Skuldsaneringslagen

Motion 2002/03:L290 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning av skuldsaneringslagens tillämpning, informationsinsatser och regelverk.

Motivering

1994 års skuldsaneringslag har ett viktigt och gott syfte. Genom lagen har människor lyckats få hjälp till en ”ny start i livet”.

Vissa kompletteringar till det bättre har utarbetats för att informera om lagen. Men fortfarande är erfarenheterna av lagens tillämpning att kraven är mycket hårda på den enskilde och att ansökningsprocessen är krävande och långt utdragen. Många orkar inte fullfölja sin skuldsaneringsansökan. Dessutom är det få skuldsaneringar som beviljas.

Kommunernas ansvar för skuld- och budgetsaneringsrådgivning har en varierande uppbyggnad och kvalitet. Många människor i behov av hjälp och stöd får inte det.

De möter ett krångligt regelverk, bristande information och stöd.

Riksdagens revisorer har också tidigare pekat på en rad problem med skuldsaneringslagen, t.ex. de långa handläggningstiderna och behovet av utbildningsinsatser vid kronofogdemyndigheten.

Det är utmärkt att regeringen har uppmärksammat kritiken och föreslagit en rad åtgärder till förbättringar.

Men även de nya bättre reglerna har ett bristfällig och svagt genomslag. Informationsinsatserna om lagen och dess möjligheter är fortfarande alltför okända och otillgängliga. Flera av förslagen till information riskerar att inte få något större genomslag bland dem som är i störst behov av riktad sådan.

I bl.a. Dalarna har ett kamratstödjande projekt utvecklats till ett Rättvisekontor, vars verksamhet också omfattar skuld- och budgetrådgivning.

I projektredovisningen framkommer förödande effekter i spåren av 90-talets samhällsekonomiska kris.

Rapporten beskriver att ekonomiskt utsatta människor riskerar ett totalt socialt utanförskap med multisociala problem i form av exempelvis

• Bostadslöshet

• Rättsosäkerhet

• Isolering och kontaktlöshet

• Maktlöshet

• Politiskt utanförskap

o.s.v.

I rapporten markeras också att de mest ekonomiskt utsatta och sårbara människorna möts av en ”allt hårdare attityd med orealistiska krav på motprestationer”.

Med ovanstående beskrivning anser vi att skuldsaneringslagens regelverk och tillämpning kontinuerligt bör följas upp med kvalitetsmätningar för förbättrade stöd- och informationsinsatser.

Stockholm den 14 oktober 2002
Barbro Hietala Nordlund (s)
Per Erik Granström (s)	Kurt Kvarnström (s)
Hans Unander (s)