Rikskvinnocentrum

Motion 1998/99:So293 av Barbro Westerholm (fp)

Rikskvinnocentrum (RKC) tillkom på den svenska
regeringens initiativ efter förslag av den av regeringen
tillsatta kvinnovåldskommissionen (SOU 1994:56). De
direktiv som RKC fick innebar att från ett kvinnoperspektiv
verka för ett förbättrat bemötande i sjukvården av
våldsutsatta kvinnor, att bedriva forskning om sexualiserat
våld samt att utbilda och informera. Efter ett år av
uppbyggnad invigdes RKC officiellt i oktober 1995 och kan
nu redovisa fyra års erfarenheter av arbete med våld mot
kvinnor i Sverige.

Patientverksamhet

RKC:s arbete har hittills inneburit utarbetandet av
handlingsplaner och vårdmodeller för
patientomhändertagandet. Samverkansformer mellan RKC,
Akademiska sjukhusets kliniker och primärvården i Uppsala
län samt olika myndigheter och kvinnojouren har utarbetats
där den misshandlade kvinnan alltid sätts i centrum.

Besluten om samarbete har alltid tagits på högsta nivå för att sedan
förankras nedåt i organisationerna. Detta har gett legitimitet åt arbetet med
våldsutsatta kvinnor. Såväl polismyndigheten som socialtjänsten samt
rättsväsendet har medverkat. RKC:s erfarenhet är att utan detta samarbete
kommer förändringar av attityder inom olika yrkesgrupper aldrig att
förändras och omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor heller aldrig att
förbättras.

Denna modell för patientomhändertagande finns ännu ej någonstans i
Sverige eller internationellt, beroende på att myndigheter ej kunnat enas
kring samverkan. Hälso- och sjukvården kan vara en viktig samordnare.

RKC:s patientmodell förs nu ut till vårdinstanser på många platser i
Sverige genom föreläsningar och studiebesök. RKC:s patientarbete fungerar
bl a på den kvinnliga jourläkarlinjen, tillgängligheten dygnet runt för kvinnor
att komma, och det professionella omhändertagandet. Det är grundstenarna i
det akuta skedet.

Forskning och utveckling

Enligt direktiven från regeringen skall RKC bedriva
forskning. Hittills har föga publicerats i Sverige om mäns
våld mot kvinnor. Medicinska studier är sparsamma och
tvärvetenskapliga arbeten saknas. För en utveckling av
medicinska modeller och för en ökad kunskap om fenomenet
sexualiserat våld är forskning en förutsättning. Attityder och
kunskap kan på ett effektivt sätt förändras och påverkas om
objektiva data förmedlas.

Forskningsarbetet fordrar långsiktig planering och vetenskaplig kompe-
tens. Det kan inte bedrivas kortsiktigt. Ansvar för doktorander och utförande
av studier pågår som regel under flera år.

Patientdata finns registrerade på RKC sedan starten, vilket ger en unik
kunskapsbas om kvinnor som utsatts för våld. Forskningsmässigt finns data
att bearbeta och publicera. Ett flertal kvinnor kan följas under sjukhusvård
och rättsprocess. Rättsintygens betydelse för utfallen i domstol kan
undersökas. Hälsoekonomiska studier kan göras för att belysa samhällets
kostnader för vården av misshandlade kvinnor.

Ett forskningsprojekt som genomförs i RKC:s regi är studiet av misshandel
under graviditet. Ettusen kvinnor i Uppsala följs under hela sin graviditet och
även efter förlossningen för att utröna hur vanlig misshandel är under denna
period och hur förloppet ser ut. Enligt utländska studier är kvinnomisshandel
vanligare bland gravida kvinnor än sockersjuka och högt blodtryck, vilket
regelmässigt kontrolleras på gravida i Sverige.

En kartläggning av våld mot kvinnor med invandrarbakgrund pågår som
ett speciellt projekt. En nationell omfångsundersökning enligt modell från
Kanada är under uppbyggnad för att utröna omfattningen av sexualiserat våld
i Sverige. "Värstingflickornas" situation i utsatta gängbildningar belyses i en
annan studie.

RKC:s dokumentation av telefonrådgivningen har också studerats liksom
våldtäktsdomar, skadebilder m.m.

Utbildning

Sedan starten har RKC bedrivit utbildning i form av längre
och kortare kurser, seminarier, studiecirklar och
informations- och föreläsningsdagar om att möta kvinnor
som utsatts för sexualiserat våld. I utbildningen har polis,
åklagare, rättsmedicinare, personer med erfarenhet av arbete
med kvinnojourer och utsatta barn medverkat.

Information

RKC har genomfört omfattande informationsarbete både
internt, genom artiklar i nationell och internationell fackpress
och dagspress liksom i etermedier.

Förutsättningar för verksamheten vid RKC har byggt dels på satsningar
från staten, dels från landstinget i Uppsala län. En förutsättning för det
fortsatta arbetet är såväl ett statligt som ett landstingskommunalt engage-
mang. Detta måste beaktas vid statens överläggningar med landstingen i
olika finansieringsfrågor.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens fortsatta stöd till Rikskvinnocentrum.

Stockholm den 26 oktober 1998

Barbro Westerholm (fp)