Satsningar på Västerbotten

Motion 1988/89:A446 av Maggi Mikaelsson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A446

av Maggi Mikaelsson (vpk)
Satsningar på Västerbotten

Vähla jär stor, sa kälinga. Ja va bortersti stan, å ändå skällt hunna långer
bort.

Ja, inte bara världen, utan också Sverige är stort. Ibland kan man faktiskt
tro att våra makthavare aldrig varit "bortersti stan och hört skallen från oss
andra, långer bort. Regionalpolitikens historia är lång, och resultaten har
varit växlande genom tiderna.

Ända fram till slutet på 1700-talet gynnades handeln med Stockholm på
bekostnad av norrlandsstäderna. De s k lappmarksplakaten gav så småningom
lättnader till dem som odlade upp inlandet. När den framväxande
sågverksindustrin behövde de stora skogstillgångarna, började den stora
plundringen av Västerbottens råvaror. Exploatering av malm och vatten
ledde till att produktionsförhållandena ändrades och ur bondesamhället
växte det fram en arbetarklass. Inom skogskommunerna innebar skogsavverkningarna
inte bara att det skapades nya arbeten. Träkapitalisterna
"Baggbölarna byggde ofta upp en total härskarposition runt sin verksamhet
och skaffade sig kontroll även över detaljhandeln. Genom låga löner och
uppsagda krediter tvingade de ofta fram försäljning av fastigheter som
generationer av nybyggarpionjärer byggt upp. Kvinnornas situation ändrades.
Från att tillsammans med mannen, gemensamt arbetat för maten för
dagen, även om kvinnor alltid dessutom haft ett särskilt ansvar för barnen
och för vård och omsorg, sker en arbetsdelning och kvinnans underordnade
roll förstärks. Kvinnornas möjligheter till lönearbete bestod mest i att vara
piga, tvätterska eller uppasserska åt de högre klassernas kvinnor.

Kapitalismens utveckling, med kriser, som byts i högkonjunkturer, som
övergår i kriser, drabbar ofta särskilt hårt i glesbyden. I Sverige har det under
en lång rad av år pågått en koncentration av resurser till storstadsområdena,
främst Stockholmsregionerna. Vissa forskare och debattörer hävdar att
denna utveckling är något av en naturnödvändighet, och att växande
regionala obalanser är något som vi måste acceptera. Samhällets utveckling
är dock något som vi människor kan styra. Det handlar om vilket slags
samhälle vi vill ha, och på vems villkor samhället skall byggas.

I dag finns en hel del ljuspunkter i Västerbotten. Flyttningsstatistiken visar
överskott och man talar till och med om överhettning på t ex byggnadssidan.
Men om man studerar statistiken lite mer noggrant och ser vilken framtid
som regeringen planerar för i landet som helhet, så finns det all anledning att
inte slå sig till ro.

Befolkningen

Under 1987 ökade folkmängden i Västerbottens län med 500 personer.
Tillväxten har huvudsakligen skett i Umeå. Den negativa utvecklingen i
inlandet har fortsatt även 1987 med en minskning på mer än 500 personer.
Se fig (Källa: Länsrapport -88 Länsstyrelsen. Västerbottens län)

Mot. 1988/89

A446

. 800

- too

100

»t tl U H ti 06 IT

-too

200

Befolkningsförändringar i Västerbottens län under 1980-talet Minskningen i inlandet
och tillväxten i Umeå fortsätter.

Utflyttningen är störst bland de unga, särskilt bland flickorna som ofta
flyttar redan i 18-20-årsåldern. Pojkarna flyttar i mindre utsträckning och
några år senare. Utflyttningen ger därför inte bara problem med växande
andel gamla utan också en sned könsfördelning. Följden av utflyttningarna är
att inlandet har ett underskott på mer än 700 kvinnor i åldrarna 20-29 år. En
viktig orsak är att arbetsmarknaden är sämre för flickorna. Den traditionella
regionalpolitiken har helt och hållet missat kvinnoaspekten. Det innebär, att
när man har talat om en balanserad befolkningsstruktur, så har man tänkt på
totalbefolkningen och åldersfördelningen, men inte på könsfördelningen.

Orsaken står att finna i att Sverige inte bara är ett klassamhälle utan också Mot. 1988/89
ett samhälle med en manlig maktstruktur, som innebär att män på alla A446
samhällsnivåer har makten också över kvinnornas liv. De regionalpolitiska
insatserna har hittills så gott som uteslutande inriktats på områden där
männen dominerar.

