Skolelevernas handstil

Motion 1985/86:ub246 Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:Ub246

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)
Skolelevernas handstil

Mot.
1985/86
Ub246—252

Den nya handstil (eller skrivstil) sorn SÖ (skolöverstyrelsen) införde i
skolorna 1975 blev mycket kritiserad de första åren. En enkät som SÖ
nyligen gjort bland lärarna i vårt land visar tydligt - sedan tio års erfarenhet
vunnits - att det fanns starkt fog för kritiken.

En majoritet av lärarna anser nämligen att eleverna i grundskolan har svårt
att klara av den nya skrivstilen. Avsaknaden av öglor och bristen på
sammanbindningar mellan bokstäverna i den nya skrivstilen leder till dålig
skrivrytm, säger lärarna och konstaterar att eleverna skriver långsammare än
vad fallet var före 1975.

En lärarmajoritet anser vidare att eleverna skriver sämre ju högre upp de
kommer i klasserna. Dessutom har eleverna svårt för att läsa den äldre
skrivstilen, dvs. den som vi i Sverige fortfarande kallar handstil och är
försedd med öglor och sammanbindningar mellan bokstäverna.

Bara 33 % kan skrivstil!

Bland de lågstadielärare som tillfrågats anser endast 48 % att eleverna klarar
av skrivstilen på ett tillfredsställande sätt. På mellanstadiet är det några fler,
55 %. På högstadiet, däremot, är det bara 33 % av lärarna som tycker att
eleverna kan skriva skrivstil.

Det är en mycket nedslående siffra, särskilt som man i nian anses skall ha
skaffat sig en god och personlig handstil.

Den nya stilen, som kom att kallas SÖ-stilen, är dock inte så ny. Den
kommer ursprungligen från Italien och har kunnat spåras tillbaka ända till
början av 1500-talet. Då hette den humanist-antik. Sedermera förvanskades
den och fick öglor, och i mitten av 1800-talet kallades den engelsk skrivstil.

Försvar för SÖ-stilen

Den lektor vid Uppsala universitet som gjort enkäten - Thomas Sigurdson
heter han - säger i en TT-intervju att han är förvånad över enkätens resultat.
Han hävdar att det inte är skrivstilen det är fel på, utan i stället det sätt på
vilken den lärs ut.

Lektor Sigurdson hävdar att SÖ-stilen är överlägsen andra handstilar
(skrivstilar), och i TT-intervjuen skyller han även på en ”generationsklyfta”.
Dessutom är, fortsätter lektorn, SÖ-stilen inte uppbygd av exakta regler. Det

1

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr Ub246-252

går inte i varje situation att säga att ”precis så här gör man”. Den går att
variera så att man kan hitta sin egen stil.

Av enkäten att döma vill dock lärarna ha klara regler.

Mera kritik

Så långt enkäten. Ofta hör man också personal på postkontor och banker
uttala sin förvåning över att ”dagens ungdom inte har egna namnteckningar”.
Man konstaterar att ungdomarnas skriv- eller handstil egentligen är
textade bokstäver (tryckbokstäver) och oftast är utan sammanbindningar.

Detta förklarar åtminstone till en del varför skrivrytmen är dålig och
långsam, såsom framhålls i enkäten.

Nödvändiga åtgärder

Enligt uppgift från SÖ har ännu, den 23 januari 1986, ingen sammanställning
gjorts av enkäten. Den skall officiellt presenteras ”någon gång under våren
1986”. Redan nu bör man dock kunna förutse behovet av åtgärder i syfte att
ge även kommande generationer av svenska folket en skrivstil som är både
lätt att skriva och tydlig att läsa. Det är möjligt att den kritiserade SÖ-stilen
trots allt skall behållas, men då måste uppenbarligen SÖ se till att lärarna får
möjlighet att lära ut stilen på ett effektivt och riktigt sätt.

Om bristerna inte kan avhjälpas med lärarnas hjälp är det nödvändigt att
föra in en annan och lämpligare handstil i skolorna - kanske rent av den som
föreskrevs av SÖ före 1975.

Hemställan

Med hänvisning till det som anförs i motionen hemställer vi

att riksdagen begär att regeringen vidtar sådana åtgärder att
eleverna i våra svenska skolor lär sig en lättskriven och lättläst
handstil.

Stockholm den 24 januari 1986

Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)

Mot. 1985/86
Ub246

2