Revisorer

Motion 1993/94:N287 av Mats Lindberg (s)

Revisorsutredningen överlämnade till regeringen i
höstas sitt betänkande Revisorerna och EG (SOU 1993:69).
F.n. arbetar två andra utredningar som berör revisorerna,
nämligen Aktiebolagskommittén och
Redovisningskommittén. Deras arbete pågår ännu.

Aktiebolagskommitténs uppdrag är bl.a. att göra en
översyn av aktiebolagslagens regler för tillsättande och
entledigande av revisorer. Redovisningskommittén har till
uppgift att se över revisorernas roll i det sanktionssystem
som behövs för att upprätthålla redovisningsnormerna.
Revisorsutredningen, som nu ligger på regeringens bord,
har därför begränsat sitt arbete till frågor som rör själva
revisorsprofessionen. Gemensamt för samtliga tre
utredningar är att eftersträva relevant anpassning till
gällande regelverk inom Europeiska Unionen (EU).

Det är viktigt att redan här understryka betydelsen av att
nödvändiga anpassningar av svensk lagstiftning på detta
område sker till vad som gäller inom EU, men också till de
allmänt sett förändrade och ökade kraven på revisorsyrket
som kommer att ställas framöver. Samtidigt måste
översynen av regelverket som berör revisorsyrket
säkerställa rättssamhällets förtroende utan att för den delen
skapa krångel och ny byråkrati för de som skall använda sig
av revisorer, dvs. företagen.

Revisorsutredningens betänkande tar upp en rad olika
frågor såsom bl.a. den framtida tillsynsorganisationen, den
icke akademiska vägen eller en ny yrkesexamen. Jag vill
dock i detta sammanhang uppehålla mig vid frågan om
framtida kategoriindelning, och formella utbildningskrav
för att bli kvalificerad revisor som jag anser är av principiellt
viktig karaktär.

Revisorsutredningen föreslår att den nuvarande
indelningen av två revisorskategorier -- godkända och
auktoriserade revisorer -- bibehålls. För att få bli godkänd
revisor föreslås att den teoretiska grundutbildningen höjs
från nuvarande 2 till 3 år, medan praktiktiden föreslås
sänkas från nuvarande 5 till 3 år. Därmed uppfyller
utbildningen för godkända revisorer vad gäller den
teoretiska delen de minimiregler som EU:s s.k.
revisorsdirektiv (84/253 EEG) anvisar.

För auktoriserade revisorer föreslås den teoretiska
utbildningen utökas från 3,5 år till 4 år med 5 års praktisk
utbildning, varav 2 skall ske på stora företag.

Jag delar uppfattningen att de teoretiska
utbildningskraven för att bli kvalificerad revisor (både
godkänd och auktoriserad) höjs och anpassas till
minimireglerna i EU:s revisorsdirektiv. Med tanke på den
praktiska utbildningens betydelse ställer jag mig dock
avvisande till en förkortning av denna från nuvarande 5 år
till 3 år för godkända revisorer.

Jag ställer mig också avvisande till Revisorsutredningens
förslag om att höja den obligatoriska teoretiska
utbildningen för auktoriserade revisorer till 4 år eller
motsvarande magisternivå med ekonomisk inriktning.

Med hänsyn till att skillnaderna i utbildningsnivå mellan
godkända och auktoriserade revisorer, både formellt men
framför allt i praktiken, blivit allt mindre på senare år p.g.a.
att flertalet studenter som utbildar sig till revisor väljer att
fullfölja en högre utbildningsnivå, motsvarande dagens nivå
för auktoriserade revisorer, finns knappast något motiv att
bibehålla två kategorier.

Utredningens förslag att bibehålla två revisorskategorier
med olika behörighet innebär att Sverige bibehåller
särbestämmelser som avviker från EU:s regler. I stället bör
en revisorskategori för alla kvalificerade revisorer införas
med motsvarande formella teoretiska krav som
revisorsdirektivet anger.

Utredningens förslag leder till att öka
revisionskostnaderna för flertalet företag. Eftersom
flertalet studenter som tidigare nämnts väljer en längre
utbildning för att inte riskera att bli utestängda från delar av
marknaden i sin yrkesutövning kommer flertalet att välja att
fullfölja en magisterexamen. Då utredningen föreslår att
kravet på auktoriserad revisor skall begränsas till de 1 000
största aktiebolagen av totalt ca 260 000 bolag, kommer de
allra flesta revisorerna, oavsett utbildningsnivå, att revidera
små och medelstora företag. Detta leder till försämrad
konkurrens på revisorsmarknaden och högre kostnader för
företagen.

Utredningens förslag om bibehållandet av två kategorier
får motsatt effekt mot vad den säger sig vilja uppnå med
bibehållandet av nuvarande system.

Företaget leder dessutom till ökade kostnader för
samhället i form av längre grundutbildning,
utbildningsplatser och studiefinansiering.

Jag anser därför att den s.k. begränsningsregeln skall
slopas och en revisorskategori för kvalificerade revisorer
införas. Det innebär att den obligatoriska teoretiska
grundutbildningen för kvalificerade revisorer läggs på en
nivå som överensstämmer med EU:s krav. Den
vidareutbildning som fjärde utbildningsåret, den s.k. D-
nivån, ger möjlighet till bör därför ligga inom ramen för den
enskildes eget val av specialisering.

Utredningen behandlar också frågan om
lekmannarevisorer. Systemet med lekmannarevisorer är
enligt utredningen inte förenligt med EU:s direktiv. Jag
delar inte denna uppfattning. I EU:s direktiv stadgas inte
minsta antal revisorer, varför inget hindrar att även
lekmannarevisorer vid sidan av de kvalificerade revisorerna
utses. I de fall där bolag ägs och drivs i offentlig verksamhet
eller av ekonomisk förening gäller även aktiebolagslagens
krav på kvalificerade revisorer. Härmed har kraven på
kvalificerad revision redan säkerställts.

Utredningen har helt bortsett från den vidare
förvaltningsrevision som lekmannarevisorerna har att fylla
i såväl offentlig som kooperativ verksamhet där syftet med
verksamheten är annat än enbart strikt ekonomiskt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införandet av en revisorskategori
och om den teoretiska och praktiska grundutbildningens
längd för revisorer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anpassningen av svenska regler
på detta område till EU:s revisorsdirektiv (84/253 EEG),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagens revisionskostnader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållandet av
lekmannarevisorer.

Stockholm den 25 januari 1994

Mats Lindberg (s)