. 1985/86

Jo604

13

'■ ' ;1':‘ , i® * •'

, v. : '■

! - ■

...

■v,- -i

K ?: -i'"

‘ ■■

■ £■.; ,

■f.

gotab Stockholm 1986 10074