Språkliga rättigheter utanför förvaltningsområdena

Motion 2017/18:3134 av Eva Lohman och Ann-Britt Åsebol (båda M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur barn till urfolk och nationella minoriteter kan få utökade möjligheter att få undervisning i sitt modersmål även i de kommuner som i dag inte ingår i en förvaltningskommun, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Sverige har sedan tio år en lag om nationella minoriteter som ger barn med finska, meänkieli, eller samiska som modersmål rätt till förskola helt eller delvis på dessa språk.

Dessa rättigheter är starkare inom förvaltningsområdena. Sverige har förbundit sig att följa den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och kommer att ratificera barnkonventionen. Därmed har Sverige åtagit sig att skydda barns språkliga rättigheter samt särskilt skydda historiska minoriteters och urfolks barns språk. Detta innebär att staten behöver se att barn får utveckla och bevara sitt språk.

Det är oerhört centralt att barn får utökad rätt till verksamhet som bedrivs på det egna språket inom förskolan så att barnet blir tvåspråkigt. Det är när barnen är små som språket och den kulturella identiteten formas och det ger i sin tur möjlighet för att forma urfolks- och nationella minoritetsspråk.

Äldreomsorgen har ett utvidgat skydd sedan 2006 vilket innebär rätt till äldreomsorg på finska, meänkieli och samiska. Detta gäller dessutom utanför förvaltningsområdena om det finns personal med kunskaper i något av dessa tre språk i verksamheten.

För att trygga urfolks- och nationella minoritetsbarns språkliga rättigheter är det av yttersta vikt att fler barn får rätt till förskoleverksamhet på sitt modersmål förutsatt att det finns tillgång till personal som behärskar barnets modersmål, i verksamheten. Detta betyder att kommuner som inte ingår i något förvaltningsområde behöver kartlägga och söka efter personal med denna språkliga kompetens.

Eva Lohman (M)

Ann-Britt Åsebol (M)