Stärk och utveckla den sociala ekonomin
Motion 2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2000-10-05
- Granskning
- 2000-10-11
- Hänvisning
- 2000-10-11
- Bordläggning
- 2000-10-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att den interdepartementala arbetsgruppen i samråd med företrädare för den sociala ekonomin bör finna former för mer regelbundna och representativa överläggningar mellan staten och den sociala ekonomin.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgiften att stärka och utveckla den svenska sociala ekonomin inom ramen för EU- samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar för att delta i transnationella projekt.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att utveckla det offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin.1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.2
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.3
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ "fakultet".3 10. 1 Yrkandena 2-4 hänvisade till KrU.
2 Yrkandena 5 och 7 hänvisade till SkU.
3 Yrkandena 8 och 9 hänvisade till UbU.
Då välfärdsstaten växte fram ur folkrörelserna
Allt fler människor söker finna lösningar på sina behov genom att hitta gemensamma samarbetsformer för att klara dessa. Olika samarbets- och företagsformer växer fram, i städer som på landsbygd. Historien "går igen" då många av dessa samarbetsformer knyter an till hur välfärdsstaten successivt växte fram ur de breda folkrörelserna; människor bildade sig och växte som individer och medborgare, i många fall blev de valda i förtroende till olika politiska församlingar. De klarade behovet av arbete, välfärd, social och kulturell utveckling genom att organisera sig i olika ekonomiska föreningar, samfälligheter etc. Välfärden byggdes utifrån ett klart underifrånperspektiv!
Men välfärdsstaten utvecklades genom att det offentliga tog över många verksamheter som tidigare drevs av medborgarnas egna organisationer, föreningar eller kooperativ för att nämna några former. I många fall drev också folkrörelserna fram denna utveckling för att man ansåg att det var en uppgift för det allmänna att bedriva just denna särskilda verksamhet. Ibland var det starka företrädare för det allmänna som utifrån politiska ambitioner och mål ansåg att det var en uppgift för det allmänna, det offentliga, att ansvara för men också driva en viss verksamhet.
Resultaten av denna utveckling av välfärden är kända men också starkt omdiskuterade. Hur har välfärdspolitiken förankrats bland dem som den avser att "betjäna"? Hur är förankringen bland medborgarna och deras upplevelser av delaktighet och möjligheter till lokalt anpassade lösningar? Är det överhuvudtaget möjligt, om ens önskvärt, att utveckla välfärden genom att gå vidare i "det offentliga spåret"? Frågorna kan mångfaldigas och mer eller mindre specificeras.
Samverkan för utveckling av den sociala ekonomin
Det är viktigt att stärka och utveckla Välfärdssverige. Men det måste ske i former som ökar medborgarnas ansvar och samtidigt deras möjligheter till aktivt inflytande.
Den sociala ekonomin kan här kombinera välfärdspolitiska ambitioner med just ett mer aktivt inflytande för människorna. Staten har här ett stort ansvar för att skapa större utrymme för en sådan utveckling.
Nya samarbetsformer bör stimuleras och vi vill t.ex. lyfta fram BolagsBolaget, Klarälvsdalen som är en juridisk plattform för den som vill driva egen firma som anställd. BolagsBolaget hamnar på så sätt i gränslandet mellan det egna företagandet och den traditionella anställningstryggheten; formellt är bolagsbrukaren anställd av ett aktiebolag, i alla andra avseenden skall hon/han agera som en företagare. Svensk lagstiftning och arbetsmarknadens regler är anpassade till ett "antingen-eller"-förhållande. BolagsBolaget förenar det bästa av dessa två världar och får därför betraktas som en "både-och"-lösning.
