Skog som energiråvara

Motion 1993/94:N413 av Åke Carnerö och Fanny Rizell (kds)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1994-01-25
Bordläggning
1994-02-08
Hänvisning
1994-02-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Under FN:s miljökonferens i Rio i juni 1992 beslöt man
att verka för ett samhälle som bygger på återanvändning
och anpassning till det naturliga kretsloppet.
Ett sådant kretslopp är kol/syre-koldioxid. Träden tar
koldioxid ur luften och omvandlar den till kolhydrater som
bygger upp växten. Samtidigt frigörs syre som människan
behöver för att förbränna energin i kroppen. När träden
senare förbränns med syre frigörs koldioxid. Olja ingår inte
i något sådant kretslopp.
Energi för värme utgör en stabil marknad eftersom hus
alltid måste värmas. Val av energislag är
mångdimensionellt. Förutom en rent teknisk och
kostnadsmässig bedömning påverkas miljön, både lokalt
och globalt, beredskap, näringsverksamhet, resurs- och
materialomsättning och ekologisk anpassning. Energi bör,
liksom kommunikationer, betraktas som en del av
infrastrukturen och bli föremål för arbetsmarknadspolitiska
insatser.
Det finns viktiga skäl till att successivt föra in allt mer
biobränslen i vårt energisystem. Goda ekonomiska och
tekniska förutsättningar finns att utveckla bra energisystem
baserade på biobränslen. Vid nyinvesteringar är
kostnadsnivåerna per producerad energienhet likvärdiga
med olja inklusive skatter. Priset på flis har varit oförändrat
i flera år. Produktionsapparaten för olika biobränslen till
både stora och små värmeanläggningar kan byggas ut i takt
med att marknaden expanderar.
Bioenergin har speciella egenskaper. Råvaran finns lätt
tillgänglig i Sverige, ofta lokalt, och att lära sig hantera ett
bioenergisystem är ett sätt att samarbeta med de naturliga
kretsloppen. Satsningar på bioenergi utgör således en
miljöanpassad energitillförsel baserad på en hållbar
utveckling och med varaktiga penningflöden inom landet.
Företag får möjlighet att utveckla produkter och affärsidéer.
En stor del av den möjliga värmemarknaden där man kan
ersätta olja/kol med biobränslen finns i små och medelstora
värmeanläggningar över hela landet.
Förutsättningarna för att få igång en ordentlig satsning
är att marknaden får tydliga och långsiktigt stabila signaler.
Ett sätt för staten att under rådande lågkonjunktur
stimulera och påskynda byggandet av mindre och
medelstora biobränsleeldade värmeanläggningar är att
införa statliga kreditgarantier. Dessutom bör det beslutade
fjärrvärmestödet utökas till att även omfatta byggande av
helt nya mindre fjärrvärmenät. Arbetsmarknadsmedel bör
här kunna avsättas till energins infrastruktur. I samverkan
med banker bör Industri- och nyföretagarfonden ges
möjlighet att ställa riskkapital till förfogande vid bildandet
av värmebolag. Skapandet av dessa bör betraktas som
nyföretagande.
Utbildnings- och rådgivningsresurser om hantering och
användning av bioenergi och eldningsteknik bör skapas så
att kommuner, fastighetsägare och byggbolag inspireras till
miljövänlig eldning.
I Västsverige finns många aktörer på energimarknaden.
Leverantörer, utrustningstillverkare och energianvändare
har idag professionell kunskap och resurser avseende
bioenergi. Dessa utgör en god grund för en växande
biobränslemarknad.
För att säkerställa ett gott liv för våra efterkommande
krävs att vårt samhälle förvaltar naturen så att vi kan lämna
en så oförstörd miljö som möjligt till framtidens
generationer. Därför är det viktigt att vidta åtgärder som
minskar både på statsskulden och miljöskulden. En del i det
arbetet är att satsa på bioenergi.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till
biobränsleeldade värmeanläggningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att avsätta
arbetsmarknadsmedel till satsningar på energins
infrastruktur,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Industri- och
nyföretagarfonden ges möjlighet att ställa riskkapital till
förfogande vid skapandet av värmebolag.

Stockholm den 20 januari 1994

Åke Carnerö (kds)

Fanny Rizell (kds)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till biobränsleeldade värmeanläggningar
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till biobränsleeldade värmeanläggningar
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att avsätta arbetsmarknadsmedel till satsningar på energins infrastruktur
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att avsätta arbetsmarknadsmedel till satsningar på energins infrastruktur
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Industri- och nyföretagarfonden ges möjlighet att ställa riskkapital till förfogande vid skapandet av värmebolag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Industri- och nyföretagarfonden ges möjlighet att ställa riskkapital till förfogande vid skapandet av värmebolag.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.