Renforskningens lokalisering till Umeå/Arvidsjaur
Motion 1986/87:Jo609 Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo609
Ulla Orring och Britta Bjelle (fp)
Renforskningens lokalisering till Umeå/Arvidsjaur
Rennäringen är av stort värde, även för den kulturella miljön. I den nya
naturresurslagen har rennäringen sålunda klassats sorn ett riksintresse.
Renskötselområdet upptar ca en tredjedel av Sveriges yta och större delen av
Norrland. Västerbotten ligger centralt med hänsyn till hela näringens
utbredning. Av de ca 20 000 samer som finns i Sverige, uppskattar vi att drygt
2 000 är verksamma inom renskötseln.
Frågan om att skapa fastare former för renforskningen har diskuterats och
varit föremål för överväganden under i stort sett hela 1970- och 1980-talen
utan att få en slutlig lösning.
De förslag som tidigare presenterats bygger på att forskningen skall
centreras kring en forskningsstation med resurser för en omfattande
experimentell verksamhet. Enligt dessa skulle även en betydande del av de
institutionella resurser som renforskningen behöver, inrymmas i forskningsstationen.
Rennäringskommittén (SOU 1983:67) har lagt ett förslag till
renforskningens framtida lokalisering som innebär att renforskningen utnyttjar
den basorganisation och det kunnande på ett antal näraliggande områden
som Umeå i egenskap av universitetsstad kan erbjuda. Vi vill även framhålla
de samordningsvinster och mervärden för renforskningen som ligger i en
lokalisering till Umeå, med fältverksamhet i första hand i Arvidsjaur men ser
också att fältförsöksverksamhet skall kunna bedrivas inom det övriga
renskötselområdet.
Forskning och utvecklingsarbete har självfallet en avgörande betydelse för
rennäringens framtid. Efter Tjernobylolyckan med dess konsekvenser både
vad gäller bestrålning för människor, flora och fauna samt de stora
ekonomiska skadeverkningarna, framstår forskningen inom de areella
näringarna än mer nödvändig. Omfattningen av forskningsverksamheten
kan inte enbart bestämmas i förhållande till produktionsvärdet. För att
kunna bestämma en ”rimlig nivå” för forskningsverksamheten måste även
beaktas näringens kulturella betydelse. Rennäringen bedrivs i dag i en stor
del av Sverige, där även andra näringar finns. Ur dessa näringars synpunkt
kan hänsynstagande till rennäringen innebära begränsningar, som kan
uppskattas i ekonomiska termer.
Av betydelse blir då att genom forskningsverksamhet knuten till rennäringen
söka finna samarbetsformer, som inte ytterligare begränsar andra
näringars verksamhet och fortsatta utveckling. Vår målsättning är att
förhållandet mellan skogsbruk och rennäring skall lösas genom samråd och
samförstånd.
Forskningens allmänna inriktning
Mer målmedveten forskning började bedrivas i slutet av 1940-talet. På
1950-talet uppställdes som det övergripande målet för forskningen att söka
verka för största möjliga uthålliga avkastning av renskötseln. Motivet var
andra näringars exploatering av naturresurser inom renskötsellandet. På
1970-talet med den nya rennäringslagen angavs tyngdpunkten för rennäringen
att läggas på målforskning, som väntades ge påtagliga snabba rationaliseringsvinster.
Som exempelvis större effektivitet i slakt, tillvaratagande,
distribution och marknadsföring. Likaså betonades att renforskningen inte
alltför snävt fick begränsas till de veterinärmedicinska och lantbruksvetenskapliga
sektorerna. Det samspel som måste finnas mellan skogsbruket och
renskötseln skall beaktas eftersom dessa näringar i stort använder samma
marker.
Nu framhåller rennäringskommittén (SOU 1983:67) tre forskningsuppgifter
som särskilt angelägna
- hantering och stress och dess effekter på produktionsresultatet och
köttkvaliteten
- rutinmässig utfodring med hö
- renhjordens sammansättning
Arbetsläget
En renförsöksavdelning formellt knuten till institutionen för husdjurens
utfodring och vård vid SLU tillskapades 1971 med anledning av den nya
rennäringslagen. Avdelningen tilldelades inga egna institutionella resurser
utöver fältstationen i Kuolpavaare (Gällivare).
För planläggning av försöksverksamheten samt samarbetet med näringsutövarna
och rådgivare inrättades 1971 ett fast forum, renförsöksnämnden.
Som synes arbetar renforskningen för närvarande under splittrade förhållanden
såväl geografiskt som organisatoriskt. Den vetenskapliga personalen
som formellt sorterar under SLU och statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) består av fyra personer. Två forskare är stationerade i Umeå,
Röbäcksdalen och två forskare i Uppsala, en vid SVA och en vid Uppsala
universitets växtbiologiska institution. För fältverksamheten disponeras för
härvarande utöver Kuopovaare också tillfälliga lokaler i Stomman och
Arvidsjaur.
Vi anser nu att tiden är mogen att föra frågan om förstärkning av
resurserna för renforskningen i vårt land framåt. Det är även angeläget att
forskningen och forskningsverksamheten får godtagbara lokaler och att en
sådan lösning kommer till stånd som leder till en sammanhållen lokalisering.
Vi föreslår sålunda en lokalisering av ett forskningscentrum till Umeå med
Arvidsjaur som fältförsöksstation. En sådan station kan utformas så att den
tillgodoser behovet av fältförsök för alla tre ämnesområdena som renbete,
näringsfysiologi/produktionsutveckling och veterinärmedicin.
I Umeå verkar två universitet - Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) - båda med en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Även ett antal andra institutioner kan på olika sätt medverka till
Mot. 1986/87
Jo609
7
en stimulerande forskningsmiljö. Som exempel kan nämnas att inom
skogsfakultetens bibliotek är en databas med inriktning på rennäring under
uppbyggnad.
Forskningsverksamheten vid Umeå universitet är uppbyggd kring en
ekologisk profil. Renen är en del av det norrländska skogslandets och fjällens
ekologiska system. Sedan i slutet av 1960-talet bedrivs också annan forskning
av intresse för rennäringen och som gränsar till renforskning. Vi anser att
urvalskriterierna för vad som kan förväntas av ändamålsenlig forskning kan
uppfyllas i Umeå, nämligen
att forskarna får en kretativ och vetenskaplig miljö att arbeta i
att tilldelade resurser utnyttjas kreativt samt
att forskning och utveckling kring rennäringen kommer att tillgodose
samernas berättigade önskemål.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi
att att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande renforskningen och lokalisering till
Umeå/Arvidsjaur.
Stockholm den 26 januari 1987
Ulla Orring (fp) Britta Bjelle (fp)
Mot. 1986/87
Jo609
8