Det offentliga, staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin. Vare sig det handlar om att stärka och utveckla befintliga samarbetsformer eller om att vara öppen för att stimulera nya former av företagsamhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Det finns också ett brett stöd för en sådan politik. Olika delar av Folkrörelsesverige och den sociala ekonomin söker nu etablera nya eller förstärka äldre samarbetsformer. Här kan t.ex. nämnas:
- landsbygds- och byarörelsen, som samverkar inom ramen för Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva,
- de "nya" kooperativen som växer fram och som understöds av t.ex. de många lokala kooperativa utvecklingscentra som finns runt om i Sverige och samarbetar inom Föreningen Kooperativ Utveckling,
- FKU - Forum för Frivilligt Social arbete, är samarbetsorgan för många socialpolitiskt aktiva frivilligorganisationer som i samarbete med Svenska Kommunförbundet, Stiftelsen Stora Sköndal och Svenska Röda Korset driver projektet FriKom,
- ledarskap och organisationsutveckling är i centrum för de 25-tal organisationer som samverkar inom nätverket Ideell Arena,
- REVES, det europeiska nätverket för kommuner och landsting som samarbetar med den sociala ekonomin, har nu också fått en svensk sektion,
- Nätverket för social ekonomi i Sverige är en annan nationell aktör, lett av företrädare för Kooperativa Institutet, Studieförbundet Vuxenskolan och Svenska Röda Korset, och tog t.ex. initiativet till den 7:e Europeiska konferensen om social ekonomi som äger rum i Sverige 7-9 juni nästa år.
I budgetpropositionen redovisas att en interdepartemental arbetsgrupp avses inrättas under hösten 2000. Uppgifterna för gruppen anges bl.a. vara att organisera och följa vissa gemensamma insatser inom området. En av denna arbetsgrupps främsta och viktigaste uppgift bör vara att i samråd med företrädare för den sociala ekonomin finna former för mer regelbundna och representativa överläggningar mellan staten och den sociala ekonomin. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Regeringen har tidigare under 2000 utsett en särskild arbetsgrupp för att bistå Regeringskansliet i frågor som kan bidra till att stärka idrottens sociala, kulturella och demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet. Detta var ett framsynt beslut och en grupp med liknande uppgifter bör också utses för att stärka och utveckla den övriga svenska sociala ekonomin inom ramen för EU-samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar för att delta i transnationella projekt. Detta bör ges regeringen till känna.
Den sociala ekonomin är viktig för bl.a. välfärd, sysselsättning och demokrati; frågor som i mångt och mycket avgörs ute i kommuner, landsting och/eller regioner. Statens roll är naturligtvis viktig för att undanröja eventuella juridiska och fiskala hinder för en positiv utveckling av den sociala ekonomin. Därutöver är det lokala och regionala offentliga organ som genom konkret handling kan bidra till en bra utveckling. Det är därför angeläget att det offentliga, staten, landstingen/regionerna och kommunerna söker finna ett gemensamt förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin. I syfte att utveckla en sådan bör därför regeringen ta initiativ till överläggningar med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Nationell politik behövs
Under några år arbetade också en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet med dessa frågor. Arbetsgruppens arbete var inriktat på att kartlägga och beskriva relevanta förhållanden och synliggöra frågeställningar om villkoren för den sociala ekonomin i Sverige. Slutresultatet från arbetsgruppen blev rapporten "Social ekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?" som presenterades i början av detta år. Avsikten skriver arbetsgruppen är "att denna rapport ska kunna utgöra underlag för fortsatt utredande och politiska bedömningar".
Till rapporten finns också en bilaga, i vilken bl.a. olika experter knutna till arbetsgruppen medverkar, som speglade vissa problemområden utifrån författarnas egna perspektiv och erfarenheter.
Det finns flera frågor som naturligtvis behöver fördjupade analyser innan politiska beslut kan fattas. Exempel på sådana frågor är en form för "företag med allmännyttiga/samhällsnyttiga" ändamål, behovet av ramlagstiftning om ideella föreningar, gemensam tillämpning av resultatstyrning för statsbidrag till samtliga kategorier av folkrörelser och föreningsliv samt förslag till principer för statens syn på ideellt arbete. Andra sådana frågor rör skattelagstiftningen och sambandet med att skapa nya arbetstillfällen i kooperativa företag. På detta område finns bl.a. i Italien och Spanien exempel på skattelindringar för att stimulera tillskapandet av nya arbetstillfällen genom kooperativa företag. Inom ramen för detta utrednings- och utvecklingsarbete bör t.ex. Dalarna få bli ett försökslän för att ge skattelättnader, under t.ex. två år, för nystartade kooperativ i länet. För att söka finna långsiktiga och hållbara förslag är det angeläget att detta utredningsarbete sker i en parlamentariskt sammansatt utredning. Regeringen bör skyndsamt utfärda direktiv till en sådan utredning och klart ange att det är angeläget med ett skyndsamt arbete. Detta bör ges regeringen till känna.
