Statens vattenfallsverk (prop. 1986/87:87) N152-155
Motion 1986/87:N152 Ivar Franzén m. fl. (c)
Motion till riksdagen
1986/87:N152
Ivar Franzén m. fl. (c)
Statens vattenfallsverk (prop. 1986/87:87) N152-155
Inledning
Energisystemens uppbyggnad och inriktning påverkar på ett avgörande sätt
samhällsutvecklingen. Centerpartiets syn och ställningstagande i de energipolitiska
frågorna hänger nära samman med partiets uppfattning om hur
samhället bör utformas och med samhällsplaneringen i stort.
Energisystemen kan i princip byggas upp enligt två olika strategier. Utgångspunkterna
för dessa strategier är skilda och baseras på två motsatta filosofier
för hur energisystemen bör vara utformade.
Centralisering/högrisksamhälle - ökad sårbarhet
Den ena strategin bygger på en centralistisk och koncentrationsinriktad syn
på hur energisystemen bör utformas. Företrädarna för detta synsätt -1, ex.
förespråkarna för kärnkraft och stora kolkondenskraftverk - förutsätter en
ökande efterfrågan på energi. Detta leder till krav på investeringar i storskaliga
och centraliserade anläggningar för såväl produktion som distribution av
energi, anpassade och dimensionerade efter de krav ett tänkt ”högenergisamhälle”
ställer. Det primära målet i denna strategi för energisystemens
utformning är att producera energi utan hänsynstagande till vilka effekter en
hög energianvändning får för samhällsstruktur, miljö och ekonomi på längre
sikt. Ett ”högenergisamhälle” är ett sårbart samhälle.
Det mest påtagliga exemplet på detta förhållande är den sårbarhet den
ökande andelen el för bostadsuppvärmning leder till. Elförsörjningen utsätts
för stora påfrestningar genom att tillförseln måste svara mot behovet den
allra kallaste dagen. Under den kallaste dagen i januari 1987 var effektuttaget
det högsta någonsin - 26 200 MW. Detta innebär att elnätet var mycket
hårt belastat. Effektuttaget under den kallaste dagen 1983 (12/12) var
20 862 MW - d. v. s. effektbehovet har ökat med sex stora kärnkraftverk.
Sedan 1984 har den totala elanvändningen ökat motsvarande produktionskapaciteten
i 1,5 kärnkraftverk, vilket ytterligare understryker kravet på
”överkapacitet” för att klara elförsörjningen vid sträng kyla i ett system med
stor andel elvärme.
Skillnaden i effektuttag kan också illustreras med en jämförelse mellan
juli 1986 och januari 1987. Uttaget var då 6 510 MW resp. 26 200 MW d.
v. s. elbehovet varierar över året på ett sätt som motsvarar produktionskapaciteten
för det dubbla svenska kärnkraftprogrammet. Variationerna i
1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr NI 52-155
effektbehovet är främst beroende på den ökande andelen elvärme i syste
met. Grundbelastningen över året är tämligen konstant.
Denna snedbelastning i elförsörjningssystemet ökar sårbarheten drama
tiskt, vilket bl. a. visade sig under det stora elavbrottet i december 1983
Denna störning i elförsörjningen lamslog stora delar av Mellansverige.
Centralistisk regeringspolitik
I såväl regeringens förslag till mål och inriktning av energiförsörjningsberedskapen
(proposition 1986/87:95) som i proposition 1986/87:87 om Vattenfall
är utgångspunkten den koncentrationsinriktade synen med ett bibehållet
storskaligt system där Vattenfall och några få oljebolag får ett avgörande inflytande
över energimarknaden. De bedömningar som redovisas innebär en
förväntad ökande elanvändning och en fortsatt hög användning av importbränslen.
I de överväganden som redovisas har uppenbarligen ingen hänsyn tagits
till den förnyelse och omställning av energisystemet som riksdagen i annat
sammanhang beslutat om. Detta strider mot uttalanden som regeringens
företrädare gjort men är väl i överensstämmelse med regeringens handlande.
Regeringens förslag till inriktning och omfattning av Vattenfalls verksamhet
är främst anpassade efter de krav en producentinriktad energipolitik
ställer. Detta innebär att Vattenfalls makt ökar medan statens inflytande och
påverkansmöjligheter minskar.
