Sjöfarten genom Södertälje kanal

Motion 1986/87:T609 Hugo Bergdahl och Barbro Sandberg (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:T609

Hugo Bergdahl och Barbro Sandberg (fp)
Sjöfarten genom Södertälje kanal

Sjöfarten till och från Mälaren måste passera genom en sluss, endera i
Södertälje eller också i Stockholm. Mälaren är alltså en reglerad sjö vars
nivå i allmänhet ligger några decimeter över Saltsjön. Slussen i Södertälje
fick sin nuvarande utformning omkring år 1920 och är den större och flitigast
använda slussen. På ömse sidor om slussen ligger Södertälje kanal som
fördjupades och breddades i början av 1970-talet. Kanalen och slussen tillåter
passage av fartyg i 7 000—8 000 tonsklassen räknat efter dödvikten. Den
då utförda förstoringen av kanalen medförde att kanalen relativt snabbt
togs i bruk av fartyg med maximal storlek, s. k. Mälarmax. Handelstonnaget,
såväl det svenska som det internationella, tenderar att bli allt större,
varför det kusttonnage som tidigare varit vanligt på Mälaren nu successivt
ersätts av större enheter. Många fartyg som ankommer har inte kunnat ta
med sig full last beroende på passagemöjligheterna utan går med ett oekonomiskt
frirum upp i Mälaren.

För att råda bot på detta missförhållande och för att säkra en fortsatt
sjötrafik på Mälaren måste således en plan upprättas som syftar till att öka
passagemöjligheterna igenom Södertälje. Någon sådan långtidsplan har ej
funnits utarbetad, troligen beroende på att det är så många intressenter
inblandade. Sjöfarten på Mälaren går framför allt till Västerås och Köping,
men även en del av trafiken till Stockholm går via Södertälje. Vidare finns
det ett antal lastageplatser i Bålsta, Strängnäs, Enköping, Kalmarsand m. fl.
orter. Här finns således flera kommunala intressen, vilka även stöttas av
statliga sjöfartsverket, som är ansvarigt för farleden, slussen, kanalen och
lotsningen. Södertälje kommun har intressen i att den lokala trafiken på
broarna i Södertälje fungerar utan alltför stora avbrott. Statens järnvägar
har en bro över kanalen i Södertälje och ser helst att den bron aldrig behöver
öppnas. Den viktigaste intressentgruppen är det näringsliv som utnyttjar
sjöfarten på Mälaren för att få ekonomiska transporter. Framför allt
Bergslagsregionen men även en stor del av Mälardalen och södra Norrland
har upptäckt fördelarna med sjöfrakt på Mälaren. Desom fraktar godset till
och från Mälaren är olika rederier, såväl svenska som utländska, och dessa
sammantaget är en mycket viktig grupp när det gäller att få gehör för en
utvidgning av passagen genom Södertälje.

Mälarledskommittén med representanter för länsstyrelsen, Västerås och
Köpings hamnar, näringslivet, sjöfartsverket, landstinget samt inkopplad
konsult har för att bevaka sjöfartsintressena på Mälaren tagit fram alternativa
utbyggnadsprogram för Södertälje sluss och kanal, detta för att nära
förestående projekt skall kunna ansluta till den uppgjorda långtidsplanen.

Således måste inom en snar framtid (10—20 år) den nuvarande slussen Mot. 1986/87

genomgå en omfattande renovering. Vidare har Södertälje kommun långt T609

framskridna planer på att bygga ännu en bro över kanalen. Slutligen har
statens järnvägar planerat att om ca 25 år bygga en ny järnvägsbro över
kanalen.

Dessa tre stora projekt måste på något sätt passa in i en plan så att inte
passagen genom Södertälje stryps ytterligare genom spärrtider och liknande.
Brobygget, som är en kommunal angelägenhet för Södertäljeborna,
måste anpassas till nautiska krav när det gäller segelfri höjd och inbördes
avstånd till befintliga broar. Ekonomiskt sett är Södertälje kommun angelägen
om att bron inte får kosta mer än det för kommunen bästa alternativet.

Krav om att bron skall göras högre eller placeras på annan plats än som
passar kommunen drar med sig extrakostnader som måste slås ut på andra
intressenter.

En renovering av slussen med bibehållet läge skulle inte medföra någon
förstoring av slussen, varför alternativa nybyggnadsplatser har föreslagits
av Mälarledskommittén. En ny sluss skulle då ligga i direkt anslutning till
den planerade bron (Saltsjöbron), som skulle placeras endera omedelbart
norr om motorvägsbron eller söder om järnvägsbron. Vid det första alternativet
skulle slussen utformas som en triangelsluss, vilket innebär att fartyget
under slussningen även ändrar färdriktningen. Härigenom kommer man
ifrån en besvärlig kurvtagning i kanalen. Detta är en genialisk lösning, men
nautikerna har uttryckt en viss tveksamhet eftersom referenser saknas inom
landet för en dylik konstruktion. Det andra slussalternativet innebär att en
traditionell kammarsluss uppförs söder om järnvägsbron. I båda fallen
avses slussen kunna ta emot fartyg med 150 eller alternativt 165 meters
längd och med 22 eller alternativt 25 meters bredd. Bredden 25 meter kan
dock utnyttjas först efter det att järnvägsbron byggts om, eftersom den
nuvarande maximalt kan passeras av 22 meter breda fartyg. Då måste även
de nuvarande ledverken förnyas.

Tidsmässigt kommer med säkerhet deri nya bron att ligga överst på rankinglistan.
Därefter kommer slussombyggnaden och sist järnvägsbron. Härtill
kommer vissa breddningsarbeten i kanalen, vilkas omfattning är beroende
av vilket alternativ man väljer.

Trafikmässigt finns redan i dag ett antal fartyg som direkt kan utnyttja de
större måtten, och all erfarenhet visar att rederierna mycket snabbt anpassar
sig till den maximala gränsen. För att slå vakt om en fortsatt sjötrafik på
Mälaren och dessutom ha möjlighet att utveckla den är det ett måste att de
aktuella projekten samordnas, så att slutprodukten blir en hindersfri passage
för större fartyg än dagens.

Speciellt på bulksidan, det vill säga tank, kol och andra partilaster är
fraktkostnaden direkt beroende av fartygsstorleken. Härtill kommer att intresset
för transport med rorofartyg har ökat även i regionen, och dessa
färjeliknande fartyg ligger samtliga på en bredd av 20—25 meter och en
längd av 120—165 meter. Oavsett vilket slussalternatv man bestämmer sig
för är det tänkt att fartyg om ca 13 000 dödviktston skall kunna gå in i
Mälaren med full last.

Mälarhamnarna måste även framdeles kunna hävda sig i konkurrensen 4

med kusthamnarna resp. andra transportmedel. Vidare är det logiskt att de Mot. 1986/87

satsningar som planeras för Bergslagsregionen även följs upp på kommuni- T609

kationssidan. Dessutom genererar erfarenhetsmässigt dylika satsningar
även kringeffekter — det blir ett psykologiskt lyft för hela regionen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att säkra passagemöjligheterna genom
Södertälje kanal.

Stockholm den 27 januari 1987

Hugo Bergdahl (fp) Barbro Sandberg (fp)

5