Skattelättnader för små och medelstora företag

Motion 1984/85:2283 Göte Jonsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

14

Motion

1984/85:2283

Göte Jonsson

Skattelättnader för små och medelstora företag

Marknadsekonomin är grunden för vår välfärd. Genom denna skapas
ett effektivt och decentraliserat system för beslutsfattande. De många
småföretagen är viktiga i detta sammanhang. Genom dessa många företag
skapas garanti för en fri konkurrens. De regelsystem och av riksdagen
beslutade lagarna måste utformas så att småföretagandet stimuleras och
underlättas. Rättssäkerheten och klarheten måste vara bärande vid lagstiftningen.

Konsekvenserna av nya lagar för företagen måste vara förutsebara.
Generalklausuler och svårtolkade regler rimmar illa med rättssäkerhetskravet.
Det är viktigt att innan nya lagförslag föreläggs riksdagen, skall
utredas och beaktas de administrativa och kostnadsmässiga konsekvenserna
för såväl företagen som för samhället, väl underbyggda, konsekvensanalyser
skall ha gjorts.

Det är viktigt att företagsklimatet är positivt och framåtsyftande. Den
osäkerhet som rått och fortfarande råder beträffande nya lagar, skatter och
pålagor verkar hämmande på företagsvilja och initiativförmåga. Det påverkar
också många negativt vad gäller intresset att fortsätta sin företagsverksamhet.
Näringspolitiken måste därför bygga på stabilitet och förtroende
mellan beslutsfattare och näringslivet.

Nyföretagande och generationsskiften

Nyföretagande, möjligheter för enskilda att kunna förvärva företag och
rimliga regler vid generationsskiften är nödvändiga för förnyelsen av
näringslivet. I Sverige har vi i princip fri etableringsrätt. Detta innebär inte
att nyföretagandet är problemfritt. Svårigheter uppstår ofta vid finansieringen
av det nya företaget. Mot denna bakgrund finns det anledning att
överväga inrättandet av särskilda nyetableringskonton som möjliggör
skattefritt sparande.

Generationsskiftena liksom andra enskilda personers företagsförvärv
försvåras, bl. a. genom skattesystemets utformning. Juridiska personer kan
komma i ett relativt sett fördelaktigare läge. Här krävs en översyn av
skattereglerna i syfte att motverka koncentrationen inom näringslivet.

Behovet av möjligheten till konvertering av ett slags aktier till ett annat
slags aktier bör uppmärksammas. Åtgärder bör också vidtas för att underlätta
utlösen av delägare. Låneförbudsreglerna bör ändras. 1 dag krävs
särskilda skäl för dispens från låneförbudet. Här borde i stället gälla att

Mot. 1984/85:2283

15

låneförbudet skall tillämpas enbart om särskilda skäl föreligger för ett
sådant förbud.

Kapitalbeskattningen

Förmögenhetsskatten har mer än fördubblats i reala termer sedan 1960.
Den högsta förmögenhetsskatten utgår med 3 % på den del av förmögenheten
som överstiger 1,8 milj. kr. År 1960 utgick den högsta förmögenhetsskatten
med 1,8 % på den del av förmögenheten som i 1984 års penningvärde
översteg 5,1 milj. kr.

I samband med småföretagarpropositionen infördes 1978 den s. k.
30-procentsregeln. Den innebär att kapital som nedlagts i rörelse eller
jordbruk i princip värderas till 30 % av företagets substansvärde.

Denna 30-procentsregel är nu tillämplig vid förmögenhetsbeskattning
på alla icke börsnoterade aktier, och vid arvs- och gåvobeskattningen på
sådana icke börsnoterade aktier som inte omsätts. Jag menar att samma
värderingsprincip bör tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen som vid
förmögenhetsbeskattningen för alla icke börsnoterade aktier, således även
sådana som omsätts.

