Statligt stöd till projektet Laxfond för Vänern
Motion 1985/86:Jo429 Bertil Jonasson m. fl. (c, fp)
Motion till riksdagen
1985/86:Jo429
Bertil Jonasson m. fl. (c, fp)
Statligt stöd till projektet Laxfond för Vänern
Under 1985 startades, på initiativ av länsstyrelsen i Värmlands län i
samarbete med länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län, ett projekt
kallat Laxfond för Vänern.
Projektet skall lägga fram förslag till handlingsprogram i syfte att väsentligt
och varaktigt öka sysselsättnings- och rekreationsmöjligheterna i Vänerområdet
genom att bl. a. i hög grad öka tillgången av lax och öring i Vänern
samtidigt som förslag till åtgärder skall presenteras för att bevara Vänerns
unika och synnerligen värdefulla lax- och öringsstammar.
Detta skall åstadkommas bl. a. genom
att återställa vissa naturliga reproduktionsområden för Vänerns stammar
av laxöring,
att förstärka skyddet av naturligt reproducerad lax och öring i fiskebestämmelserna
för Vänern,
att förbättra tillsynen av fiskebestämmelsernas efterlevnad,
att odla och sätta ut så stora mängder lax och öring i Vänern som det är
möjligt av biologiska och andra skäl,
att successivt utveckla en kommersiellt lönsam fisketurism i Vänerområdet,
att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet i yrkesfiske och ökad
matfiskodling i Vänern.
Projektets organisation
I projektarbetet deltar, förutom ovannämnda länsstyrelser, bl. a. Sveriges
Turistråd samt representanter för fiskeristyrelsen, Sveriges sportfiske- och
fiskvårdsförbund, Sveriges fiskevattenägarförbund och de regionala turistorganisationerna.
I projektets referensgrupp ingår därutöver företrädare för berörda landsting,
kommunförbundets länsavdelningar, utvecklingsfonder och Vänerns
Fiskareförbund.
Projektarbetet beräknas vara avslutat under maj månad 1986.
För projektets räkning har fiskeristyrelsen och projektledningen gemensamt
finansierat (270 000 kr.) och lagt ut ett särskilt forskningsuppdrag på
genetiska institutionen vid Stockholms universitet med syfte att utreda
Vänerns lax- och öringsstammars genetiska status.
Odling och utsättning av lax- och öringsmolt i Vänern
Det hårda fisketrycket och en obetydlig naturlig reproduktion av lax och
öring leder till att Vänerns lax- och öringbestånd är i farozonen. Omedelbara
åtgärder måste sättas in dels för att bevara Vänerns unika och synnerligen
värdefulla lax- och öringstammar, dels genom odling och utsättning väsentligt
öka tillgången på lax och öring i Vänern.
Även om senare års utsättningar - drygt 100 000 smolt per år (enligt
ålägganden i vattendomar och med vissa andra tillgängliga medel) - gett ett
visst resultat bedöms detta som helt otillräckligt.
Projektet har satt som ett första mål att omkring år 1990 nå upp till årliga
återfångster av lax och öring på ca 200 ton (för närvarande drygt 60 ton). För
att nå detta mål bedömer projektgruppen att, utöver de utsättningar som
redan görs i dag, årliga utsättningar av minst 500 000 smolt behövs under ett
antal år framöver.
Utan att föregripa ett ställningstagande till projektets slutliga rapport,
förslag till handlingsprogram och finansiering är det synnerligen angeläget att
redan nu påbörja smoltutsättningar i större skala. Här är tillgången på
utsättningsbar smolt av betydelse. Projektgruppen bedömer att ca 100 000
lax- och öringsmolt finns tillgängliga för utsättning under 1986 till en kostnad
av 2 milj. kr. Härtill kommer kostnader för märkning (möjliggör en
uppföljning av utsättningarnas effekt) av 10 % av antalet, försök med s. k.
delayed release (fördröjd utsättning) på 3-4 olika platser i Vänern, transporter
m. m.
Projektering av arbeten i Klarälven och Gullspångsälven
Vattenkraftsutbyggnader i de båda älvar där Vänerns unika och värdefulla
lax- och öringstammar är präglade utgör de enda områden där naturlig
reproduktion kan ske. Den naturliga reproduktionen som nu äger rum är helt
otillräcklig för att bevara de ursprungliga stammarna. Det råder stor enighet
bland forskarna på området att de ifrågavarande stammarnas genetiska
status förändras i odling och den enda möjligheten att bevara densamma är
att återställa vissa naturliga reproduktionsområden i Klarälven och Gullspångsälven.
