Socialförsäkringen

Motion 1998/99:Sf219 av Ulla Hoffmann (v)

Vår välfärdsmodell bygger på hög tillväxt och full
sysselsättning. Det kräver att en större del av befolkningen
får sin inkomst tryggad genom lönearbetet. Socialbidragen
utgör det yttersta skyddsnätet när den enskilda inte kan
försörja sig. Vänsterpartiet slår vakt om
inkomstbortfallsprincipen eller, som den också kallas,
standardtrygghetsmodellen. Med den principen som kompass
måste varje förändring i systemen analyseras så att vi inte
omvägen hamnar i ett grundskyddssystem. Syftet med ett
generellt och solidariskt välfärdssystem är att det skall verka
omfördelande och utjämnande mellan grupper, mellan
kvinnor och män och över livet.

Ett solidariskt system måste bygga på folkmajoritetens deltagande och
engagemang, det som också kallats ett kontrakt mellan klasserna. Samhälls-
kontraktet innebär att vi solidariskt och progressivt betalar för välfärds-
systemen via skatter och sociala avgifter och som en uppfyllelse också får ut
en rimlig del vid behov. Ett sådant kontrakt minskar också intresset för och
betydelsen av privata lösningar.

Välfärdssystemen har inte enbart som funktion att ge människor trygghet i
olika situationer i livet. Systemen påverkar också de normer som blir giltiga i
ett samhälle. Om samhället baserar sin välfärd på individuella lösningar leder
det till att ansvaret helt läggs på den enskilda människan och då tvingas hon i
första hand se till sitt eget bästa. Om välfärden däremot baseras på kollektiva
lösningar lyfts den till ett gemensamt ansvar. Solidariska välfärdssystem är
alltså inte enbart målet utan också medlet. I dag ser vi tecken på förskjut-
ningar i denna för arbetarrörelsen så grundläggande ideologi.

Inträdeskraven

Ett bra socialförsäkringssystem omfördelar över livscykeln,
mellan generationer, mellan klasser och mellan kön. Men det
finns inget socialförsäkringssystem som en längre tid klarar
en hög arbetslöshet. De svenska socialförsäkringssystemen
är konstruerade att klara en låg arbetslöshet, vilket är bra. Vi
får aldrig acceptera en hög arbetslöshet. I Sverige i dag står
dock cirka 500 000 människor utanför arbetskraften. Många
av dessa är unga människor.

I dag krävs t.ex. för att kvalificera sig till sjukförsäkringen 6 månaders
oavbruten anställning. Rapporter visar att allt fler ungdomar arbetar kortare
vikariat, i projektanställningar m.m. Det kan innebära att ungdomar trots att
de arbetar inte kvalificerar sig till socialförsäkringen. Detta gäller även
många kvinnor vars anställningsförhållanden präglas mycket av "just-in-
time", korta vikariatsanställningar, projektanställningar m.m. Vänsterpartiet
anser därför att kvalificeringsreglerna till socialförsäkringssystemen måste
ses över och göras mer flexibla, så att även de som arbetar i s.k. atypiska
arbeten kan kvalificera sig till pensionsgrundande socialförsäkringssystem.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Den privata
försäkringsmarknaden

Vi har tidigare framfört vår oro för att det reformerade
pensionssystemet var första steget till att bryta upp den
ideologi som socialförsäkringssystemen bygger på.
Samtidigt som direktiven till pensionsarbetsgruppen utreddes
fick bankerna rätt att teckna privata pensionsförsäkringar och
försäkringsbolagen överglänste varandra i lockande reklam.
Pensionsförsäkringar som tidigare saluförts som något som
var bra för höginkomsttagare eftersom de var ett sätt att
minska skatten ansågs nu vara nödvändiga även för
låginkomsttagare eftersom pensionspengarna var slut.

Liknande signaler kommer nu från de stora försäkringsbolagen som av
konkurrensskäl agerar för att privatisera olika socialförsäkringsprodukter. I
DS 1998:45 Reformerad försäkringsrörelse föreslås att livförsäkringsbolagen
skall kunna få ge utdelning på sitt aktiekapital och att bolagen skall kunna
konkurrera med bl.a. avkastningen. Hittills har detta inte varit möjligt efter-
som det ansetts nödvändigt att hålla vattentäta skott mellan vad som är för-
säkringstagarnas pengar, i t.ex. sjukförsäkring och vinstutdelning. Det finns
nu stora kapital i livbolagen genom börsutvecklingen i världen. Skulle depar-
tementspromemorians förslag genomföras kan detta leda till att ytterligare
bryta upp den generella och solidariska socialförsäkringen.

Servicen i
socialförsäkringssystemen

För den enskilda försäkrade är försäkringskassan en viktig
serviceinrättning. Har kassorna en bra servicenivå ser
människor sig inte föranlåtna att vända sig till privata
alternativ. Kostnaderna för administrationen av våra
socialförsäkringssystem är extremt låga jämfört med andra
länders försäkringsadministration just därför att de är
generella. Vi behöver inte gå längre än till en jämförelse av
administrationskostnaderna för de privata
pensionsförsäkringarna och det generella pensionssystemet.

En stor del av servicen är att det fattas riktiga beslut efter noggranna
utredningar. JO har vid några tillfällen uppmärksammat socialförsäkrings-
utskottet på brister i handläggningen. I de flesta fall har det handlat om
tidsbrist på grund av för liten personalstyrka hos kassan. Under de senaste
åren har försäkringskassorna fått en avsevärt ökad ärendemängd på grund av
riksdagsbeslut som lett till förändringar i systemen. En utredning som
socialförsäkringsutskottet lät göra visade också att tiden mellan beslut och
genomförande har minskat drastiskt, vilket är ytterligare en faktor som gör
att försäkringskassorna inte hinner med. Vänsterpartiet har i en särskild
motion utvecklat sina synpunkter på försäkringskassorna och rättssäkerheten.

Ovan har Vänsterpartiet pekat på tre anledningar som kan leda till att
ideologin bakom de generella och solidariska socialförsäkringssystemen
utsätts för påfrestningar. Vi anser därför att regeringen under mandatperio-
den bör ta initiativ till en översyn med syfte att bevara standardtrygghets-
modellen i våra socialförsäkringssystem.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av kvalificeringsreglerna till socialförsäkringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om standardtryggheten som den bärande ideologin i
socialförsäkringssystemen.

Stockholm den 25 oktober 1998

Ulla Hoffmann (v)

Ingrid Burman (v)

Kalle Larsson (v)

Lena Olsson (v)

Rolf Olsson (v)

Claes Stockhaus (v)

Carlinge Wisberg (v)