om registrering av sjukhusinfektioner

Motion 1987/88:So454 av Lars Sundin och Margitta Edgren (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:So454

av Lars Sundin och Margitta Edgren (fp)
om registrering av sjukhusinfektioner

Den slutna kroppsjukvården i Sverige omfattar årligen ca 1,5 miljoner
vårdtillfällen. Enligt amerikansk statistik kompliceras 3—4% av vårdtillfällena
på moderna sjukhus av sjukhusinfektion. I Sverige saknas tyvärr
motsvarande registrering av infektioner och andra vårdkomplikationer
men problematiken är densamma som i USA och en extrapolation därifrån
skulle betyda minst 50 000 fall av sjukhusinfektion per år hos oss. De vanligaste
sjukhusinfektionerna utgörs av postoperativ infektion, urinvägsinfektion,
lunginflammation och allmän blodförgiftning.

Sjukhusinfektion förlänger vårdtiden med i genomsnitt två veckor vid
postoperativ infektion och ned till ett fåtal dygn vid urinvägsinfektion. En
föriktigt uppskattad genomsnittlig vårdtidsförlängning på fem dygn till en
kostnad av 2 000 kr. per dygn skulle innebära en årlig extra kostnad för
sjukhusinfektioner på minst 500 milj. kr. för den slutna vården i Sverige.
Därtill kommer samhällets kostnader för öppenvård, sjukskrivning, arbetsbortfall
samt inte minst lidande och risk för men och dödlig utgång för
patienten.

Färska svenska och amerikanska erfarenheter visar att kontinuerlig registrering
av infektionskomplikationerna utan införandet av ytterligare infektionsförebyggande
åtgärder medför en minskning av komplikationerna
på 30—40 %. Enbart för kirurgiska infektioner beräknas en dylik registrering
i Sverige innebära en besparing på minst 150 milj. kr. per år och dessutom
minskat lidande m. m. för 6 000 patienter. Infektionssiffror kan dessutom
ligga till grund för utvärdering av nya förebyggande insatser och
ytterligare reduktion av infektionsrisken.

En registrering har alla förutsättningar att bli en för vården inte bara
humanitär utan också mycket lönsam investering. Dessutom skulle verksamheten
bidra till harmonisering av vårdkvaliteten (lika vård).

I USA är löpande registrering av sjukhusinfektionerna ett av de kvalitetskrav
som måste uppfyllas för att sjukhuset skall få bedriva sin verksamhet
(accreditation). Registrering anbefalls av hälsovårdsmyndigheterna numera
också t. ex. i Finland och Danmark.

1 december 1987 utgick remisstiden för lagförslaget om den Medicintekniska
säkerheten. Förslaget har tillkommit mot bakgrund av bl. a. dialysolyckan
i Linköping och att uppskattningsvis 50—100 allvarliga tillbud på
grund av tekniska apparatfel eller felaktig skötsel årligen inträffar i svensk

sjukvård. I föreliggande lagförslag poängteras vikten av att dylika tillbud
rapporteras för åtgärdande av en ”haverikommission”. Eftesom infektionskomplikationerna
utgör ett problem av en helt annan storleksordning och
som visats vara klart åtkomligt för motåtgärder, bör dessa registreras och
åtgärdas likaväl som de rent medicintekniska tillbuden och behandlingskomplikationerna.
En regelbunden, helst årlig, sammanställning och uppföljning
av resultaten bör göras.

Hemställan

Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om löpande registrering av infektionskomplikationer vid
svenska sjukhus.

Stockholm den 25 januari 1988

Lars Sundin (fp) Margitta Edgren (fp)

Mot. 1987/88
So454

10