Till innehåll på sidan

Stärk och utveckla den sociala ekonomin

Motion 2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta Andersson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
2000-10-05
Granskning
2000-10-11
Hänvisning
2000-10-11
Bordläggning
2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att staten, landsting, regioner och kommuner måste
utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att den interdepartementala arbetsgruppen i samråd
med företrädare för den sociala ekonomin bör finna former för mer
regelbundna och representativa överläggningar mellan staten och den
sociala ekonomin.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgiften att stärka
och utveckla den svenska sociala ekonomin inom ramen för EU-
samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar för att delta i transnationella
projekt.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att utveckla det
offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den sociala
ekonomin.1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge
skattelättnader för nystartade kooperativ.2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den
sociala ekonomin.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom
social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.2
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter
inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade
utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.3
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att främja högskolekurser i kooperativt
entreprenörskap och inrätta en kooperativ "fakultet".3
10.
1 Yrkandena 2-4 hänvisade till KrU.
2 Yrkandena 5 och 7 hänvisade till SkU.
3 Yrkandena 8 och 9 hänvisade till UbU.
Då välfärdsstaten växte fram ur folkrörelserna
Allt fler människor söker finna lösningar på sina behov genom att hitta
gemensamma samarbetsformer för att klara dessa. Olika samarbets- och
företagsformer växer fram, i städer som på landsbygd. Historien "går
igen" då många av dessa samarbetsformer knyter an till hur välfärdsstaten
successivt växte fram ur de breda folkrörelserna; människor bildade sig
och växte som individer och medborgare, i många fall blev de valda i
förtroende till olika politiska församlingar. De klarade behovet av arbete,
välfärd, social och kulturell utveckling genom att organisera sig i olika
ekonomiska föreningar, samfälligheter etc. Välfärden byggdes utifrån ett
klart underifrånperspektiv!
Men välfärdsstaten utvecklades genom att det offentliga tog över många
verksamheter som tidigare drevs av medborgarnas egna organisationer,
föreningar eller kooperativ för att nämna några former. I många fall drev
också folkrörelserna fram denna utveckling för att man ansåg att det var en
uppgift för det allmänna att bedriva just denna särskilda verksamhet. Ibland
var det starka företrädare för det allmänna som utifrån politiska ambitioner
och mål ansåg att det var en uppgift för det allmänna, det offentliga, att
ansvara för men också driva en viss verksamhet.
Resultaten av denna utveckling av välfärden är kända men också starkt
omdiskuterade. Hur har välfärdspolitiken förankrats bland dem som den avser
att "betjäna"? Hur är förankringen bland medborgarna och deras upplevelser
av delaktighet och möjligheter till lokalt anpassade lösningar? Är det
överhuvudtaget möjligt, om ens önskvärt, att utveckla välfärden genom att gå
vidare i "det offentliga spåret"? Frågorna kan mångfaldigas och mer eller
mindre specificeras.
Samverkan för utveckling av den sociala
ekonomin
Det är viktigt att stärka och utveckla Välfärdssverige. Men det måste ske i
former som ökar medborgarnas ansvar och samtidigt deras möjligheter till
aktivt inflytande.
Den sociala ekonomin kan här kombinera välfärdspolitiska ambitioner
med just ett mer aktivt inflytande för människorna. Staten har här ett stort
ansvar för att skapa större utrymme för en sådan utveckling.
Nya samarbetsformer bör stimuleras och vi vill t.ex. lyfta fram
BolagsBolaget, Klarälvsdalen som är en juridisk plattform för den som vill
driva egen firma som anställd. BolagsBolaget hamnar på så sätt i gränslandet
mellan det egna företagandet och den traditionella anställningstryggheten;
formellt är bolagsbrukaren anställd av ett aktiebolag, i alla andra avseenden
skall hon/han agera som en företagare. Svensk lagstiftning och
arbetsmarknadens regler är anpassade till ett "antingen-eller"-förhållande.
BolagsBolaget förenar det bästa av dessa två världar och får därför betraktas
som en "både-och"-lösning.
Det offentliga, staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla
strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin. Vare sig det
handlar om att stärka och utveckla befintliga samarbetsformer eller om att
vara öppen för att stimulera nya former av företagsamhet. Detta bör ges
regeringen till känna.
