Regionalpolitiskt stöd till vissa kommuner i Blekinge, m. m.

Motion 1982/83:2154 Mats Olsson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1982/83

2154-2157

Motion

1982/83:2154

Mats Olsson m. fl.

Regionalpolitiskt stöd till vissa kommuner i Blekinge, m. m.

1. Befolkningsutvecklingen

Blekinge hade vid senaste årsskiftet en folkmängd på 152 118 personer
vilket är en lägre siffra än länet hade vid sekelskiftet. Sedan 1975 har länet
minskat med nära 3 300 personer eller med 2%. Av samtliga län har Blekinge
haft den största relativa befolkningsminskningen och detta under en period då
rikets folkmängd ökat med 1,5 %. Minskningen har t. o. m. varit större än
skogslänens. (Se bilaga 1.)

Sedan 1975 har befolkningen i Olofströms kommun minskat med 11 %.
Ingen annan kommun i riket har haft en så kraftig folkminskning.

Karlskrona är landets enda primära centrum/residensstad som haft
folkminskning åren 1950-1982. (Se bilaga 6.)

Den befolkningsmässiga nedgången förklaras till största delen av den
vikande sysselsättningen, som i sin tur gett en omfattande utflyttning.

Tabell 1, befolkningsutveckling 1975-1982

Vid tredje kvartalets utgång (82 09 30) var länets folkmängd 152 286 personer.

	Folkmängd 1982 09 30	Förändring från 1975 Abs. %
Karlskrona	59 616	- 397	- 0,7
Ronneby	29 912	- 456	- 1,5
Karlshamn	31 783	- 353	- 1,1
Sölvesborg	15 677	45	0,3
Olofström	15 298	-1 889	-11,0
Länet	152 286	-3 050	- 2,0
Riket			1,5

2. Dagens situation på arbetsmarknaden

I december 1982 fanns 4 016 personer i länet som kvarstående arbetssökande,
vilket var en ökning sedan december 1981 med 584. Blekinge hade
därmed näst efter Norrbotten och Värmland den högsta arbetslösheten i
landet. Enligt länsarbetsnämndens bedömningar föreligger stor risk för
ytterligare försämring under 1983.

Av det totala antalet arbetslösa var 1 580 (39 %) under 25 år och 2 225
(55 %) var kvinnor. 1 350 ungdomar fanns i beredskapsarbeten. (Se bilagor

3, 4 och 5.)

Av länets kommuner hade Karlshamn den största öppna arbetslösheten,

1 Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 2154-2157

Mot. 1982/83:2154

2

1 146 personer eller 7,7 % av arbetskraften.

Länet har dessutom en stor dold arbetslöshet, framför allt bland
kvinnorna.

I procent av arbetskraften var arbetslösheten i Blekinge i december 1982
5,7 % mot 3,2 % för riket. Om antalet arbetslösa adderas med personer som
berördes av arbetsmarknadspolitiska åtgärder stod i december månad 8 452
personer utanför den ”ordinarie” arbetsmarknaden, vilket motsvarade 12 %
av den totala arbetskraften. Dessutom har inom näringslivet en betydande
förtidspensionering skett.

Länsarbetsnämnden anger i sin prognos för byggarbetsmarknaden i
Blekinge att för de närmaste månaderna beräknas endast 40 % av hela
byggarbetskåren få arbete. Svårast blir situationen i den västra länsdelen.

Antalet arbetslösa på varje ledig plats var i oktober månad 37 i Blekinge.
Inget annat län hade ett så högt antal. För Norrbottens län som hade det näst
högsta antalet var siffran 29 och för riket som helhet var antalet 14. I
nedanstående tabell redovisas antalet arbetslösa per ledig plats i de län som
har den högsta arbetslösheten.

