Småföretagare i gles- och landsbygd

Motion 2008/09:N260 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att utveckla företagandet i gles- och landsbygd.

Motivering

Småföretagen har en central roll för utvecklingen i gles- och landsbygd. Utöver bra allmänna villkor är det nödvändigt att staten gör särskilda insatser för att stimulera småföretagen i gles- och landsbygd. Glesbygdsverkets rapport ”Småföretagandets villkor i gles- och landsbygder”, som kom för några år sedan, är ett utmärkt underlag att utgå ifrån.

Glesbygdsverket påpekar att entreprenörskap är ett vidare begrepp än nyföretagande. Det finns också i befintliga företag eller i andra, både formella och informella, organisationer.

En slutsats i rapporten är att företagandets villkor skiljer sig mer mellan olika delar av landet än mellan landsbygds- och tätortsområden. Landsbygden i södra Sverige är relativt väl integrerad med arbetsmarknaden i tätorterna. I norra Sverige däremot är avstånden till marknaderna större.

Det behövs en rad olika insatser för att ge bra villkor för småföretagande på landsbygden, bland annat följande.

Ge landsbygdsföretag möjlighet att i snabbare takt få skriva av rörelsefastigheter i stället för att drabbas av extrema och omedelbara nedskrivningskrav.

Möjligheterna för gles- och landsbygdsföretag att få tillgång till utvecklingskapital måste underlättas. Staten bör ta ansvar för en framväxt av lokala och regionala lösningar.

Det har blivit dyrare för småföretagen att anställa eftersom regeringen har höjt arbetsgivaravgiften för de minsta företagen. Att höja arbetsgivaravgiften för dessa företag var ett olyckligt beslut. Det påverkar viljan att expandera och nyanställa.

En samordning av till exempel moms och regelverk i Norden är viktiga för framför allt de små turistföretagen längs gränserna mot Finland och Norge.

Företagsklimatet i framför allt små glesbygdskommuner behöver förbättras. Kommunerna kan behöva stöd från länsmyndigheterna. En annan lösning kan vara att små kommuner går samman om att anställa en person som kan företagande och entreprenörskap.

Ett persontransportbidrag kan vara en möjlighet för små företag i norra Sveriges inland att marknadsföra sig bättre, skapa mer kundkontakter och utveckla bättre relationer till centrala myndigheter. Transportstöden i övrigt bör ses över i ett genus- och glesbygdsperspektiv.

Forskning och utbildning behöver bli mer långsiktiga och bedrivas i nära samarbete med företagen. Det är viktigt bland annat för att utnyttja den potential som finns i gles- och landsbygd att utveckla nischverksamheter inom framför allt skog, mineraler, jord och natur samt hantverk.

Det behövs en samordning på lokal nivå mellan framför allt utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiken. De lärcentra som utvecklar metoder för att kunna fungera som motorer för lokal och regional utveckling bör stöttas. Ett pilotprojekt/försök i gles- och landsbygd kan ge erfarenheter också för tätorter och storstäder.

Att växa genom att samarbeta blir allt vanligare och kan vara en strategi som passar gles- och landsbygd företag bättre än att enbart växa själva. Olika former av nätverk och samarbete bör därför stödjas.

Att driva företag i gles- och landsbygd sker delvis under andra förutsättningar än i mer befolkningstäta regioner. Det är därför angeläget att utforma en långsiktig politik för småföretagandet i gles- och landsbygd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2008
Ann-Kristine Johansson (s)
Helén Pettersson i Umeå (s)	Lars Wegendal (s)