Social ekonomi

Motion 2001/02:N351 av Karin Jeppsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begreppet social ekonomi.

Motivering

Under det halvår som Sverige hade ordförandeskapet i EU hölls i Gävle en konferens om social ekonomi. Konferensen visade vilket oerhört stort område som omfattas av begreppet. Social ekonomi som begrepp är mycket använt i Europa men mindre här i Sverige och är därför något mer svårdefinierat.

Den sociala ekonomin utgår från lokala resurser och behov, från samarbete och nätverk. Från dessa grunder arbetar deltagarna i den sociala ekonomin vidare för att skapa det som de själva är i behov av. Det kan gälla exempelvis barnomsorg, äldreomsorg, tillverkning och försäljning av varor. Det som styr är en idé och ett lokalt behov liksom en önskan om att göra detta gemensamt och utan att vinstintresset är det primära.

Den offentliga sektorn har det grundläggande ansvaret för att ge medborgarna det som är dess åtagande. Det hindrar dock inte att man kan lämna över det faktiska utförandet av uppgiften till andra aktörer. Det kan gälla exempelvis föreningar, kooperativ, ömsesidiga företag, stiftelser eller lokala utvecklingsgrupper.

Det finns en nära koppling mellan arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitik. Det är därför mycket viktigt att det finns en aktiv samordning av insatser för företagande och arbete. Den sociala ekonomin har utvecklat många framgångsrika metoder och former för detta. Den stora möjligheten är att man kan använda det lokala perspektivet och därigenom kan lokalsamhället leva utifrån sina egna förutsättningar istället för att hållas vid liv på ett mer konstlat sätt.

Ett exempel kan vara äldreomsorgen. Vi vet att vi har en ökad medellivslängd i vårt land och det kommer att ställa vårt samhälle inför stora utmaningar inom en snar framtid. Här kan den sociala ekonomin, med hjälp av lämpliga ekonomiska hjälpmedel, komma att spela en stor roll. Ett annat område är vård och rehabilitering av människor med missbruksproblem, där den sociala ekonomin redan visat att man förmår arbeta på ett målmedvetet och framgångsrikt sätt. Människors kreativitet kan få sitt utlopp genom att de i kooperativ form saluför sina tjänster och produkter.

Vi behöver se mer på hur den sociala ekonomin växt fram i Europa. De
europeiska erfarenheterna vad gäller skapande av kooperativ och andra organisationsformer av social ekonomi kan vi lära mycket av vad gäller attityder och regelverk. Det behövs mer av erfarenhetsutbyte vad gäller erfarenheter från området social ekonomi.

Inom ramen för Kulturdepartementets arbete med social ekonomi bör förutsättningar finnas för att diskutera de möjligheter som den sociala ekonomin har. Frågorna hör också intimt samman med regionalpolitik och näringslivsfrågor i ett bredare perspektiv.

Stockholm den 4 oktober 2001
Karin Jeppsson (s)
Sonja Fransson (s)	Lilian Virgin (s)
Christina Axelsson (s)	Lisbet Calner (s)
Laila Bäck (s)	Helena Zakariasén (s)
Britt-Marie Lindkvist (s)	Eva Arvidsson (s)
Marianne Carlström (s)	Ann-Kristine Johansson (s)
Karl Gustav Abramsson (s)	Per Erik Granström (s)
Mariann Ytterberg (s)	Kent Härstedt (s)
Nils-Erik Söderqvist (s)