Regeln vid s. k. successiva gåvor är också ett problem. Enligt nuvarande
bestämmelser gäller den endast om gåvan avser hela företaget. Lättnadsregeln
gäller således inte om en företagare önskar att gradvis överlåta
ansvaret och endast ge bort en del av företaget, vilket är naturligt vid
många generationsskiften. Ett sådant förfarande kan ur bl. a. verksamhetssynpunkt
vara lämpligt för många företag. Jag anser därför att reglerna för
gåva skall ändras vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.

Slopa skatten på arbetande kapital

Den framtida utvecklingen och sysselsättningen inom flera kommuner
och orter är helt beroende av de mindre och medelstora företagens möjligheter
att utvecklas och leva vidare. Det är därför helt nödvändigt att
näringspolitiken utformas i positiv riktning vad gäller dessa företag och att
de problem som är kännetecknande för familjeföretagen kan lösas på ett
riktigt sätt. Tyvärr blir familjeföretagen färre. Många köps upp medan
andra tvingas lägga ned sin verksamhet och nyföretagandet är långt ifrån
tillräckligt. Beskattningen av det i företagen arbetande kapitalet utgör ett
problem. Det är inte rimligt att enskilda företagare skall beskattas för
maskiner, inventarier och tillgångar som skapar sysselsättning. De nuvarande
reglerna har framtvingat många onödiga företagsförsäljningar och
hämmat investeringsviljan. Denna för familjeföretagen negativa utveckling
kommer att fortsätta om inte skattereglerna skyndsamt ändras. Riksdagen
bör ge regeringen i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag
innebärande slopande av skatten på det i företagen arbetande kapitalet.

Mot. 1984/85:2283

16

Investeringsfond och investeringsreserv

För att minska skillnaderna mellan i första hand aktiebolag och enskilda
företagare har möjlighet fr. o. m. 1980 års taxering öppnats även för egenföretagare
att sätta av medel för framtida investeringsändamål. Detta har
möjliggjorts genom införande av en s. k. allmän investeringsreserv för
egenföretagare som konstruerats med investeringsfondssystemet som förebild.
För att upprätthålla den neutralitet mellan företagsformerna som
skapats härigenom anser jag att frisläpp av investeringsreserverna bör ske
samtidigt och i samma omfattning som frisläppande av investeringsfonderna.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Fåmansföretagen

För de s. k. fåmansföretagen och deras ägare finns en rad särbestämmelser.
Dessa syftar till att uppnå skattemässig rättvisa gentemot andra företagsformer.

Företagarna upplever den nu gällande fåmansbolagslagstiftningen som
diskriminerande. Det gäller särskilt reglerna om bilförmån, lön till make,
traktamentsersättningar, de speciella s. k. stoppregler vid överlåtelse av
egendom mellan företaget och ägarna som i vissa fall medför beskattning
hos såväl företag som företagare, uppgiftsplikten m. m. Det gäller vidare
handelsbolagen på vilka vissa av reglerna inte alls passar in. Denna lagstiftning
är nu mogen för en revidering. En likvärdig behandling av fåmansföretagen
med andra grupper är därvid ett grundkrav. Målet för en
sådan revidering bör vidare vara att skapa mer nyanserade regler som inte
försvårar kommersiellt motiverade förfaranden.

Riksdagen bör hos regeringen begära att 1980 års företagsskattekommitté
får i uppdrag att skyndsamt se över lagstiftningen beträffande fåmansföretagen.

Hemställan

Med anledning av vad som anförts i motionen beträffande förbättringar
för små och medelstora företag hemställs*

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av skattereglerna
i syfte att underlätta generationsskiftena samt utlösen
av delägare i företagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändringar av 30-procentsregeln så att även
aktier som omsätts omfattas av denna regel vid arvs- och gåvobeskattningen,

* Se även motionerna 1984/85:2284 — 2285.

Mot. 1984/85:2283

17

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring
av reglerna för successiv gåva så att den blir tillämpbar även vid
gåva av del av företag, i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag
om slopande av skatten på det i företaget arbetande kapitalet,

5. att riksdagen hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté
får i uppdrag att skyndsamt se över lagstiftningen
beträffande fåmansföretagen i enlighet med vad i motionen
anförts.

Stockholm den 24 januari 1985

GÖTE JONSSON (m)