Den första och viktigaste förutsättningen för Västerbottens utveckling som
ett län från kust till fjäll är alltså att arbeta för kvinnornas jämlikhet, och för
kvinnors krav på ett meningsfullt liv.

Målet

Vpk:s målsättning för samhället och samhällsutvecklingen gäller självklart
även för Västerbotten:

Målet är att samhällsutvecklingen ska ske på de vanliga människornas
villkor och på ett sådant sätt att inte miljön förstörs. Det tål att upprepas, att
även i ett modernt industrisamhälle kan man bruka naturens resurser utan att
förbruka dem. Det handlar bara om på vems villkor utvecklingen skall ske.

Åtgärder

Här redovisas några av de konkreta, snabba såväl som mer långsiktiga förslag
som vpk anser nödvändiga för en utveckling av Västerbotten.

* Infrastrukturen

Uppbyggnaden av en infrastruktur, som ger godtagbar och likvärdig service
till länets invånare, oavsett om man bor i Sorsele eller Umeå, är en nödvändig
förutsättning för samhällsutvecklingen

Kommunikationer, post och tele

Ur miljösynpunkt finns det inget transportmedel som kan konkurrera med
tåget. Att bibehålla och utöka mängden godstransporter på järnväg är ett
grundläggande krav. Stora mängder gods, bl a malmsliger från Bolidens
gruvor har förts över till landsvägstransporter med långtradare. Och fler
aviseras. SJ:s prispolitik är obegriplig och oförsvarlig ur ett samhällsekonomiskt
synsätt. Ju större godsmängder som på detta sätt förs över på landsväg,
desto större blir risken att även annan godstrafik på järnvägen hotas.

Timmertransporterna från inlandet som ännu går på järnväg är hotade.

Ju mer transporter som förs över på landsväg, desto större vägslitage och
miljöförstöring. Dessutom tillkommer de ökade riskerna för trafikolyckor.

Inlandsbanan och Norra stambanan är viktiga pulsådror, som måste ses som
en tillgång.

Ett annat problem är persontransporterna på järnväg. Det bli allt svårare
att åka tåg i Västerbotten. Anpassningen med anslutande kommunikationer
är obefintlig. Ofta går tåg och bussar parallellt och på samma tider, eller så
missar man anslutningen med en kvart. Stationer dras in och antalet
passagerare minskar, vilket tas till intäkt för att ytterligare minska turtätheten.

Vpk vill göra tvärt om. Vi vill satsa på en ordentlig utbyggnad av 7

järnvägen, både gods- och persontrafik. I de sammanhangen vill vi också Mot. 1988/89

satsa på att bygga ut Ostkustbanan och anpassa den för snabbtåg. Tvärbanor- A446

na bör rustas upp och få kapacitet för snabbtåg. Pendeltågstrafik/snabbtågs

förbindelser mellan Lycksele - Vännäs - Umeå - Holmsund bör utredas. En

väl utbyggd kollektivtrafik är en bra kvinnosatsning. Det är kvinnorna som

till största delen utnyttjar kollektivtrafik.

En outvecklad del av kommunikationerna är de som går "på tvärs".

Kontakterna med våra grannländer skulle kunna utvecklas mycket med
bättre kommunikationer.

Vägnätet behöver förbättras, men så länge ökningen av de tunga
landsvägstransporterna fortsätter, är det tämligen meningslöst att reparera
vägnätet. Inga vägar håller för 60-70 tons lastbilar.

Posten och televerket har ett stort ansvar för att kontakten mellan olika
delar av landet skall fungera. Den framtida tekniska utvecklingen mot
fiberoptik ställer stora krav på televerket för att garantera alla delar av landet
tillgång till den nya tekniken.

Även om vpk inte accepterar vissa av framtidsforskarnas visioner, är vi
övertygade om behovet av kunskap och styrmedel för den nya tekniken. Vi
lever i ett samhälle där den tekniska utvecklingen inom mikroelektronik och
fiberoptik går mycket snabbt. För att inte Västerbotten ska komma på
efterkälken är det viktigt att det sker en kraftig satsning på detta område.

Speciellt viktigt är det att kvinnor erbjuds utbildning och får tillgång till dessa
kunskaper.

