Säkrad sockerproduktion på Öland

Motion 1985/86:Jo246 Gösta Andersson och Agne Hansson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo246

Gösta Andersson och Agne Hansson (c)
Säkrad sockerproduktion på Öland

Socker- och lökodlingarna och andra specialodlingar på Öland har mycket
stor och avgörande betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska
utvecklingen på ön. Flera hundratal personer har arbete ute på gårdarna
och inom industrin tack vare dessa framgångsrika odlingar. Därför är det
angeläget att statsmakterna medverkar till att skapa de bästa tänkbara
förutsättningarna för denna produktion. En hög svensk självförsöijningsgrad
är nödvändig för att säkra en framtida sockerproduktion på Öland.
Både odlare och anställda inom denna näring bör ha rätt att känna tryggheten
i en framtida odling av sockerbetor på Öland.

Det finns orosmoln för specialodlingama på ön som regeringen borde
motverka. Lökodlingen konkurrerar t. ex. under mycket osunda ekonomiska
villkor. Den öländska lökodlingen hotas allvarligt av att gränsskyddet
mot importen är lägre i Sverige än i flertalet andra länder. Krav på
tryggare och bättre ekonomiska villkor för lökodlingen har vi tagit upp i en
tidigare flerpartimotion.

De senaste årens diskussion om storleken på den svenska sockerproduktionen
har oroat både odlare och anställda inom sockerindustrin. Uttalanden
från vissa statsråd inom den socialdemokratiska regeringen har skapat
stor osäkerhet om framtiden. Det gäller speciellt de olyckliga kraven på att
öka sockerimporten. En sådan import skulle bli ett farligt hot mot såväl
sockerbruket i Mörbylånga som odlingen av sockerbetor på Öland och
Kalmar läns fastland. Enligt vår uppfattning bör statsmakterna nu ge klara
besked om att den enhälliga sockernäringskommitténs förslag om en 95procentig
självförsöijningsgrad skall gälla. Ett sådant beslut skulle trygga
både odlingen på Öland och fastlandet. Dessutom skulle ett sådant besked
ge trygghet även för de anställda vid bruket i Mörbylånga.

Ungefär 45-50 % av alla arbetstillfällen i Mörbylånga kommun finns
inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Vaije åtgärd som försämrar läget
för denna näringsgren får farliga konsekvenser. Vissa delar av Öland har
under de senaste 30 åren fått känna av kraftiga befolkningsminskningar. Ås
församling har förlorat 71 % av sin befolkning sedan 1950 och Böda har
tappat 41 %. Vid årsskiftet 1985-86 redovisade såväl Borgholm som Mörbylånga
kommuner en minskad befolkning. En fortsatt avfolkning kan göra
det omöjligt att upprätthålla en normal service för människorna främst i de
södra och norra delarna på ön. Denna verklighet borde vara en väckarklocka
för regeringen Palme.

Regeringen borde inse att det är klok ekonomisk politik att ge det
öländska jordbruket bra framtidsmöjligheter. Det skulle däremot bli dyrt

för skattebetalarna om regeringen skulle ersätta en stor del av jordbruksproduktionen
med någon form av Udde valla-paket. I så fall skulle regeringen
tvingas till nya miljardsubventioner till något storföretag. Regeringen
har heller inte visat något som helst intresse för att ersätta förlorade
arbetstillfällen i jordbruket eller livsmedelsindustrin med nya jobb.

Därför kan man dra slutsatsen att om Öland och Kalmar läns fastland
skulle förlora stora delar av sin sockerproduktion och andra specialodlingar
så går det ut över dem som i dag har sin försörjning i dessa näringar. Det
skulle i så fall innebära att en region av landet som redan brottas med den
värsta avfolkningen i modern tid skulle hamna i ett ännu sämre läge. Alla
skäl talar därför för att regeringen måste slå vakt om den livskraftiga
produktion som finns inom regionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen angående en 95-procentig självförsöijningsgrad
för den svenska sockerproduktionen för att därigenom säkra
fortsatt betodling på Öland och en fortsatt drift vid Mörbylånga
sockerbruk.

Stockholm den 27 januari 1986

Gösta Andersson (c) Agne Hansson (c)

Mot. 1985/86
Jo246

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

19

.