Skogsbruket

Motion 1985/86:Jo307 Arne Andersson i Ljung m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo307

Arne Andersson i Ljung m.fl. (m)
Skogsbruket

Mot.

1985/86:

Jo307-310

Skogen är en viktig basnäring i Sverige. Betydande delar av våra exportinkomster
kommer från skogsindustrin. Dessa inkomster är desto värdefullare
eftersom insatsvarorna i skogsindustrin, till skillnad från många andra
exportindustrier, huvudsakligen är svenska. Vi är också av andra skäl
starkt beroende av skogsindustrin, inte minst från regionalpolitisk synpunkt.
Skogen och skogsindustrin svarar för större delen av sysselsättningstillfällena
på många orter. Infrastrukturen, dvs. tillgång till skolor,
affärer, verkstäder, bensinstationer, kommunikationer m.m., bärs i stora
delar av landet upp av skogsnäringen.

De svenska skogarna är till hälften ägda av enskilda, till en fjärdedel av
det allmänna och till en fjärdedel av aktiebolag.

Som synes har stat och kommun stora skogsmarker i sin ägo. Ägandet
av skogsmark är inte en primär statlig eller kommunal uppgift. Skogsmarken
bör om möjligt säljas till i första hand enskilda skogsbrukare. Domänverkets
skogar kan med fördel användas som bytes- och tillskottsmark vid
strukturförbättringar i de län där detta är en angelägen uppgift. Våra
synpunkter och förslag härvidlag utvecklas närmare i motion 1985/
86: N263. Den enskilde skogsbrukaren bör ha så stor frihet som möjligt att
bestämma över hur skogsbruket skall bedrivas. Det får han om detaljeringsgraden
i skogsvårdslagen minskar och om annan lagstiftning som
berör skogsbruket förenklas.

Framför allt under senare år har skogslagstiftningen blivit allt mer detaljerad.
Skogsvårdslagen reglerar i stort alla i skogsbruket normalt förekommande
åtgärder. Därutöver påverkar ett stort antal andra lagar, t. ex.
naturvårdslagen och ädellövskogslagen, skogsvården. Skogsbruket är numera
en hårt reglerad näring. Antalet lagar, författningar, anvisningar och
råd har blivit så många att de för skogsbrukaren är svåra att överblicka.

Skogsvårdslagen måste förenklas. Den bör vägleda skogsägaren till en
god skogsvård och resurstillväxt och därmed till en framtida ökad avkastning.
Principiellt bör lagen därför ha sin utgångspunkt i skogen som en
naturresurs. Det betyder att den skall vara ett skydd mot överexploatering
och ett stöd för en långsiktig utveckling av skogen. Detta synsätt leder till
att skogsvårdslagen skall innehålla regler om återbeskogning efter avverkning,
naturvårdshänsyn och ett skydd mot för tidig avverkning. Däijämte
är ett lönsamhetskriterium nödvändigt för att skydda skogsägarna mot
orimliga krav i skilda sammanhang.

1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr Jo307-3I0

Skogsvårdslagen skall inte innehålla moment som berör virkesmarknad
och råvaruförsörjning till skogsindustrin. Marknadskrafterna har visat sig
vara effektivare än samhällsstyrning vad gäller industrins råvaruförsörjning.
En fungerande marknad ger förutsättningar för en god tidsfördelning
av avverkningarna. Tvångslagar för att tvinga fram virke i lågkonjunkturer
måste bestämt avvisas. Det finns uppenbara risker att sådana lagar ger
såväl felaktiga volymer som sortiment i olika konjunkturfaser. De kan inte
heller förenas med en fungerande marknadsekonomi. Detta bör ges regeringen
till känna.

Ett rationellt skogsbruk kräver att produktivitetshöjande åtgärder, som
t. ex. dikning, markberedning, kemisk lövslybekämpning och skogsgödsling
används när så är lämpligt. Annars kan befaras att skogsproduktionen
på sikt minskar.

Mark- och vattenförhållanden, klimat, exposition m.m. varierar starkt
mellan olika områden. För att bl. a. få ett bättre utbyte av skogsråvara är
det därför viktigt att inte enbart anlägga rent tekniska synpunkter vid
skogsvård och skogsskötsel utan att samtidigt sträva efter största möjliga
hänsyn till varierande ståndortsförhållanden. Målet måste vara ett mer
ståndortsanpassat skogsbruk. Detta ger också en omväxlande och trevlig
miljö.

Under föregående riksdag fattades beslut om hur och under vilka förutsättningar
det s. k. fjällnära skogsbruket skall bedrivas. Beslutet innebär
hårda restriktioner för möjligheterna att avverka skog i dessa områden. Ett
absolut krav är att återbeskogning skall ske. Samråd skall iakttas med bl. a.
rennäringen. Skogsdriften kommer att bedrivas med en mycket stor hänsyn
till andra intressen.

Skogsvårdsåtgärdema skall inte styras av statlig bidragsgivning. Att
planera skog och att utveckla livskraftiga bestånd är en åtgärd som på sikt
bör ge god ekonomi, och det borde ligga i varje skogsägares intresse att
vidta sådana åtgärder.