Decentralisering/anpassbarhet - minskad sårbarhet
En annan strategi för hur energiförsörjningssystemet bör byggas upp utgår
ifrån ett decentralistiskt synsätt och nödvändigheten av hushållning med tillgängliga
resurser och energianvändningens anpassning efter de krav miljön
ställer. Företrädarna för detta synsätt ser inte en hög energianvändning som
ett självändamål utan utgår ifrån att det inte skall produceras mer energi än
vad som är nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna tillgodose de behov
som finns. Energiförsörjningen bör baseras på effektivare energianvändning
och utnyttjande av i huvudsak inhemsk förnybar och miljövänlig energi.
Detta leder till krav på energihushållning och effektiv användning av tillförd
energi, där utnyttjat energislag och energikvalité anpassas efter ändamål.
Detta kan bäst ske om energisystemen ges en flexibel och lokalt anpassad,
småskalig utformning - system som är anpassade till ett decentraliserat
samhälle där investerade medel kan utnyttjas effektivt, miljön värnas och
möjligheterna att upprätthålla sysselsättningen förstärks.
Denna strategi för energisystemens uppbyggnad leder till minskad sårbarhet.
Den ger möjligheter till en mer pluralistisk maktstruktur på energimarknaden
och ger samhället reella möjligheter till inflytande över energiförsörjningens
utformning.
Centerpartiets alternativ
Huvudpunkterna i en decentralistisk energipolitik kan sammanfattas enligt 2
följande:
- Mot. 1986/87
N152
- Lägre energianvändning genom energihushållning och effektiv använd- Mot. 1986/87
ning av tillförd energi. N152
- Ersättning av importerade miljökrävande energislag och övergång till en
uthållig energiförsörjning baserad på inhemska, förnybara och miljövänliga
energikällor.
- Avveckling av kärnkraften.
Samhällets konkreta åtgärder måste därför inriktas på att stödja introduktion
och användning av inhemsk förnybar och miljövänlig energi, ny energiteknik,
hushållning m. m.
Energibalans
De energipolitiska besluten måste även inriktas mot att den slutliga energianvändningen
långsiktigt stabiliseras kring 300 TWh, varav ca 100 TWh el.
Det bör understrykas att möjligheten att nå detta mål är beroende på om
det finns en politisk vilja till en förnyelse och omställning av energisystemet.
Varje energisystem kräver långsiktiga investeringar och måste byggas på en
bedömning av framtida energibehov och energikostnader på något/några decenniers
sikt.
Ingen kan med säkerhet förutse vårt energibehov vid nästa sekelskifte.
Framtidens möjligheter till en effektivare energianvändning underskattas
lätt, vilket bl. a. utvecklingen under det senaste decenniet visat. En detaljerad
energibalans är inte möjlig att göra, men med vår energipolitiska inriktning
och med utnyttjande av kommande möjligheter till effektivare energianvändning
kan följande översiktiga balans anges:
Elström
- Vattenkraft, vindkraft, mottryck med kraftvärme, solceller 100 TWh
Bränslen m. m.
- Biobränslen, solenergi, gas 120 TWh
Drivmedel
- Olja, etanol, vätgas 80 TWh
Elmarknaden
En omställning mot ett tryggare och säkrare energiförsörjningssystem är i
hög grad beroende på vilket sätt värmeförsörjningssystemet ordnas. Det var
övergången till användning av olja för uppvärmning som medförde det kraftiga
oljeberoende Sverige drog på sig under 1950- och 1960-talen. Utbyggnaden
av kärnkraften har vidare medfört att tillgången på el kraftigt ökat, vilket
innebär att en ökad andel el måste avsättas på värmemarknaden. Den
”elbrist”, som nu varnas för, är mera ett exempel på en felaktig användning
av tillgängliga resurser än någon verklig brist på el.
Av SCB:s preliminära uppgifter framgår att elanvändningen inom landet
1986 var 129 TWh (ej temperaturkorrigerad). Detta är en minskning med
1,4 % jämfört med 1985. Minskningen har i huvudsak skett inom industrin
och genom minskning av överföringsförlusterna.
Nettoexporten av el 1986 var 4,7 TWh. Vattenmängden i kraftverksdam- Mot. 1986/87
marna ökade under 1986 motsvarande en elproduktion på 1,8 TWh. Vat- N152
tenkraften utnyttjades således inte fullt ut 1986. Detsamma gäller kraftvärme-
och mottrycksanläggningarna. Totalt producerades i dessa anläggningar
6,2 TWh jämfört med möjlig produktion av minst 10 TWh vid ett fullt utnyttjande
av tillgänglig kapacitet.
Utan att ta i anspråk dyrbar och miljökrävande oljekondenskraft, så fanns
det således reserver (10-12 TWh) i den befintliga elproduktionsapparaten.
