Sotningsväsendet

Motion 1989/90:Fö723 av Görel Thurdin och Per-Ola Eriksson (båda c)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Försvarsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fö723

av Görel Thurdin och Per-Ola Eriksson (båda c)
Sotningsväsendet

I en motion till 1985/86 års riksmöte föreslogs att Statens Brandnämnd skulle
få i uppdrag att omarbeta reglerna för sotningsväsendet, så att en bättre anpassning
kunde ske till dagens förhållanden och till kraven på avbyråkratisering.

1 samband med behandlingen av Räddningsverkets omorganisation anammades
en utvärdering av utskottet och den 5 februari 1987 uppdrog försvarsdepartementet
i skrivelse åt Statens Räddningsverk att göra en utvärdering
av sotningsverksamhetens brandförebyggande betydelse i olika avseenden.

I sin sammanfattning av utvärderingen har Räddningsverket kommit fram
till följande:

- Sotningsverksamheten såsom den kommer till uttryck i räddningstjänstlagen
spelar en viktig roll för att förebygga bränder och skador till följd av
bränder.

- Sotningsverksamhetens brandförebyggande betydelse är styrkt när det gäller
fastbränsle- och oljeeldade anläggningar.

- Tidsfristen för rengöring av oljeeldade värmepannnor och rökkanaler bör
objektvis behovsprövas sett ur brandskyddssynpunkt.

- Behov av rengöring av imkanaler finns men brandskyddsbehovet enbart är
inte till fullo klarlagt. Uppföljning och fortsatta undersökningar erfordras.

- Kontrollen i samband med sotning bör effektiviseras. Protokoll bör föras i
samband med varje förrättning.

- Behovet av kontroll av gaseldade värmeanläggningar i bostäder.

Första punkten är av ringa intresse för att fastställa ett verkligt samband mellan
brandskydd och sotning.

Den andra punkten är naturligtvis av största betydelse. Det är just förekomsten
av soteld, som man vill förebygga och i utvärderingen påtalas: "Försök
har gjorts att beräkna sannolikheten för uppkomsten av soteld men något
resultat har inte kunnat uppnås på grund av mängden faktorer och dessas
oförutsägbarhet.” Då uppstår naturligtvis frågan: Om ingen risk har kunnat
fastställas, hur kan man då påstå att det föreligger en sådan?

Vidare kan man läsa i texten: "Det påtalas vidare svårigheten att genom
olika mätningar skapa underlag för lämpliga sotningsintervall. Schablonberäkningar
bör kunna användas.” Eftersom det är svårt att behovspröva kan
lämpliga sotningsintervall bestämmas även fortsättningsvis helt subjektivt.
Det borde med dagens väl utvecklade teknik vara möjligt att kunna avläsa

rökgastemperatur, sottjocklek osv, så att fastighetsägaren utifrån sådan information
kan se när sotning bör beställas.

Behovet av rengöring av imkanaler i villor torde vara litet eftersom dagens
fläktar är lätta att rengöra. Däremot kan det fortfarande finnas behov av
sådan rengöring i hyreshus. Genom att hålla fast vid detta tvång ökar möjligheterna
till extra intäkter.

Det finns dock en punkt som visar på en utökad byråkratisering istället för
avbyråkratisering. Det är den som behandlar behov av effektivare kontroll
och mera protokoll. Det är klart att arbetstiden ökar med detta och därmed
kostnaderna för fastighetsägaren.

Vi anser att utvärderingen inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till osäkerheten
i undersökningsmaterialet, varför vi också anser att kravet på sotningsmonopolet
inte är relevant. Vi tror att den enskilda människan kan
klara av att bedöma när sotning bör utföras och även bör ha rätt att själv
bestämma vem som ska komma och sota.

Vi anser att den revision som Riksrevisionsverket gjorde avseende sotningsväsendet
är helt tillräcklig som underlag för beslut. Där framhölls behovet
av avreglering så att olika företag fritt kan marknadsföra sina sotningsarbeten
och trimning av värmeanläggningar. RRV framhöll också att fastighetsägaren
mycket väl kan åläggas att sota och ha uppsyn över sin anläggning.

Vidare föreslog RRV att byggnadslovshanteringen skulle avbyråkratiseras
i samband med värmeanläggningar och eldstäder. Skorstensfejaren behöver
inte ha remiss annat än när brandnämnden så avgör.

Vi anser att en avreglering bör ske av sotningsväsendet t.ex. genom att
brandlagen omarbetas så att husägaren åläggs att sota och att ha uppsyn över
sin anläggning samt att husägaren med vissa intervall låter besiktiga anläggningen
av ett auktoriserat företag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bygglovshantering
i samband med värmeanläggningar och eldstäder
avbyråkratiseras,1]
att riksdagen hos regeringen begär förslag om avreglering av sotningsväsendet
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Görel Thurdin (c) Per-Ola Eriksson (c)

Mot. 1989/90
FÖ723

1 1989/90: Bo559

gotmb 96019. Slockholm 1990

20

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om avreglering av sotningsväsendet i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om avreglering av sotningsväsendet i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.