Skördeskadeskyddet

Motion 1985/86:Jo254 Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo254

Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
Skördeskadeskyddet

Det svenska skördeskadeskyddet har sedan länge uppfattats som helt
otillräckligt. Detta omdöme ges framför allt av de jordbrukare som önskar
ett såväl generellt som individuellt skydd mot skördeskada.

Det gällande skyddet var ursprungligen tänkt som ett katastrofskydd av
områdeskaraktär. Denna målsättning har någorlunda uppfyllts.

En högre ambition för skyddet förutsätter betydande förändringar. Områdesskyddets
konstruktion är över huvud taget knappast förenlig med
ökat individualiserande inslag. Härav följer att ett ökat skydd för vaije
fastighet naturligtvis medför långt högre kostnader. De utredningar som
under mer än tio år pågått har haft till främsta syfte att tillgodose dessa
önskemål. Härutöver har utredningarna syftat till ett förändrat huvudmannaskap
för skyddet. Från statsmakternas sida har man funnit det naturligt
att näringen på ett eller annat sätt står som huvudman. Däremot, vilket
förtjänar uppmärksammas, har det inte framförts krav om att statens
ekonomiska delansvar på något avgörande sätt skulle förändras.

Under den långa tid som olika slag av utredningar arbetat kan man
möjligen skönja ett något förändrat behov av skördeskadeskydd. Modern
maskinteknik, som numera är varje jordbruksföretags tillgång, har gett
underlag för något minskat behov av skördeskadeskydd.

Under samma tid har stora framsteg gjorts på växtförädlingens område.

Bättre stråstyrka har kunnat kombineras med kortare växttid och högre
avkastning. Framför allt en tidigare mognad i kombination med bra maskinteknik
har gjort att relativt marginella arealer numera står oskördade.

Den slutsats man kan dra av detta är att de senaste årens målsättning om
ett förbättrat skördeskadeskydd kanske inte längre framstår som lika angelägen.
Vi utesluter inte att en närmare granskning i den nu förestående
översynen skulle ge vid handen att det i stället är ett katastrofskydd i
ordets egentliga mening som nu bättre behövs.

Vad här ovan sagts kan inte förta vår tidigare uttalade kritik mot regeringens
passivitet på detta område. Genom att inte företa sig någonting har
sedan tre år tillbaka skördeskadefonden halverats. Numera tas som bekant
såväl kostnaderna för skyddets administration som utbetalningen för skördeskada
ur fonden. Detta kan rimligen inte fortgå. Vi är starkt kritiska mot
regeringens förhalningspolitik, som till synes enbart tar sikte på att förtära
skördeskadefonden innan man helt tar sin hand från skördeskadeskyddet.
Detta är en nonchalans gentemot jordbruket som är oacceptabel.

Regeringen har tidigare visat prov på att vilja tidsbegränsa kommittéernas
arbete. Vi finner det nu angeläget att en utredning med stark tidspress
tillsätts för att formulera målsättningen för ett skördeskadeskydd. Oaktat
vem som kommer att vara den framtida huvudmannen anser vid det
självklart att de nu kvarvarande fondmedlen, ca 300 milj. kr., tillåts åtfölja
skyddet.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört beträffande en snabb utredning om målsättningen
för ett ändrat skördeskadeskydd.

Stockholm den 27 januari 1986

L. Arne Andersson (m)
i Ljung

Sven Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)

Ivar Virgin (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Sven Munke (m)

Bertil Danielsson (m)
Hans Dau (m)

Göthe Knutson (m)

Arne Svensson (m)
Karl-Gösta Svensson (m)

Mot. 1985/86
Jo254

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

14