Riktade emissioner m. m. (prop. 1986/87:76)
Motion 1986/87:l129 Per-Olof Strindberg m. fl. (m)
Motion till riksdagen
1986/87: L129
Per-Olof Strindberg m. fl. (m)
Riktade emissioner m. m. (prop. 1986/87:76)
Genom lagändringen i 1974 års aktiebolagslag som beslöts av riksdagen i
följd av proposition och lagutskottets betänkande nr 19 år 1973, infördes en
möjlighet för aktiebolag att vid nyemissioner av aktier mot betalning i pengar
besluta om avvikelser från den företrädesrätt att delta i nyemissionen som
annars tillkommer aktieägarna. Vidare gavs styrelsen behörighet att efter
bemyndigande av bolagsstämman under vissa villkor besluta om nyemission
och om avvikelse från aktieägares företrädesrätt.
De sålunda införda reglerna i svensk aktiebolagsrätt har i allt väsentligt
överförts till 1975 års aktiebolagslag.
I lagutskottets betänkande nr 19 år 1973 upptogs en reservation av
ledamöter från moderata samlingspartiet och folkpartiet, vari reservanterna
krävde att nyemission, med avvikelse från aktieägares företrädesrätt och
bemyndigande av styrelsen att genomföra sådan, blott skulle få komma i
fråga om beslut biträddes av två tredjedelar av de på stämman avgivna
rösterna och de vid bolagsstämman företrädda aktierna.
Aktiebolagsrätten har under 1970-talet, och framför allt under 1980-talet,
liksom dess tillämpning, påverkats av den mycket omfattande utvecklingen
av finansmarknaderna i Sverige. Den lavinartade utvecklingen av värdepappershandel
under 1980-talet i Sverige har inneburit att många nya företeelser
kommit för att stanna i svenskt näringsliv och förvaltningen av svenska
aktiebolag. Som en följd av det svenska beskattningssystemet såvitt gäller
inkomster av tjänst, har i stor utsträckning svenska aktiebolag kommit att
erbjuda ledande medarbetare möjligheter att förvärva aktier för att därmed
möjliggöra för dessa ledande medarbetare, liksom för stora grupper av
anställda, att delta i värdetillväxten genom företagets aktier. Det har ansetts
att genom dessa åtgärder har såväl lojaliteten med det egna företaget
utvecklats som möjligheter skapats för de anställda att genom realisation av
aktier tillförsäkra sig betydande värden såsom ett resultat av den egna
arbetsinsatsen och anställningen.
Vidare har inom arbetsrättens område införts regler som säkerställer
arbetstagarna rätt till representation i vissa fall i aktiebolags styrelser.
Slutligen kan det vara värt att framhålla att i många företag införts
vinstandelssystem som i viss utsträckning påverkat aktiebolagsrättsliga
frågor.
Det är angeläget att de centrala regler som påverkar ett aktiebolags
förvaltning, liksom även fördelningen av vinsterna av ett aktiebolags
verksamhet, sammanhålls i ett lättillgängligt och översiktligt lagverk. Det är
därför angeläget, att alla förändringar som påverkar svenska aktiebolag Mot. 1986/87
inarbetas i resp. aktiebolagslag, dvs. i aktiebolagslagen, bankaktiebolagsla- L129
gen och i försäkringsaktiebolagslagen.
Med stöd av det som nu anförts anser vi att det nu framlagda förslaget om
lagreglering av vissa riktade nyemissioner bör inarbetas i aktiebolagslagen,
bankaktiebolagslagen och försäkringsaktiebolagslagen i stället för att upptas
i en särskild lag om riktade emissioner.
Moderata samlingspartiet kan acceptera att lagreglering sker i de skilda
aktiebolagslagarna av riktade nyemissioner på sätt som föreslås i regeringens
proposition. Vi önskar emellertid föreslå att ändringar i det framlagda
lagförslaget företas i följande två avseenden.
Vi anser att beslut om sådan riktad emission som avses med lagförslaget
skall fattas på bolagsstämma av minst två tredjedelar av på stämman avgivna
röster och företrädda aktier. Den föreslagna regeln med minst nio tiondels
majoritet innebär att en liten minoritet aktieägare kan blockera att en
emission av avsett slag kan genomföras. Vi anser det vara orimligt, särskilt
med hänsyn till att emissioner av ifrågavarande slag allmänt anses vara till
nytta för bolagets samtliga intressenter av de skäl som angivits ovan.
I fall av överteckning vid nyemission måste ett omfattande arbete
genomföras för att fördela tillgängliga aktier mellan dem som tecknat sig för
aktier i den erbjudna emissionen. I propositionen föreslås nu att styrelsen
kollektivt skall företa fördelning av tillgängliga aktier. Den tidigare gällande
regeln om styrelsens rätt att inom sig delegera besluten om tilldelning föreslås
avskaffad. Vi anser att det är en rimlig regel att styrelsen får delegera
tilldelningsfrågorna, särskilt som delegation av denna rätt undantagslöst sker
till person som har möjlighet och styrelsens förtroende att genomföra
tilldelningen. Någon som helst negativ effekt av rätten till delegation synes
inte föreligga.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen med avslag på propositionen i berörda delar hos
regeringen hemställer om sådana förslag till ändrad lydelse av
aktiebolagslagen, bankaktiebolagslagen och försäkringsaktiebolagslagen
som erfordras för att inarbeta det i propositionen framlagda
förslaget rörande riktade emissioner,
2. att riksdagen begär att regeringen så omarbetar det framlagda
förslaget att beslut om emission som avses med förslaget kan fattas om
minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman
företrädda aktierna biträtt förslaget,
5
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av 4 kap. 9 § Mot. 1986/87
aktiebolagslagen, 4 kap. 11 § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 10 § L129
bankaktiebolagslagen.
Stockholm den 24 mars 1987
Per-Olof Strindberg (m)
Allan Ekström (m)
Nic Grönvall (m)
Ewy Möller (m)
Håkan Stjernlöf (m)
Hugo Hege land (m)
L. Arne Andersson (m)
i Ljung
Björn Körlof (m)
Sven Munke (m)
Margareta Gard (m)
Göran Ericsson (m)
Jerry Martinger (m)
Mona Saint Cyr (m)
6