Effektivare övervakning av fiskebestämmelsernas efterlevnad
Fisketrycket i Vänern har under senare år ökat markant. Bl. a. har antalet nät
och nätfiskare mångdubblats under den senaste 10-årsperioden. År 1975
fanns mellan 300 och 400 personer registrerade för utestående redskap och
dessa hade ca 4 000 nät. 1985 hade antalet registrerade nätfiskare ökat till
över 3 000 och dessa hade 38 000 nät, varav 35 000 stormaskiga. Om samtliga
nät läggs ut i Vänern samtidigt motsvarar detta en sammanlagd sträcka på 115
mil. Ökningen under perioden 1975-1985 ligger helt på icke förvärvsfiskare.
Detta omfattande nätfiske utgör ett stort hot mot Vänerns fiskbestånd, inte
bara mot förekomsten av lax och öring utan även mot andra arter, exempelvis
gös, gädda och sik, vilka har stor betydelse för såväl förvärvsfisket som
sport-/fritidsfisket.
Mot. 1985/86
Jo429
3
I syfte att främst begränsa detta omfattande nätfiske har förslag lagts fram
till ny fiskestadga för Vänern. Detta förslag innebär bl. a. att för den som
fiskar begränsas nätinnehavet till 150 m. Dispenser kan ges till yrkes- och
deltidsfiskare. Motsvarande begränsning finns redan exempelvis i Vättern
och Hjälmaren. Den nya stadgan avses träda i kraft fr. o.m. april månad
1986. Erfarenheter visar emellertid att de ”skärpta” bestämmelserna inte får
önskad effekt om inte samtidigt den nu helt otillfredsställande övervakningen
av bestämmelsernas efterlevnad avsevärt kan förbättras. Nuvarande
resurser för övervakning består huvudsakligen av en i Karlstad stationerad
polisbåt. Under den aktuella tiden och framför allt under sommarmånaderna
är polisbåten mestadels engagerad i övervakning av fritidsbåtstrafiken m. m.
Vidare saknas ekonomiska resurser för en ökad drivmedelstilldelning till
densamma, vilket är en förutsättning för ett ökat utnyttjande av polisbåten i
vad gäller tillsyn av fiskebestämmelsernas efterlevnad.
En betydligt effektivare övervakning än nuvarande är nödvändig att
åstadkomma. Exempel från Stockholms skärgård visar att en effektiv
övervakning under ett par säsonger ger önskat resultat. Projektgruppen
föreslår därför att två båtar (en i Värmlandssjön, dvs. norra delen av Vänern
och en i Dalbosjön = södra delen) med vardera två mans besättning
engageras på heltid under tiden 15 april—15 oktober några år framöver för
fisketillsyn och övervakning i Vänern.
Sammanfattning av medelsbehov under 1986/87
o För inköp, utsättning och märkning av 100 000 lax- och
öringsmolt jämte försök med s. k. delayed release (fördröjd
utsättning) i Vänern erfordras 3 935 000 kr.
o För utredning och projektering av åtgärder och arbeten i
Klarälven och Gullspångsälven i syfte att återskapa en
bättre och nödvändig naturlig reproduktion av Vänerns
unika och värdefulla lax- och öringstammar erfordras 150 000 kr.
o För en effektiv övervakning av fiskebestämmelsernas
efterlevnad i Vänern under två år erfordras 800 000 kr.
Summa 4 885 000 kr.
Vänern som fiskesjö ett riksintresse
Vänern utgör en stor och viktig vattenresurs som kommer hela landet till del
om den används rätt. Det finns också i landet som helhet ett stort intresse av
att slå vakt om utdöende fiskarter.
Hemställan
Med anledning av ovanstående hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjön
Vänern skall vara av riksintresse,
Mot. 1985/86
Jo429
4
2. att riksdagen beslutar stödja projektet Laxfond för Vänern med Mot.
4 885 000 kr. för budgetåret 1986/87. Jo429
Stockholm den 24 januari 1986
Bertil Jonasson (c)
Karl-Erik Eriksson (fp)
Elver Jonsson (fp)
Olle Grahn (fp)
Bengt Rosén (fp)
Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors
Jan Hyttring (c)
Gunilla André (c)
Bengt Kindbom (c)
Kerstin Getterman (fp)
Lars Sundin (fp)
Övrigt om motionen
Intressenter