En förutsättning för detta är lönsamhet i skogsbruket. Den kan öka
genom att skogsvårdsavgiften sänks. De senaste årens höjningar har varit
mycket ekonomiskt betungande för näringen. Skogsvårdsavgiften är för
närvarande 0,8 % av skogsbruksvärdet. Intäkterna av denna går delvis till
att finansiera för skogsbruket gemensamma angelägenheter. Merparten
har dock blivit en extra skatt, som tas ut av skogsnäringen. Detta är
otillfredsställande. I ett första steg bör avgiften sänkas till 0,3 % av skogsbruksvärdet
från den 1 juli 1986. Den bör då användas för att finansiera de
för skogsbruket mest angelägna gemensamma åtgärderna, såsom branschinstitutet,
information och den trygghetsförsäkring för skogsbruket som nu
äntligen föreslås i budgetpropositionen.

En arbetsgrupp med representanter för näringen och regeringen bör
snarast tillsättas. Gruppens uppgift skall vara att utreda och fastslå vad
som kan anses vara gemensamma angelägenheter för näringen och hur
dessa skall finansieras. Skogsvårdsavgiften bör på sikt avskaffas.

Det rådde stor enighet när riksdagen fattade beslut om en långsiktig
satsning på stöd till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd (5:3 skogar). Målsättningen äger fortfarande sin giltighet. Förut

Mot. 1985/86

Jo307

sättningarna för genomförandet har ändrats genom att budgetfinansiering
ersatts med finansiering genom höjda skogsvårdsavgifter. Med anledning
av vårt förslag om sänkning av skogsvårdsavgifterna föreslår vi att bidraget
till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd helt tas
bort. Stödet har också haft negativa effekter för miljöskyddet. Det har
använts för att plantera hagmarker. Anslaget minskas alltså med 108 milj.
kr.

Regeringen har föreslagit oförändrat anslag för täckande av kostnader
för översiktliga skogsinventeringar (ÖSI). Med nuvarande höga detaljredovisning
i inventeringarna kommer inventeringsprogrammet att förenas.
Moderata samlingspartiet har i tidigare motioner ifrågasatt behovet av
inventeringar. Eftersom denna redan omfattar betydande arealer bör den
nu fullföljas. Vi har dock föreslagit lägre detaljeringsgrad och förenklingar i
planerna. Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att genom förenkling av planerna
klara arealmålsättningen. I fjolårets budget uppräknades anslaget till ÖSI
med 9 milj. kr., vilket moderata samlingspartiet avvisade. Vi anser att
årets anslag bör återföras till den nivå det hade före nämnda uppräkning.
För 1986/87 bör för detta ändamål anslås 37 milj. kr., dvs. en minskning
med 9 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Regeringen föreslår att ett oförändrat belopp av 5 milj. kr. för bidrag till
anläggning av skogsfröplantager skall anslås. Vi föreslår att detta anslag av
statsfmansiella skäl. De ökade kostnaderna för fröframställningen får då
läggas på plantpriserna. Genom den sänkta skogsvårdsavgiften bör skogsbrukarna
kunna tåla de högre plantpriserna.

Ett aktuellt hot mot skogens långsiktiga produktionsförmåga är de luftföroreningar
som allvarligt har skadat skogen på kontinenten. Sådana
skador har även böljat uppträda i Sverige, inte minst i de södra och västra
delarna som är mest utsatta för luftföroreningar från kontinenten. Det är
framför allt från hälsosynpunkt, men även från skogsbrukssynpunkt, viktig
att så snabbt som möjligt minska luftföroreningarna. Då den största mängden
kommer från utlandet är det viktigt med internationella överenskommelser.
Även inom landet måste kraftfulla åtgärder vidtas. I vår partimotion
1985/86: Jo708 om miljö och energi redovisas våra synpunkter och
förslag i detalj.

1 nu gällande byggnadslag (BL) § 136 A föreskrivs att regeringen skall
pröva råvaruförbrukningen över en viss storlek för förbrukaren av skogsråvara.
Moderata samlingspartiet har i tidigare motioner förordat att bestämmelsen
skall tas bort. Den styr bl. a. virkesutnyttjandet och motverkar
utvecklingen av skogsindustrin. Det kan ifrågasättas om statliga
planeringsorgan är bättre skickade att bedöma möjligheterna till råvaruförsöijning
än de människor som arbetar i skogsnäringen. Enligt vår mening
kan skogsindustrin och skogsbruket själva klara detta. Vi yrkar än en gång
att 136 A § i byggnadslagen ändras så att skogsråvaran undantas från
prövning.

Mot. 1985/86

Jo307

3

Hemställan

Med hänsyn till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skogsvårdslagstiftningen
med den inriktning som föreslås i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om lagar för att styra virkesavverkningarna,

3. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften från och med den
1 juli 1986 skall tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet,1

4. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts i
syfte att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften,1

5. att riksdagen under anslaget D 5. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1986/87 anvisar 39860000 kr.,

6. att riksdagen under anslaget D 6. Bidrag till skogsvård m.m.
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 173000000 kr.,

7. att riksdagen under anslaget D 6. Bidrag till skogsvård m.m.
under budgetåret 1986/87 medger att statsbidrag beviljas med högst
109500000 kr.,

8. att 136 A § byggnadslagen (BL) ändras i enlighet med vad som i
motionen anförts.2

Stockholm den 22 januari 1986

Arne Andersson (m)
i Ljung

Sven Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)

Ivar Virgin (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Sven Munke (m)

Bertil Danielsson (m)
Hans Dau (m)

Göthe Knutson (m)

Arne Svensson (m)
Karl-Gös ta Svenson (m)

Mot. 1985/86

Jo307

1 1985/86: SK291.

2 1985/86: Bo 507.