Skärpt konkurrenslagstiftning

Motion 1991/92:N251 av Bert Karlsson och Bengt Dalström (nyd)

Det finns många exempel på att konkurrensen fungerar
otillfredsställande i många branscher vilket leder till
onödigt höga priser för konsumenterna. Som medel att
förbättra medborgarnas ekonomiska situation är ökad
konkurrens en metod som förtjänar mer uppmärksamhet av
politiska beslutsfattare. Hade vi haft verklig konkurrens
exempelvis i livsmedelsbranschen hade matpriserna varit
cirka 20 procent lägre.

SPK konstaterar att konsumenter får betala nästan
samma pris på Levis jeans oavsett i vilken butik jeansen
köps. SPK har genom prismätningar fått fram att ca 90 % av
de auktoriserade återförsäljarna av Levis jeans följer
prisrekommendationerna från leverantören Levi Strauss.
Dessa jeans kostar dubbelt så mycket i Sverige som i USA
trots i stort sett likvärdiga marknadsförutsättningar.
Tillverkningspriset är cirka 70 kronor och konsumentpriset
i Sverige är ca 600 kronor. I USA är priset cirka 250--300
kronor. Enda skillnaden är 15--20 % differens i
mervärdesskatt.

Ett annat exempel på konkurrensbegränsningar finns på
den svenska bilmarknaden. De svenska personbilspriserna
ligger ca 5--10 % högre än inom EG pga av
konkurrensbegränsningar. Detta innebär att svenska
konsumenter betalar 3 miljarder (!) kronor för mycket per
år.

I skivbranschen ligger CD-priserna cirka 30 % över
priserna i EG och USA därför att leverantörerna styr sina
återförsäljare.

Klockor, kosmetika, märkesskor (Reebok, Adidas,
m.fl.) kan kosta 100 % mer i Sverige beroende på att
leverantörerna styr sina återförsäljare med riktpriser. Den
som avviker från riktpriserna kan drabbas av
leveransvägran eller andra påtryckningsmedel.

Bensinmarknaden visar också tecken på prissamverkan.
Ett exempel är när någon ny sticker upp så inleder de redan
etablerade bensinbolagen intensiva konkurrenshämmande
priskrig i just de områden där uppstickaren kan bli farlig.
Syftet är uppenbart. Uppstickaren skall slås ut.
Prissänkningen är alltså inte till för konsumentens bästa.
Liknande fall förekommer i livsmedelsbranschen, bl a i
Trollhättan där ett nyöppnat lågprisföretag utsattes för
tillfälliga prisdumpningar från ett 100-tal ICA-butiker.

När handeln nu insett att PBL kommer att ändras och
det blir möjligt med fri etablering har man kommit på ett
nytt sätt att styra marknaden. Fabrikanterna har av de stora
grossistföretagen tvingats att höja kvantitetskraven för att
få högsta rabatt. Detta innebär att lågprisföretagen som
velat frigöra sig från de stora grossisterna och vill köpa
direkt från fabrikanter och leverantörer i praktiken inte kan
göra det, eftersom de prismässigt förmånliga kvantiteterna
har höjts med upp till 10 gånger, t ex från 100 kollin till 1 000
kollin. Detta har i sin tur lett till att lågprisföretagen tvingas
direktfakturera genom något av grossistblocken. På så sätt
styr man totalt marknaden och nya grossister kan inte
etablera sig. Grossistmakten består.

Generalagenterna i radio- och TV-branschen styr också
priserna hos sina återförsäljare hårt.

Ett annat välkänt exempel är Hedbergs Guld i
Dalsjöfors som sålde till mycket låga priser. Hedbergs
drabbades då av leveransstörningar och trots NOs
föreläggande fortsatte leverantörerna med störningar i form
av delleveranser, felaktiga priser osv.

Hedbergs kommer inte heller att kunna erbjuda sina
kunder klockor av märket Omega därför att importören
vägrar leverans. Marknadsdomstolen, där frågan har
prövats, har märkligt nog inte funnit skäl att tvinga
importören att leverera. Domstolen är emellertid övertygad
om att Hedbergs skulle kunna pressa priset även på detta
märke. Men eftersom det rör sig om en lyxvara som få
efterfrågar har en sådan priskonkurrens mindre vikt från
allmän synpunkt.

Det är nu viktigt att regeringen tillser att den nya
konkurrensmyndigheten som efterträder SPK och NO
verkligen får de befogenheter som krävs för att den skall
kunna tillse att konkurrens verkligen kommer till stånd.

Sanktionerna vid lagöverträdelser måste bli effektivare.
Bötesstorleken måste höjas kraftigt för att få avsedd effekt.
Idag struntar många i lagen därför att de tjänar mera på att
betala de böter de åläggs och fortsätta att bryta mot lagen.

Byggsektorn omsätter cirka 200 miljarder årligen. Med
konkurrensriktiga upphandlingar och verklig konkurrens
på byggmaterialsidan, skulle bostadskonsumenter göra
besparingar på 10--15 % lågt räknat. Detta innebär
besparingar på 20--30 miljarder.

Det är viktigt att konkurrensreglerna blir ett kraftfullt
verktyg för den nya konkurrensmyndigheten att arbeta
med. Konkurrensreglerna måste därför skärpas. Vi
föreslår:Förbud mot leveransvägran.Förbud mot
otillbörlig sänkning av priset i syfte att skada konkurrenter
med svagare ekonomi.Förbud mot att ställa otillbörliga
kvantitetskrav i syfte att styra marknaden.Förbud mot
prisstyrning från fabrikanter, generalagenter, importörer,
grossister o dyl.Förbud mot att importör stoppar
likartade märkesvaror, parallellimport.Långtgående
förbud mot kartellbildningar, oligopol, monopol o dyl.
Snabbt ochh effektivt ingripande vid brott mot
konkurrenslagstiftningen.Effektiva och brottsavhållande
sanktioner i konkurrenslagstiftningen.Höga
företagsböter för brott mot konkurrenslagstiftningen vilka
bestäms i förhållande till företagets omsättning.

För konsumenterna skulle en skärpt
konkurrenslagstiftning med en skärpt övervakning kunna
innebära en besparing på mellan 30 och 50 miljarder kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av den nya
konkurrenslagstiftningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om befogenheterna för den nya
konkurrensmyndigheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot leveransvägran,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om otillbörlig sänkning av priset i
syfte att skada konkurrenter med svagare ekonomi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot att ställa otillbörliga
kvantitetskrav i syfte att styra marknaden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot prisstyrning från
fabrikanter, generalagenter, importörer, grossister o.dyl.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot att importör stoppar
likartade märkesvaror, parallellimport, 1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett långtgående förbud mot
kartellbildningar, oligopol, monopol o.dyl.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ingripande vid brott mot
konkurrenslagstiftningen måste ske snabbt och i övrigt bli
betydligt effektivare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effektiva och brottsavhållande
sanktioner i konkurrenslagstiftningen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höga företagsböter för brott mot
konkurrenslagstiftningen vilka bör bestämmas i förhållande
till företagets omsättning.

Stockholm den 23 januari 1992

Bert Karlsson (nyd)

Bengt Dalström (nyd)

1 Yrkande 7 hänvisat till LU