Till innehåll på sidan

Skärpning av lagen om valfrihetssystem (LOV)

Motion 2024/25:2375 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M)

Motionen bereds i utskott

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämnad
2024-10-03
Granskad
2024-10-03
Hänvisad
2024-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

 

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av lagen om valfrihetssystem (LOV) för att säkra konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 2009. Bakgrunden var att den dåvarande Alliansregeringen ville förbättra valfriheten inom välfärden, och samtidigt lagreglera de olika valfrihetsmodeller och ersättningssystem som redan fanns i vissa kommuner och landsting. 

Lagstiftningen har ett tydligt patient- och brukarperspektiv, som innebär att den enskilde har rätt att välja leverantör, som en upphandlande myndighet godkänt och tecknat kontrakt med, för att utföra tjänsten. Valfriheten för medborgana skapar konkurrens mellan olika aktörer och bidrar till ökad kvalitet inom de offentligt drivna verksamheter som utsätts för konkurrens.

Lagstiftningen fungerar över lag som tänkt, men ett problem som uppdagats är att privata aktörer inte alltid får samma ekonomiska kompensation som de offentliga verksamheterna. Konkurrensen mellan privata och offentliga utövare sker därför inte alltid på likvärdiga villkor. Kommuner och regioner kan till exempel vid årets slut kompensera de egna verksamheterna för deras eventuella underskott, utan att privata aktörer tillförs motsvarande medel.

Den bristande konkurrensneutraliteten mellan privata och offentliga aktörer tydliggjordes i en dom av Förvaltningsrätten i Härnösand 2017, som slog fast att privat drivna vårdcentraler inte har rätt till likvärdig ersättning som de offentligt drivna vårdcentralerna. Situationen förvärras ytterligare av att regionernas ekonomiska dokumentation ofta uppvisar brister, något som gör det svårt för privata aktörer att veta om det om det över huvud taget råder likvärdiga villkor.

Förklaringen till att det offentliga har möjlighet att kompensera den egna verksamheten, och missgynna privata aktörer, är att LOV är oklart formulerad när det gäller just likvärdiga villkor. Lagen har i dag följande formulering (2 §):

Den upphandlande myndigheten ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem.

Trots att lagens intentioner var att det skulle råda likvärdiga ekonomiska villkor mellan offentlig och privat verksamhet, vilket tydligt framgår av förarbetena, har privat verksamhet missgynnats i både kommuner och regioner. Detta då det tolkats som att verksamhet i egenregi inte är en leverantör.
Mot denna bakgrund måste LOV förtydligas för att säkra konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata utförare.

 

 

Merit Frost Lindberg (M)

 

Kristina Axén Olin (M)

Margareta Cederfelt (M)

Arin Karapet (M)

Carl Nordblom (M)

Adam Reuterskiöld (M)

Maria Stockhaus (M)

Kjell Jansson (M)

Alexandra Anstrell (M)

Fredrik Saweståhl (M)

Joanna Lewerentz (M)

Saila Quicklund (M)

Lars Beckman (M)

 

Yrkanden (1)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av lagen om valfrihetssystem (LOV) för att säkra konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Finansutskottet
    Betänkande 2024/25:FiU26

Behandlas i betänkande (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.