Sexuella övergrepp

Motion 1991/92:Ju608 av Lisbet Calner m.fl. (s)

Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn är
företeelser som väcker avsky och indignation. För att kunna
förebygga och upptäcka sådana övergrepp och för att kunna
ge adekvat behandling krävs insatser från samhället på bred
front.

Alla myndigheter som kommer i kontakt med barn,
måste vara öppna och lyhörda för tecken som tyder på att
ett barn är utsatt för övergrepp i hemmet. När fråga har
uppkommit om ett barn utsätts för t.ex. misshandel, måste
myndigheterna kunna agera snabbt, professionellt och på
ett för barnet skonsamt sätt. Så skriver Socialutskottet i sitt
betänkande 1990/91:7 och det är utmärkt bra.

Men nu är det många gånger så att övergreppen inte
alltid framkommer under den tid de begås eller strax
därefter. Det som undanträngts sedan barndomen ger sig
ofta tillkänna som stora problem när den ''normala''
sexdebuten inträder. Då behövs hjälp och stöd i olika
former som samhället kostnadsfritt bör ställa till
förfogande.

Det har också visat sig att kvinnor i vuxen ålder som
under lång tid förträngt de övergrepp som de som barn blivit
utsatta för mår mycket dåligt. Det är dessa kvinnor som i
stor omfattning gör besök hos läkare och psykologer. Det är
en alltför tung börda att bära, ja t.o.m att tala om.
Hemlighetsmakeriet och tystnaden kring sexuella
övergrepp är en svår fiende.

När nu allt fler kvinnor offentligt törs tala om vad de som
barn varit utsatta för så gör de en insats för alla de andra
som bär på liknande hemligheter. Det innebär att allt fler
kvinnor nu vågar tala om det tunga som funnits inom dem
under lång tid. Då är det viktigt att få samhällets stöd och
markering att så här får det inte gå till. Ett allvarligt brott
har begåtts mot dig och det skall naturligtvis beivras.

Med den erfarenhet som idag finns av behandling av
människor som utsatts för sexuella övergrepp, så tror vi att
det är nödvändigt att kunna åtala den misstänkte för att
offret skall kunna få och känna upprättelse. Därför måste
preskriptionstiden för sexuella övergrepp förlängas till 25 år
eller totalt upphävas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
preskriptionstid vid sexuella övergrepp,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
incestoffer skall vara berättigade till kostnadsfri terapi.

Stockholm den 22 januari 1992

Lisbet Calner (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Ulla Pettersson (s)

Marianne Carlström (s)