Situationen i Chiapas

Motion 1998/99:U611 av Andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v, mp, kd, fp, c)

Situationen i Chiapas-
provinsen i Mexiko

Indianbefolkningen i provinsen Chiapas i Mexiko är till det
överväldigande antalet bönder. Som sådana har de stått i ett
närmast feodalt förhållande till provinsens stora jordägare.
Indianbefolkningen utgör ungefär en tredjedel av
befolkningen i Chiapas. Den 1 januari 1994 utbröt en revolt
mot förhållandena, som länge inneburit förtryck och usla
levnadsvillkor. Detta uppror bemöttes av regeringen med
militärt våld. Stridigheterna avblåstes dock ganska snart och
förhandlingar inleddes mellan de revolterande zapatisterna
och regeringen. Men verklig fred blev det inte. Av och till
har regeringen även efter upproret tillgripit våld mot
indianbefolkningen. Även i andra delar av Mexiko, framför
allt i provinsen Guerero, har social oro slagits ned med stor
brutalitet av polis och militär.

Den 22 december 1997 inträffade en massaker på befolkningen i byn
Acteal i Mexikos sydligaste delstat Chiapas, varvid 45 människor mördades.
Denna massaker var dock endast ett i raden av övergrepp mot den mexi-
kanska urbefolkningen. Flera stora människorättsorganisationer har beteck-
nat massakern i Acteal som folkmord. Amnesty International och Human
Rights Watch finns bland dem som kräver att de systematiska brotten mot
mänskliga rättigheter i Chiapas upphör och att de skyldiga ställs inför rätta.

I samband med massakrerna och förföljelserna har tusentals män, kvinnor
och barn tvingats fly från sina hem i rädsla för nya massakrer. Trots den
starka internationella opinion som uppstod i samband med massakern i
Acteal fortsatte övergreppen. Den 12 januari 1998 öppnade en polisstyrka i
staden Ocosingo eld mot civila fredsdemonstranter. En kvinna dödades och
en flicka skadades vid polisens angrepp på demonstranterna.

I förhållandet mellan regeringen och indianbefolkningen i Chiapas har den
mexikanska regeringen i flera år växlat mellan våldsamma ingripanden och
förhandlingar. Det finns en politisk vilja att genom sociala och ekonomiska
reformer undanröja grunden till det politiska upproret. Valframgången för
det breda vänsterpartiet PRDm har stärkt denna position. Samtidigt har det
dock vuxit fram ett stort antal paramilitära grupper i Chiapas, varav en del är
direkt knutna till vissa stora godsägare. Regeringen har ingen eller ringa
kontroll över dessa grupper. I dag uppgår antalet paramilitära organisationer
till 12 stycken i Chiapasprovinsen. På den andra sidan finns zapatistgerillan.

Europaparlamentet gjorde ett uttalande den 15 januari och krävde ett slut
på våldet mot den mexikanska urbefolkningen. EU-parlamentet krävde
vidare att man i stället för nya övergrepp skulle uppfylla det delavtal som
undertecknats och återuppta förhandlingarna med zapatisternas armé för
nationell befrielse, EZLN, som är ursprungsbefolkningens största organisa-
tion.

Det är uppenbart att en fredlig och konstruktiv lösning på konflikten
mellan den mexikanska armén och ursprungsbefolkningen endast kan uppnås
genom förhandlingar och dialog mellan parterna.

En förutsättning för att sådana skall vara framgångsrika är att de para-
militära grupperna, vilka är de som gör sig skyldiga till de flesta brotten mot
mänskliga rättigheter, avväpnas, och att en demilitarisering i området genom-
förs, genom att den federala mexikanska arméns närvaro i Chiapas kraftigt
minskas.

En förutsättning för normala förhållanden och för all försoning är att
rättvisa skipas. Därför måste alla politiska flyktingar frisläppas och myndig-
heternas inblandning i brotten mot de mänskliga rättigheterna grundligt
utredas.

Samtidigt med diskussionen och besluten i EU-parlamentet i samband med
massakrerna i Chiapas behandlades i EU ett handelsavtal med Mexiko.

Hittills är det bara Finland och Sverige bland EU-länderna som har
undertecknat ett sådant handelsavtal med Mexiko. Sverige har förklarat att
man stöder avtalet och att man hyser förtroende för Mexikos regering och
dess löften om en "ny strategi" för Chiapas och utredning av massakern i
Acteal.

Sverige kan i dag sålunda inte göra bruk av sitt undertecknande av EU:s
handelsavtal med Mexiko som påtryckningsmedel för att den mexikanska
regeringen skall förverkliga sina löften gentemot befolkningen i Chiapas.

Likafullt är dock Sveriges möjligheter att fortsättningsvis påverka utveck-
lingen i Chiapas inte helt uttömda.

Den svenska regeringen har fortfarande möjlighet att arbeta för att
handelsavtalet mellan Mexiko och EU kopplas samman med konkreta meka-
nismer när det gäller att övervaka skyddet av de mänskliga rättigheterna i
Chiapasprovinsen. Detta vill vi ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU verkar för att handelsavtalet mellan Mexiko
och EU kopplas samman med konkreta mekanismer när det gäller att
övervaka skyddet av de mänskliga rättigheterna i Chiapasprovinsen.

Stockholm den 24 oktober 1998

Eva Zetterberg (v)

Ingrid Näslund (kd)

Marianne Samuelsson (mp)

Sofia Jonsson (c)

Kerstin Heinemann (fp)