Det finns också ett brett stöd för en sådan politik. Olika delar av
Folkrörelsesverige och den sociala ekonomin söker nu etablera nya eller
förstärka äldre samarbetsformer. Här kan t.ex. nämnas:
- landsbygds- och byarörelsen, som samverkar inom ramen för
Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva,
- de "nya" kooperativen som växer fram och som understöds av t.ex. de
många lokala kooperativa utvecklingscentra som finns runt om i Sverige
och samarbetar inom Föreningen Kooperativ Utveckling,
- FKU - Forum för Frivilligt Social arbete, är samarbetsorgan för många
socialpolitiskt aktiva frivilligorganisationer som i samarbete med Svenska
Kommunförbundet, Stiftelsen Stora Sköndal och Svenska Röda Korset
driver projektet FriKom,
- ledarskap och organisationsutveckling är i centrum för de 25-tal
organisationer som samverkar inom nätverket Ideell Arena,
- REVES, det europeiska nätverket för kommuner och landsting som
samarbetar med den sociala ekonomin, har nu också fått en svensk sektion,
- Nätverket för social ekonomi i Sverige är en annan nationell aktör, lett av
företrädare för Kooperativa Institutet, Studieförbundet Vuxenskolan och
Svenska Röda Korset, och tog t.ex. initiativet till den 7:e Europeiska
konferensen om social ekonomi som äger rum i Sverige 7-9 juni nästa år.
I budgetpropositionen redovisas att en interdepartemental arbetsgrupp
avses inrättas under hösten 2000. Uppgifterna för gruppen anges bl.a. vara
att organisera och följa vissa gemensamma insatser inom området. En av
denna arbetsgrupps främsta och viktigaste uppgift bör vara att i samråd
med företrädare för den sociala ekonomin finna former för mer
regelbundna och representativa överläggningar mellan staten och den
sociala ekonomin. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Regeringen har tidigare under 2000 utsett en särskild arbetsgrupp för att
bistå Regeringskansliet i frågor som kan bidra till att stärka idrottens
sociala,
kulturella och demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet. Detta
var ett framsynt beslut och en grupp med liknande uppgifter bör också utses
för att stärka och utveckla den övriga svenska sociala ekonomin inom ramen
för EU-samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar för att delta i
transnationella
projekt. Detta bör ges regeringen till känna.
Den sociala ekonomin är viktig för bl.a. välfärd, sysselsättning och
demokrati; frågor som i mångt och mycket avgörs ute i kommuner, landsting
och/eller regioner. Statens roll är naturligtvis viktig för att undanröja
eventuella juridiska och fiskala hinder för en positiv utveckling av den sociala
ekonomin. Därutöver är det lokala och regionala offentliga organ som genom
konkret handling kan bidra till en bra utveckling. Det är därför angeläget att
det offentliga, staten, landstingen/regionerna och kommunerna söker finna ett
gemensamt förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin. I syfte att
utveckla en sådan bör därför regeringen ta initiativ till överläggningar med
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
Nationell politik behövs
Under några år arbetade också en särskild arbetsgrupp inom
Regeringskansliet med dessa frågor. Arbetsgruppens arbete var inriktat på
att kartlägga och beskriva relevanta förhållanden och synliggöra
frågeställningar om villkoren för den sociala ekonomin i Sverige.
Slutresultatet från arbetsgruppen blev rapporten "Social ekonomi - en
tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?" som presenterades i
början av detta år. Avsikten skriver arbetsgruppen är "att denna rapport
ska kunna utgöra underlag för fortsatt utredande och politiska
bedömningar".
Till rapporten finns också en bilaga, i vilken bl.a. olika experter knutna till
arbetsgruppen medverkar, som speglade vissa problemområden utifrån
författarnas egna perspektiv och erfarenheter.
Det finns flera frågor som naturligtvis behöver fördjupade analyser innan
politiska beslut kan fattas. Exempel på sådana frågor är en form för "företag
med allmännyttiga/samhällsnyttiga" ändamål, behovet av ramlagstiftning om
ideella föreningar, gemensam tillämpning av resultatstyrning för statsbidrag
till samtliga kategorier av folkrörelser och föreningsliv samt förslag till
principer för statens syn på ideellt arbete. Andra sådana frågor rör
skattelagstiftningen och sambandet med att skapa nya arbetstillfällen i
kooperativa företag. På detta område finns bl.a. i Italien och Spanien exempel
på skattelindringar för att stimulera tillskapandet av nya arbetstillfällen
genom kooperativa företag. Inom ramen för detta utrednings- och
utvecklingsarbete bör t.ex. Dalarna få bli ett försökslän för att ge
skattelättnader, under t.ex. två år, för nystartade kooperativ i länet. För att
söka finna långsiktiga och hållbara förslag är det angeläget att detta
utredningsarbete sker i en parlamentariskt sammansatt utredning. Regeringen
bör skyndsamt utfärda direktiv till en sådan utredning och klart ange att det är
angeläget med ett skyndsamt arbete. Detta bör ges regeringen till känna.
Några förslag
Samtidigt kan konstateras att det också i arbetsgruppens material finns
förslag till åtgärder som också utan särskild tidsutdräkt kan bli föremål för
politiska beslut i riksdag och regering. Det gäller särskilt frågor som finns
djupare utredda och analyserade i andra sammanhang, ibland av statliga
myndigheter, exempelvis:
- möjlighet till stöd ur EU:s strukturfonder för "förprojektering"/tekniskt
bistånd och hur bidrag till små projekt administrativt organiseras,
- former och innehåll för regeringens strukturerade dialog med folkrörelser
och den sociala ekonomin,
- rätten till A-kassa för arbetslösa som är styrelseledamot och/eller tecknar
firma i en ekonomisk förening.