Några förslag
Samtidigt kan konstateras att det också i arbetsgruppens material finns förslag till åtgärder som också utan särskild tidsutdräkt kan bli föremål för politiska beslut i riksdag och regering. Det gäller särskilt frågor som finns djupare utredda och analyserade i andra sammanhang, ibland av statliga myndigheter, exempelvis:
- möjlighet till stöd ur EU:s strukturfonder för "förprojektering"/tekniskt bistånd och hur bidrag till små projekt administrativt organiseras,
- former och innehåll för regeringens strukturerade dialog med folkrörelser och den sociala ekonomin,
- rätten till A-kassa för arbetslösa som är styrelseledamot och/eller tecknar firma i en ekonomisk förening.
Inom dessa områden bör regeringen skyndsamt fatta beslut eller, om så erfordras, framlägga förslag för riksdagens behandling. Detta bör ges regeringen till känna.
FN:s internationella frivilligår
År 2001 är FN:s internationella frivilligår. I budgetpropositionen anges att detta kommer att användas som en utgångspunkt för att på olika sätt uppmärksamma villkoren för det ideella arbetet och de enskilda personer som gör ideella insatser.
Det är ytterst angeläget med olika åtgärder för att stimulera det ideella arbetet. Det skulle i sin förlängning naturligtvis också betyda mycket för den sociala ekonomin i arbetet med att rekrytera och behålla eldsjälar, förtroendevalda, ledare etc.
Det gäller dock inte att bara uppmärksamma villkoren utan än mer göra något åt de problem som redan finns kartlagda och med förslag om hur de kan undanröjas. T.ex. borde det inte vara några större svårigheter att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Öka kunskaperna om den sociala ekonomin
I skolan ägnas mycket tid åt att studera och diskutera det privata och offentliga, vilket under 60-, 70- och 80-talen ofta var grunden för samhällsutvecklingen. Den tredje vägens möjlighet, den ekonomiska föreningen, berörs ofta endast med några ord. I t.ex. Kanada får barn och ungdomar redan i motsvarigheten till vår grundskola studera den kooperativa företagsformen. Denna möjlighet att utveckla samarbete och samverkan borde även få studeras och diskuteras mer i den svenska skolan. Kooperativ skulle kunna startas i både grund- och gymnasieskola. Det finns redan nu en svensk friskola som drivs i form av en ekonomisk förening; Stockholms Estetiska gymnasium som ägs av elever och lärare tillsammans. Styrelsens majoritet består av elever.
Ur en kartläggning 1998 av Kooperativa Institutet kan bl.a. utläsas att det finns ett antal skolor som använder kooperativet som pedagogisk metod, och här redovisas vitt skilda verksamheter som cafeér, butiker och produktion av varor och tjänster. Regeringen har också finansierat informationssatsningen "Starta eget tillsammans". Kooperativa Institutet har tillsammans med Utbildningsradion producerat en serie TV-program med samma namn riktade till unga människor. Till dessa TV-program har studieförbunden ABF, Folkuniversitet, Studieförbundet Vuxenskolan och TBV medverkat i arbetet med att utarbeta en studiehandledning. Men det behövs en mer målmedveten politik från statens sida för att öka kunskaperna om den kooperativa företagsformen. Regeringen bör därför uppdra åt Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi. Detta bör ges regeringen till känna.
Högskolekurser i kooperativt entreprenörskap bör t.ex. främjas. Detta borde inte minst kunna bli en utvecklingspotential för glesbygdslän. En kooperativ "fakultet" på t.ex. högskolan i Dalarna skulle kunna bilda modell. Detta bör ges regeringen till känna.
Stockholm den 3 oktober 2000
Kenneth Johansson (c)
Margareta Andersson (c)
Yrkanden (20)
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att den interdepartementala arbetsgruppen i samråd med företrädare för den sociala ekonomin bör finna former för mer regelbundna och representativa överläggningar mellan staten och den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgiften att stärka och utveckla den svenska sociala ekonomin inom ramen för EU-samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar för att delta i transnationella projekt.
- Behandlas i
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att utveckla det offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
- Behandlas i
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
- Behandlas i
- 5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- 6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
- Behandlas i
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
- Behandlas i
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
- Behandlas i
- 7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.
- Behandlas i
- 8Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.
- Behandlas i
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ fakultet.
- Behandlas i
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ "fakultet".
- Behandlas i
- 9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ "fakultet".
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.