Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Motion 1985/86:609 Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:609

Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
(prop. 1985/86:166)

I proposition 1985/86:166 lägger regeringen fram bl. a. förslag om reglering av
priser på jordbruksprodukter. Där behandlas också prisstödet till jordbruket
i norra Sverige.

Det är glädjande att lantbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegation
har kunnat enas om ett förslag till jordbrukspriser. Tyvärr har
regeringen på ett par punkter glidit från uppgörelsen. Det gäller dels frågan
om en utökad bas för uttagandet av förmalningsavgift, dels frågan om utbyteshandel
av kött och fläsk.

Statens ansvar för spannmålsöverskottet

I vår kommittémotion med anledning av budgetpropositionen framförde vi
följande:

Kostnaderna för överskottet torde såväl för 1985 som 1986 års skördar komma
att uppgå till avsevärt mer än vad LMK antog. Regeringen bör omedelbart
tillse att statens del av de verkliga kostnaderna täcks med budgetmedel för
budgetåret 1985/86. För nästkommande budgetår torde anvisningen av 140
milj. kr. vara tilltagen i underkant. För att undvika obehagliga överraskningar
bör redan nu ytterligare 150 milj. kr. anslås för detta ändamål. Den
förhandling om överskottskostnader som enligt 1977 års jordbrukspolitiska
beslut skulle ske mellan staten och jordbruket bör nu komma till stånd och
slutföras. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att ta initiativ till sådana
förhandlingar. Enligt vår mening kan riksdagens nya jordbrukspolitiska beslut
tjäna som riktmärke för kostnadsfördelningen även under åren 1977 och
1984.

Efter det att riksdagen tvingats göra ett nytt uttalande om statens ansvar för
spannmålsöverskottet har regeringen accepterat att i demokratisk ordning
effektuera riksdagsbeslutet i vad gäller 1985 års skörd. Vad vi skrev i januari
äger tyvärr på övriga punkter fortsatt aktualitet.

Åtgärder för produktionsanpassning på vegetabilieområdet

En arbetsgrupp skall lägga fram förslag till åtgärder för att begränsa överskottsproduktionen
av spannmål. Regeringen föreslår att den inom ramen för
de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringar skall få fatta de
beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning.
Mot bakgrund av den ovilja som regeringen visat när det gällt att följa

riksdagens beslut på detta område är det enligt vår mening inte välbetänkt att Mot. 1985/86:609

ge den det önskade handlingsutrymmet. Därför bör de åtgärder som kan
komma att föreslås för produktionsanpassning godkännas av riksdagen, liksom
finansieringen av dessa.

Vi är väl medvetna om att detta kan te sig som en byråkratisk omväg och
verka fördröjande på verkställigheten av i och för sig angelägna beslut. Dessa
nackdelar är dock inte tillräckligt stora för att ge regeringen det önskade
bemyndigandet.

Fördelning av införselavgiftsmedel

Sedan lång tid tillbaka får svensk kötthandel tillföras införselavgiftsmedel
upp till 50 milj. kr. för s. k. utbyteshandel av kött och fläsk. Denna anvisning
har låg prioritet och kan endast komma till stånd om tillräckliga införselavgifter
influtit. En annan förutsättning är att motsvarande kvantitet kött som
importerats också exporteras. Eftersom införselavgifterna i år visar ett positivt
saldo borde detta reserveras för utbyteshandel för kött och fläsk.

Jordbruksnämnden har avstått från detta med hänvisning till prognosernas
osäkerhet. Enligt vår mening är det viktigt att import av utbyteshandelskaraktär
kan äga rum. Detta förutsätter att de exportbidrag som behövs för att
exportera den svenska varan inte belastar lantbrukarnas avräkningspriser.

Den lösning som hittills valts, att införselavgifterna för importkött tillförs
svensk kötthandel, är både logisk och konsekvent. Införselavgiftsmedel bör
därför även i år fördelas till svensk kötthandel för utbytesexport av kött och
fläsk.

Norrlandsstödet

Jordbruksproduktionen i norra Sverige minskar. Delvis beror detta på de
extrema väderförhållanden som rådde under förra året. Detta är dock inte
hela förklaringen. Lönsamheten i det norrländska jordbruket är låg, även i
jämförelse med jordbruket i resten av Sverige. Vid generationsskiften kan
det vara svårt att hitta nya brukare som vill fortsätta jordbruksdriften. En
minskad jordbruksproduktion betyder att underlaget för förädlingsindustrin
minskar. På sikt kan detta få till följd en ytterligare koncentration av denna
till sydligare delar av Sverige. En sådan försvagning av förädlingsledet i norra
Sverige är inte förenligt med riksdagens jordbrukspolitiska beslut 1985.