Inom dessa områden bör regeringen skyndsamt fatta beslut eller, om så
erfordras, framlägga förslag för riksdagens behandling. Detta bör ges
regeringen till känna.
FN:s internationella frivilligår
År 2001 är FN:s internationella frivilligår. I budgetpropositionen anges att
detta kommer att användas som en utgångspunkt för att på olika sätt
uppmärksamma villkoren för det ideella arbetet och de enskilda personer
som gör ideella insatser.
Det är ytterst angeläget med olika åtgärder för att stimulera det ideella
arbetet. Det skulle i sin förlängning naturligtvis också betyda mycket för den
sociala ekonomin i arbetet med att rekrytera och behålla eldsjälar,
förtroendevalda, ledare etc.
Det gäller dock inte att bara uppmärksamma villkoren utan än mer göra
något åt de problem som redan finns kartlagda och med förslag om hur de kan
undanröjas. T.ex. borde det inte vara några större svårigheter att för ideella
föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga
villkor på arvoden. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Öka kunskaperna om den sociala ekonomin
I skolan ägnas mycket tid åt att studera och diskutera det privata och
offentliga, vilket under 60-, 70- och 80-talen ofta var grunden för
samhällsutvecklingen. Den tredje vägens möjlighet, den ekonomiska
föreningen, berörs ofta endast med några ord. I t.ex. Kanada får barn och
ungdomar redan i motsvarigheten till vår grundskola studera den
kooperativa företagsformen. Denna möjlighet att utveckla samarbete och
samverkan borde även få studeras och diskuteras mer i den svenska
skolan. Kooperativ skulle kunna startas i både grund- och gymnasieskola.
Det finns redan nu en svensk friskola som drivs i form av en ekonomisk
förening; Stockholms Estetiska gymnasium som ägs av elever och lärare
tillsammans. Styrelsens majoritet består av elever.
Ur en kartläggning 1998 av Kooperativa Institutet kan bl.a. utläsas att det
finns ett antal skolor som använder kooperativet som pedagogisk metod, och
här redovisas vitt skilda verksamheter som cafeér, butiker och produktion av
varor och tjänster. Regeringen har också finansierat informationssatsningen
"Starta eget tillsammans". Kooperativa Institutet har tillsammans med
Utbildningsradion producerat en serie TV-program med samma namn riktade
till unga människor. Till dessa TV-program har studieförbunden ABF,
Folkuniversitet, Studieförbundet Vuxenskolan och TBV medverkat i arbetet
med att utarbeta en studiehandledning. Men det behövs en mer målmedveten
politik från statens sida för att öka kunskaperna om den kooperativa
företagsformen. Regeringen bör därför uppdra åt Skolverket och andra
myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade
utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi. Detta bör ges
regeringen till känna.
Högskolekurser i kooperativt entreprenörskap bör t.ex. främjas. Detta
borde inte minst kunna bli en utvecklingspotential för glesbygdslän. En
kooperativ "fakultet" på t.ex. högskolan i Dalarna skulle kunna bilda modell.
Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2000
Kenneth Johansson (c)
Margareta Andersson (c)


Yrkanden (20)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin.
    Behandlas i
  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att staten, landsting, regioner och kommuner måste utveckla strategier för att stärka och utveckla den sociala ekonomin.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att den interdepartementala arbetsgruppen i samråd med företrädare för den sociala ekonomin bör finna former för mer regelbundna och representativa överläggningar mellan staten och den sociala ekonomin.
    Behandlas i
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgiften att stärka och utveckla den svenska sociala ekonomin inom ramen för EU-samarbetet, bl.a. avseende förutsättningar för att delta i transnationella projekt.
    Behandlas i
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att utveckla det offentligas gemensamma förhållningssätt gentemot den sociala ekonomin.
    Behandlas i
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
    Behandlas i
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
    Behandlas i
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får bli ett försökslän för att ge skattelättnader för nystartade kooperativ.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
    Behandlas i
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder som omedelbart kan genomföras för den sociala ekonomin.
    Behandlas i
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
    Behandlas i
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
    Behandlas i
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för ideella föreningar och andra aktörer inom social ekonomi ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.
    Behandlas i
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att uppdra till Skolverket och andra myndigheter inom utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade utbildningsinsatser avseende kooperation och social ekonomi.
    Behandlas i
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförts om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ fakultet.
    Behandlas i
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ "fakultet".
    Behandlas i
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att främja högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och inrätta en kooperativ "fakultet".
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.