Skolans undervisning i demokrati

Motion 2002/03:Ub393 av Monica Green (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans ansvar för att förmedla kunskaper till eleverna om vad demokrati innebär och om vikten av att använda sina demokratiska rättigheter.

Motivering

I årets riksdagsval sjönk valdeltagandet till 80 procent, den lägsta nivån i Sverige sedan 1958. En studie som Ungdomsstyrelsen gjorde år 2000 visar att det bland förstagångsväljarna finns en relativt stor grupp bland 18-åringarna som inte tänkte rösta och att det bland dem finns ett antal gemensamma drag. En större andel har avbrutna gymnasiestudier, de som går på gymnasiet går i första hand på ett praktiskt program och deras föräldrar har i jämförelse kortare utbildning.

Det finns stora skillnader vad gäller viljan att rösta mellan elever som går på de högskoleförberedande och de yrkesförberedande programmen. Andelen elever på de pojkdominerade yrkesförberedande program som i studien sa att de kommer att rösta är 51 procent. Motsvarande siffra på de flickdominerade programmen är 61 procent. Bland elever på naturvetetenskapliga och tekniska program var det 92 procent som uppgav att de tänkte rösta. Dessutom diskuterar de ungdomar som är minst insatta i hur samhället fungerar och som studerar på de praktiska programmen sällan politik, vare sig i eller utanför skolan.

Uppgifterna är oroande. När en stor grupp ungdomar frånhänder sig möjligheterna att påverka sin livssituation genom politiken, riskerar vi att skapa ett demokratins A- och B-lag. Risken för en fortsatt nedgång i valdeltagandet i framtiden är uppenbar om inget görs för att motverka tendensen.

Av samtliga 18-åringar har 55 procent svarat att de lärt sig i skolan hur viktigt det är att rösta i valen. Det finns alltså ett starkt samband mellan röstviljan och elevens erfarenhet av att skolan förmedlat att valdeltagandet är viktigt för demokratin. Samtidigt visar studien att de som inte avser att rösta sällan anser sig ha fått kunskap om dessa frågor genom skolan. Dessa ungdomar behöver alltså mer tid än andra för att diskutera och praktisera demokrati i olika former.

Skolan måste därför ta ett större ansvar för att förmedla kunskaper till eleverna om vad demokrati innebär och om vikten av att använda sina demokratiska rättigheter. Demokrati och inflytande måste vara en naturlig del i skolans arbete, redan från första skolåret. Skolan borde varje år ordna demokrativeckor och på annat sätt se till att samtliga elever blir delaktiga i samhällsbyggandet. Här kan föreningslivet spela en stor roll i skolan. Även de politiska partierna bör varje år ha möjlighet att träffa elever från och med årskurs sju.

Stockholm den 22 oktober 2002

Monica Green (s)


Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans ansvar för att förmedla kunskaper till eleverna om vad demokrati innebär och om vikten av att använda sina demokratiska rättigheter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.