Detta innebär att den beskrivning som föredraganden gör i proposition
1986/87:87 om Vattenfall avseende förhållandet mellan eltillförsel och elanvändning
ej är korrekt.
Centerpartiets alternativ för utformningen av det framtida elförsörjningssystemet
kan åskådliggöras med ett stapeldiagram, vilket redovisas i en bilaga
En förnyelse och omställning av energisystemet i enlighet med de riktlinjer
som beskrivits kan ske före 1990-talets slut genom en stegvis avveckling
av kärnkraften utan att någon ökad användning av kol och olja behöver
komma i fråga. Miljövänliga och ekonomiskt fördelaktiga alternativ finns.
Vattenfalls investeringar och verksamhet måste anpassas efter denna energipolitiska
inriktning.
Proposition 1986/87:87 om Vattenfall
Allmänt
I proposition 1986/87:87 läggs förslag om inriktning och omfattning av Vattenfalls
investeringar under budgetåret 1987/88 m. m. I propositionen beskrivs
bl. a. Vattenfalls verksamhet och nya organisation. Vi vill erinra om
att vi i annat sammanhang föreslagit en decentralisering och effektivisering
av Vattenfalls verksamhet genom en uppdelning av Vattenfall i fyra bolag
för att bl. a. möjliggöra en försäljning av vattenkraftaktier. Uppdelningen
innebär bl. a. att det skapas ett konkurrensförhållande mellan elproduktion
baserad på förnybara energislag respektive bränslen. Detta medför att kondenskraften
måste konkurrera på egna meriter utan kapitalstöd från billig
vattenkraft.
Vi anser även att en uppdelning av Vattenfall skulle underlätta möjligheterna
att återföra en del av intäkterna från vattenkraften till de län där den
produceras.
Vi har vidare ovan konstaterat att de prognoser över den framtida elförbrukningen
som redovisas utgår från en producentinriktad syn. Enligt vår
mening måste Vattenfalls verksamhet utgå från de beslut om omställning
och förnyelse av energisystemet som tidigare fattats. Detta medför också att
den beskrivning av elmarknaden och förväntade utvecklingen av elanvändningen
som redovisas i propositionen måste revideras (jfr. ovan s. 5).
Utgångspunkten måste vidare vara att avvecklingen av kärnkraften skall
inledas snarast. Det innebär även att Vattenfalls - av regeringen understödda
- strävan att stärka sin makt över energimarknaden måste motverkas. 4
Förslag som syftar till att vidga Vattenfalls kompetensområde resp. minska
riksdagens kontrollmöjligheter måste avvisas.
Anslagsfrågor
Mot. 1986/87
N152
Klippen
Vattenfalls planerade vattenkraftutbyggnad innefattar bl. a. byggande av en
anläggning i Övre Umeälven - Klippens kraftstation. För kommande budgetår
föreslås 45,4 milj. kr. anvisade. Den totala anläggningskostnaden beräknas
till 445 milj. kr. och ge en normalårsproduktion på 94 GWh.
Enligt vad vi erfarit har prövningen av projektets tillåtlighet enligt vattenlagen
ej slutförts. Enligt vår mening är det inte lämpligt att anslag beviljas för
ett utbyggnadsprojekt innan gängse prövningsförfarande genomförts. Detta
innebär att medelsbehovet för vattenkraftanläggningar bör minskas med
45,4 milj. kr.
Ringhals 2
Vi har vid upprepade tillfällen tidigare framhållit att något ånggeneratorbyte
i Ringhals 2 ej bör komma i fråga eftersom kärnkraften skall avvecklas. Föredraganden
beräknar 151,2 milj. kr. för detta ändamål. Någon medelsanvisning
för byte av ånggeneratorer bör enligt vår mening ej ske och anslaget
till kärnkraftanläggningarna bör minskas i motsvarande grad.
Distributionsanläggningar
Ett energisystem uppbyggt i enlighet med vår syn innebär även att medelsbehovet
för utbyggnad och upprustning av storkraftnätet minskar. Ett mer
småskaligt och decentralistiskt system leder till att elnätet kan dimensioneras
på ett mindre kostnadskrävande sätt. Vi bedömer att medelsanvisningen kan
minskas med 300 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Värmeproduktionsanläggningar
I anvisade medel för investeringar i värmeproduktionsanläggningar ingår
medel för anskaffning och installation av elpannor och andra värmeproduktionsanläggningar.
Detta överensstämmer inte med vår mening om den
struktur det framtida värmeförsörjningssystemet bör ha. Vi förordar därför
att anvisade medel för detta ändamål minskas med 10 milj. kr.