Förutsättningarna för jordbruksproduktionen skulle med andra ord då
försämras ytterligare. I den utredning om Norrlandsstödet som regeringen på
riksdagens begäran låtit utföra indikeras också att en viss uppräkning av
stödet är motiverad. Regeringen har valt att öka stödet med ca 10% eller ca 35
milj. kr. Enligt vår mening är detta inte tillräckligt för att kompensera framför
allt jordbruket i stödområdena 1 och 2 för de geografiskt betingade nackdelar
som där föreligger jämfört med jordbruket i Mellansverige. Stödet bör därför
räknas upp med ytterligare 65 milj. kr. Denna ytterligare ökning bör läggas ut
till animalieproduktionen i område 1,2 a och 2 b. Ökningen av Norrlandsstödet
ryms gott och väl inom ramen för av oss föreslagna besparingar som
inte tillgodoräknats oss i tidigare gjorda budgetsammanställningar. Vi har 12

sålunda inte tidigare räknat med t. ex. de besparingar på ca 100 milj. kr. som Mot. 1985/86:609
uppstår genom att vi kräver att den produktionskostnadsanpassade belåningen
för bostäder skall upphöra.

Den ytterligare uppräkningen till trots är det tveksamt om jordbruksproduktionen
i Norrland kan bibehållas på nuvarande nivå. Stödinsatserna får
alltmer karaktär av regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatser
snarare än jordbrukspolitiska. Medel till Norrlandsstödet bör därför nästkommande
budgetår huvudsakligen anslås inom ramen för arbetsmarknadsdepartementets
och industridepartementets huvudtitlar. Det bör ankomma
på regeringen att närmare utforma reglerna för detta. Detta bör ges regeringen
till känna.

Det är speciellt viktigt i Norrland att kommersiell och offentlig service finns
tillgänglig inom rimliga avstånd. Jord- och skogsbruket är de näringsgrenar
som ger bäst underlag för en decentraliserad och diversifierad tjänstesektor.

Därför bidrar de areella näringarna inte bara genom sin geografiska spridning
till en levande landsbygd. Industrier som förädlar jordbruks- och skogsbruksprodukter
måste ligga tämligen nära råvaruproduktionen. Detta medför
också att basen för industrisysselsättningen i Norrland blir större. En helhetssyn
på hela Norrlandsproblematiken måste nu tas. Regionalpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska liksom även jordbrukspolitiska hänsyn måste vägas
samman för att den norrländska landsbygden skall kunna hållas levande.

Investeringsförbudet

För tredje året i rad föreslår regeringen att investeringsförbudet inom animalieproduktionen
skall förlängas ett år. Motivet har återkommande varit att
det just nu inte är lämpligt att upphäva förbudet. Moderata samlingspartiet
har varit negativt till förbudet redan från början. Senast under allmänna
motionstiden krävde vi att det skulle upphöra.

Investeringsförbudet är helt främmande för moderat synsätt. Genom investeringar
i djurstallar kan t. ex. företag med lönsamhetsproblem förbättra
sina resultat. Åtgärder för att förbättra djurmiljön kan också bli eftersatta. Vi
nödgas nu upprepa kravet att investeringsförbudet i animalieproduktionen
skall upphöra. Vi finner det samtidigt synnerligen angeläget att ökad hänsyn
till miljön tas vid investeringar i djurstallar. Detta kan verka återhållande vid
etablering av djurintensiva enheter.

Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel m. m.

Rent principiellt är det förkastligt att belasta produktionsmedel med kostnader
för att finansiera avsättning av överskottsproduktionen. Genom sådana
kostnader minskar effektiviteten i jordbruket. På lång sikt stiger livsmedelspriserna
genom en ineffektiv användning av produktionsmedlen. Att utöka
området för avgifterna till att även gälla bekämpningsmedel är enligt vår
mening ett steg i fel riktning. I nuvarande prekära situation för spannmålsregleringen
kan vi dock inte gå emot detta förslag. Emellertid bör alternativa

former för finansieringen av spannmålsöverskottet sökas framöver. Det är 13

därför olyckligt att regeringen tvekar att utnyttja den föreslagna lagändringen Mot. 1985/86:609
om att förmalningsavgift skall kunna tas ut för fler produkter. En så bred bas
som möjligt för avgiftsuttaget medför lägre avgifter. Regeringen bör här följa
jordbruksnämndens förslag.

Hemställan

Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens begäran att inom ramen för de
medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta beslut
om åtgärder för produktionsanpassning på vegetabilieområdet,

2. att riksdagen beslutar att införselavgiftsmedlen utanför fördelningsplanen
även fördelas till utbyteshandel av kött och fläsk,

3. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1983:147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä,

4. att riksdagens beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra
Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 000
kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att de ytterligare 65 000000 kronorna skall fördelas
till stödområdena 1 och 2,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Norrlandsstödet
till jordbruket framdeles huvudsakligen anslås över arbetsmarknads-
och industridepartementets huvudtitlar.

Stockholm den 20 maj 1986

L. Arne Andersson (m)
i Ljung

Sven-Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)

Göthe Knutson (m)

Arne Svensson (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Bertil Danielsson (m)
Ivar Virgin (m)

Ingrid Hemmingsson (m)
Ingvar Eriksson (m)

Graphic Systems AB, Göteborg 1986

14