Samernas rättigheter

Motion 1991/92:K230 av Hans Göran Franck (s) och Håkan Holmberg (fp)

Samerna i Sverige uppskattas till ca 17 000
personer, varav 2 000
i sameby, 8 000
utanför sameby i norr och resten 7 000
utanför sameby i andra delar av landet. Någon
verklig folkräkning finns ej.

För samekulturens bevarande behövs rätt till land och
vatten, som verkligen kan utövas. Här kommer de nyss
nämnda 8 000
samerna i norr främst i blickfältet. Huvuddelen av
dem har urminnes hävd till jakt och fiske. Genom en
näringsreglering har dessa samer utanför renskötseln
berövats rätten att utöva sin urminnes hävds rätt.

Av rättsfallet i Human Rights Committee 1988-07-27,
Ivan Kitok ./.Sverige, framgår att en same utanför sameby
äger rätten till bl.a. jakt och fiske som en del av sitt
skyddade kulturarv, ett arv som han ej kan förvägras att
utöva. Sverige undgick klander i Genève enär Kitok dock
hade en prekär rätt att -- visserligen mot sköteslega -- ha
renar, jaga och fiska. Det finns nu parallella fall där ej ens
en sådan prekär rätt till rättsutövning föreligger, och den
problematiken kan ånyo komma upp i Genève om rätten ej
blir tillgodosedd genom svenskt reformarbete. Principerna
i konventionen ILO 169 talar även för att Sverige här skall
följa internationell rätt.

Kritiken mot den nuvarande ordningen har varit stark.
Bl.a. förre diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel har
i sin fyraårsredogörelse skarpt klandrat Sverige för
undermålig same- /lappolitik av kolonialt slag.

HDs dom 1981 i skattefjällsmålet resulterade i att en
utredning tillsattes -- samerättsutredningen -- med uppgift
att bl.a. undersöka möjligheterna att stärka samernas
rättsliga ställning som urbefolkningen.

Samerättsutredningen har lagt fram tre betänkanden,
SOU 1986:36 om samernas folkrättsliga ställning, SOU
1989:41 om samerätt och sameting, SOU 1990:91 om
samerätt och samiskt språk.

En arbetsgrupp vid lantbruksstyrelsen överlämnade i
april 1989 ett förslag om samebyarnas organisation,
funktion och ekonomi.

Dåvarande regeringen lade i juni 1990 fram ett förslag
om ändringar i rennäringslagen (proposition 1990/91:4).
Riksdagen biföll yrkanden om avslag på propositionen.
Jordbruksutskottet (1990/91:JoU12) uttalade bl.a.:

Utskottet har vid behandlingen av föreliggande
proposition om ändringar i rennäringslagen m.m.
konstaterat att det visserligen finns ett behov av åtgärder för
att lösa olika problem som har anknytning till rennäringen
resp. andra näringar som bedrivs inom renskötselområdet.
Samtidigt måste det understrykas att de förslag som
samerättsutredningen lagt fram och inom kort avser lägga
fram är av stor betydelse för att bevara och utveckla
samernas egenart och samhällsliv. Med hänsyn främst till
rennäringens betydelse i dessa sammanhang anser utskottet
att starka skäl talar för att de frågor som omfattas av
propositionen behandlas inom ramen för ett mer
sammanhållet förslag angående samernas ställning, där
även förslagen från samerättsutredningen kan bli föremål
för en samlad bedömning.

Nuvarande regeringen (utbildningsminister Unckel) har
i riksdagen som svar på en fråga i ämnet lämnat beskedet
att en samlad proposition om samefrågor avses presenteras
under år 1992.

Vid arbetet med en sådan proposition är det av vikt att
de civilrättsliga frågorna behandlas på ett vida mer grundligt
sätt än samerättsutredningen gjort och som skett i
proposition 1990/91:4. Sistnämnda proposition talar i
inledningen uppskattande om urminnes hävd, dock utan
analys av det av bl.a. Östen Undén grundligt behandlade
civilrättsinstitutet. I fortsättningen träder emellertid fram
en önskan i propositionen att ersätta civilrätten för samerna
med den på vida lägre rättslig nivå stående
näringsregleringen.

När det gäller jakt- och fiskeupplåtelser är det enligt
propostionen möjligt för hotell, fiskeföreningar etc. att
upplåta sådana rättigheter med förbigående av
rättigheternas ägare, samerna.

I fråga om framtida rekrytering till ''samebyn'' vill
propositionen tillåta rekrytering även med icke-samer,
alltså personer utan urminnes hävd.

Dessa förslag innebär ett eliminerande av urminnes
hävden, en rätt som är ärftlig, överlåtbar och oberoende av
registrering eller påtvungen föreningstillhörighet.

Samepolitiken bör främja likställigheten och det lika
bevarandet av ärvda och hävdvunna rättigheter (urminnes
hävd).

Givetvis måste rösträtten i samebyn demokratiseras och
den enskildes obegränsade ansvar för samebyns skulder
upphävas.

I skattefjällsmålet hade samerna allmän rättshjälp och
riksdagen befriade efter särskild proposition samerna från
att gottgöra staten rättegångskostnader med 1,5 milj.kr.
Allmän rättshjälp torde ej längre kunna erhållas i dylika
mål och risken finns att samer vid en process får betala både
sina egna och motpartens rättegångskostnader, vilka måste
bli höga på grund av ämnets komplicerade natur.
Ytterligare processer är ingen bra utväg att lösa återstående
problem och tvister.

Efter de rättegångar, särskilt skattefjällsmålet, som
slutförts borde inte erfordras mer än släktutredning för att
samerna skall få sin rätt tillgodosedd antingen genom att
kunna utöva sina rättigheter eller genom skälig ekonomisk
gottgörelse.

Staten bör -- främst efter företagna släktutredningar --
kunna framlägga förslag till en slutlig reglering med här
angiven inriktning. Härigenom borde ytterligare processer
kunna undvikas.

I övrigt bör det vara möjligt att beakta följande
anspråk:1. Åtskilliga regler i 1971 års rennäringslag kan
inte godtas i den mån de strider mot urminnes hävd.2.
Alla samer som äger renskötselrätt på grund av urminnes
hävd bör få utöva rätten.3. Jakt- och fiskeupplåtelser bör
inte ske med förbigående av rättigheternas ägare, dvs.
samerna.4. Samer med rätt -- grundad på urminnes
hävd -- till land och vatten bör ha rätt att utöva den.5.
Icke-samer bör inte kunna rekryteras till sameby.6.
Rättsförluster p.g.a. tvångsförflyttning av nordsamer bör
gottgöras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs
till slutlig reglering av samernas förhållanden enligt vad i
motionen anförts och som tillgodoser samernas krav att
utöva sina hävdvunna rättigheter.

Stockholm den 27 januari 1992

Hans Göran Franck (s)

Håkan Holmberg (fp)