Övriga ändamål
Vi bedömer även att anvisade medel för övriga ändamål kan minskas med
10 milj. kr. med hänvisning till att dessa bl. a. är avsedda för förvärv av distributionsföretag.
Enligt vår mening innebär sådana förvärv enbart att Vattenfalls
monopolställning på marknaden stärks, vilket måste motverkas. 5
Anslagsfrågor för 1987/88 Mot. 1986/87
Totalt innebär våra förslag att reservationsanslaget C. 11. Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m. m. kan minskas med 516,6 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.
Bemyndiganden
I proposition 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen föreslås
att regeringen skall ges bemyndigande att, utan beloppsgränser, besluta i bolagsfrågor.
Detta innebär att behovet av ett årligt bemyndigande till regeringen
för bildande av aktiebolag eller förvärv av aktier i sådant bolag inom
Vattenfalls verksamhetsområde bortfaller.
Enligt vår mening bör riksdagen ej avhända sig denna kontrollmöjlighet
och proposition 1986/87:99 avslås i denna del. Någon ändring av gällande
riktlinjer (prop. 1981/82:125, NU 53) bör ej komma i fråga. Detta innebär
att bemyndigandet för regeringen att besluta om bolag för andra typer än
eldistributionsbolag i enlighet med Vattenfalls förslag bör begränsas till
75 milj. kr. för budgetåret 1987/88.
Sektoransvar för elkraftteknisk forskning och utveckling
I propositionen föreslås att Vattenfall skall få ett sektoransvar för forskningen
och utvecklingen inom det elkrafttekniska området. Detta skulle enligt
vår mening ytterligare vidga Vattenfalls ansvarsområde och kan därmed
vara en fara för oberoende och fri forskning. Enligt vår mening bör forskningsansvaret
primärt ligga hos forskningsråd, universitet och högskolor.
Det är inte rimligt att Vattenfall är den centrala forskningsinstitutionen som
i väsentlig grad bestämmer inriktningen av den elkrafttekniska forskningen
och utvecklingen. Propositionen bör därför avslås i denna del.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om inriktningen av investeringarna för
budgetåret 1987/88 inom Statens vattenfallsverks ansvarsområde,
2. att riksdagen beslutar att till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens
med 516 600 000 kr. minskat reservationsanslag under fjortonde
huvudtiteln om totalt 3 058 000 000 kr. i enlighet med vad som anförs
i motionen,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om sektorsansvar för Vattenfall för forskning
och utveckling inom det elkrafttekniska området,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om energimarknadens struktur och bedömningarna
av den framtida elanvändningen, g
5. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:99 i den del sorn Mot. 1986/87
rör förslag om att regeringens skall bemyndigas, utan beloppsgränser, N152
att besluta i bolagsfrågor i enlighet med vad som anförs i motionen
Stockholm den 25 mars 1987
Ivar Franzén (c)
Börje Hörnlund (c)
P.-O. Eriksson (c)
Görel Thurdin (c)
Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors
Jan Hyttring (c)
Rosa Östh (c)
Elving Andersson (c)
7
F.LI ILLHHötl.
ULH
CENT EHNS AWECKLINGSALTERNAT1V JftFTCT MFD DACSI AGFT (KAI i a- SCRI
Eltillförsel
1985
(137 TWH)
EIMWONITG
Eltillförsel
Centerns
Awecklings
AUTERNATIV
ELANVÄNDNING
100
TWh
Kondens
gasturb
(1 TWh) *
Import (5
TWh)
Kärnkraft
(56 TWh)
Kraftvärme,
Ind mottryck
(5 TWh)
Vattenkraft
(70 TWh)
Förluster
INKL INTERNFÖRBR
(17,5 TWh)
Export
(6,5 TWH)
Elvärme
26,5 IV/H, VARÄV
5 TWH TEMP KORR.
Kondens
GASTURBINER
(3 TVH)
--V%1
övrigt
(62,5 TWH)
(Bostäder, lokaler i m)
Transporter
(2,5 TWH)
KRAFTVÄfift
Mottryck
Biogas
(30 TWH)
Vattenkraft
66 TWh
(normälär)
Industri
(98 TWh)
Förluster inkl
INTERN FÖRBRUKN
(10 TWh)
- i2P_L
— TWh”
ÖVRIGT
<92 TVU,
VARAV CA
10 TWh ELVÄRFt
Transporter
(3 TWH)
Industri
(52 TWH)
ELPRODUKTION INOM LATHET 1985 132 TWh
SI im IG Fl /INVÄNDNING INTIM I ÄNDFT IHKI INTFRNRIRRRIKNING 120 TWH
Övrigt om motionen
Intressenter
