Sjukförsäkringen

Motion 1992/93:Sf277 av Bertil Persson (m)

Sverige har ekonomiska problem. Nio procent av BNP
går i vårt land till sjukvården.
Sjukvårdsfinansieringssystemet har i stort varit oförändrat
genom åren. Det är nu i hög grad på tiden att öka inslaget
av konkurrens i sjukvården och att genom valfrihet för
patienterna ge patienten makten över vilka tjänster som
skall erbjudas.

Det är angeläget att värdera även ett annat
finansieringssystem än de som för närvarande är under
utredning. MOU 1982:2 visar ett nytt alternativ. Om
medlen till en grundförsäkring, som nu tas in skattevägen
och i form av årsvouchers, fördelas till
sjukvårdsorganisationer -- de gamla landstingen,
försäkringsbolag, företag, kollektiv, läkargrupper -- genom
patientens val av vårdgivare, får man en helt annan
konkurrens. Dessa vouchers bör kunna variera med
patientens kön, ålder och bostadsort, men ingen skall kunna
vägra att ta emot någon patient. Hälsobolagen anställer
läkare och vårdpersonal och en återinrättad
Medicinalstyrelse för kontrollansvaret för vården. Ett inslag
av självrisk i form av besöksavgifter kan förekomma och
tilläggsförsäkringar för högre omvårdnadsstandard (t.ex.
enskilt rum) bör som nu tillåtas.

Ett sådant sjukvårdssystem skulle ge patienter och
personal valfrihet mellan olika vårdgivare,
landstingsskatten skulle kunna avskaffas, och konkurrens
på alla nivåer skulle uppnås samtidigt som sjukvårdens
kostnader sänktes.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
jämväl ett alternativ som det i motionen skisserade bör
utredas i den pågående Sjukvårdsfinansieringsutredningen.

Stockholm den 26 januari 1993

Bertil Persson (m)