Social service, hälso- och sjukvård

Dessa områden hör till dem som måste expandera. Behoven är stora och den
sneda ålders- och könsfördelningen i inlandet ställer stora krav på kommuner
och landsting för att lösa problemen.

Idag flyr kvinnorna vården. Orsakerna är flera, men de dåliga arbetstiderna,
det tunga arbetet, den besvärliga vikariesituationen och den låga statusen
som visar sig framför allt i låga löner är några av orsakerna. Men för att
kommuner och landsting ska kunna göra något åt dessa saker krävs det att
staten återställer de indragna miljonerna. En uppvärdering av vårdyrkena,
bättre arbetsvillkor, kortare arbetstid och fler heltidstjänster är några av
åtgärderna, liksom en rejäl satsning på fortbildning och utbildning.

Samma sak gäller för barnomsorgen. Alla barns rätt till en plats i daghem
eller fritidshem måste bli självklar och avgifterna inom barnomsorgen måste
avskaffas. Det är orimligt med de stor skillnader som idag finns mellan olika
kommuner i Västerbotten.

* Näringslivet

Skogen, jorden, malmen och vattenkraften är fortfarande viktiga basnäringar
i Västerbotten. En åtgärd för att få pengar till nya investeringar är att
vinsterna från vattenkraften förs tillbaka till länet. En annan är att pengar
från företagens likviditet fonderas för investeringar i inlandet. En tredje
åtgärd är att nationalisera Boliden, så att vinsten kan användas i länet.

De regionala satsningar som hittills skett har i stor utsträckning avsett g

Mot. 1988/89

A446

* Övriga satsningar

Länsstyrelsen har under arbetet med kampanjen Hela Sverige skall leva
myntat begreppet Västerbotten det kompletta länet. Sant är att Västerbotten
har mycket att erbjuda: Hav och fjäll, orörda älvar och Sveriges solrikaste
ö. Med andra ord finns många fina förutsättningar för en utveckling av
turismen. Från vpk:s sida vill vi värna om den turism som vänder sig till
vanliga människor och som tar tillvara länets attraktioner utan onödig
miljöstörning. Exempel på bra projekt är Vindelälvsloppet och Vindelälvsdraget,
som givit länet en plats i många människors hjärtan. Satsningar på
fiske och fiskevård är också åtgärder som bidrar till att ge människor
naturupplevelser.

Kulturen är politikens högsta form. Ett breddat kulturutbud, som främst
tar sikte på att erbjuda barn och ungdomar alternativ till den kommersiella
vålds- och skräpkulturen, är en angelägen uppgift.

Trots speciella satsningar på både kultur, kvinnor och ungdomar sker via
andra anslag är det vpk:s mening att det finns särskilda skäl att uppmärksamma
Västerbotten.

Ejne goe skämt int de nanne, sa han, som ho pären nedi file.

Sammanfattning

* Kraftigt ökade resurser till utbyggnad och förstärkning av järnvägarna.

* Åtgärder för att säkra de tunga godstransporterna på järnväg.

* En prispolitik inom SJ som gynnar järnvägen på landsvägstransporternas
bekostnad.

* Utbyggnad av Ostkustbanan med möjlighet för snabbtågstrafik.

* Inga fler nedläggningar av postkontor.

* Utbyggnad av telekommunikationerna så att inte Västerbotten halkar
efter.

* Satsning på teknik och kunskapsutveckling.

* Satsning på lokal livsmedelsproduktion.

* Statens indragna miljoner tillbaka till kommunerna för utbyggnad av
den offentliga sektorn.

* Vinsterna från vattenkraften tillbaka till länet.

* Överförande av Boliden i samhällets ägo.

arbetstillfällen för män. Det är viktigt att dessa medel också kommer
kvinnorna till del.

I vpk:s regionalpolitiska motion föreslås att 1 000 miljoner kr anslås för
olika regionala satsningar.

Skogsbrukets utveckling behandlas i en separat motion. För jordbrukets
del gäller det att minska sårbarheten. Produktionen av livsmedel, grönsaker,
rotfrukter och bär är stora produktionspotentialer. Västerbottens läge ger
produkter av mycket hög kvalitet, på ett miljömässigt betydligt bättre sätt än
i landets södra delar.

9

Hemställan Mot. 1988/89

A446

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om satsningar på Västerbotten.

Stockholm den 24 januari 1989

Maggi Mikaelsson (vpk)

10