Tabell 2, antal arbessökande per ledig plats, oktober 1982

Län
Blekinge	37
Norrbotten	29
Västerbotten	28
Värmland	25
Halland	25
Gävleborg	19
Riket	14

3. Utvecklingen inom det enskilda näringslivet

Tillverkningsindustrin svarar för 34 % av sysselsättningen i Blekinge mot
25 % i riket, medan servicesektorn är betydligt mindre än i riket. År 1980 var
53 % i länet mot 62 % i riket sysselsatta inom servicesektorn.

Några industriföretag sysselsätter mer än hälften av den totala industriarbetskraften.
Länets industriföretag karaktäriseras vidare av att de flesta stora
företagen är s. k. filialföretag med administration, marknadsföring och
utvecklingsarbete förlagt utanför länet. Av industriarbetskraften är ca 75 %
sysselsatta inom filialföretag.

Flera av länets dominerande industriföretag har sedan slutet av 1970-talet
drabbats hårt av strukturförändringar. Även konjunkturnedgången har
givetvis påverkat länets företag.

Länets 12 största industriföretag har sedan 1975 minskat antalet anställda
från ca 16 800 till i dag ca 11 000. Minskningen utgör i runt tal 5 800 jobb,
motsvarande nära 35 %. Bl. a. har Sölvesborgsvarvet och Ericssonfabriken i
Olofström lagts ned med 850 friställda som följd.

Mot. 1982/83:2154

3

I Karlshamns kommun, som har den högsta arbetslösheten med 7,7 % har
de största metallindustrierna Facit AB, ABU och IFÖ Sanitär AB minskat
med ca 1 200 arbetstillfällen sedan 1975. (Se bilaga 2.)

1 243 personer var i december månad 1982 varslade om uppsägning.
Ytterligare hot om uppsägningar är aktuella vid flera av länets industrier.

I Ronneby kommun berörs Kockums Jernverk AB av omfattande
strukturförändringar som slutligen kan komma att innebära friställningar av
850 anställda. Närmast berörs Stålverksdivisionen med 260 anställda genom
SSAB:s planer på att flytta tillverkningen av stålämnen för järnvägsräls till
Norrland.

Facits Bräkne-Hobyfabrik har friställt 400 av en personalstyrka på 525
anställda och risk föreligger att fabriken helt upphör.

4. Den statliga sysselsättningen

Den negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Blekinge är
till stor del en följd av nedskärningar i den statliga sysselsättningen. Denna
har mellan 1975 och 1980 minskat med 4 % medan den i riket som helhet ökat
med 11 %. Mellan 1960 och 1980 försvann 2 763 sysselsatta inom den statliga
verksamheten, vilket motsvarar 31 %.

Särskilt Karlskrona kommun har drabbats av indragningarna inom den
statliga verksamheten. Sedan 1950 har antalet anställda vid marinen och
Karlskronavarvet minskat med 2 300. De senaste fem åren har staten enbart
vid marina förbanden i Karlskrona dragit in 633 årsarbeten, motsvarande
över 700 arbetstillfällen. De senaste 30 åren har staten inom den militära
sektorn i Karlskrona dragit in arbetstillfällen som motsvarar ett regemente
vart femte år. Sysselsättningsminskningen vid marinen förefaller bli ytterligare
500 årsarbeten fram till 1987/88, vilket är långt mera än de 225 som
förutsattes i 1982 års försvarsbeslut. Detta motsvarar en indragning av två
regementen.

Vidare har antalet anställda vid Karlskronavarvet (Svenska Varv)
halverats sedan 1950-talet, dvs. minskat med nära 1 000. Uddcomb
(Statsföretag) kommer i slutet av 1983 att ha minskat med 500 anställda sedan
mitten på 1970-talet. Inom den statliga affärsdrivande verksamheten har
tiden 1975-1979 över tredjedelen (minus 392) av arbetstillfällena flyttats bort
från Karlskrona medan i dessa verksamhetsgrenar sysselsättningen i riket
ökat. Ytterligare personalminskningar förefaller dessutom bli följden av
1980 års underhållsutredning (U 80).

Det behövs 2 000 nya statliga jobb till Karlskrona för att ersätta vad staten
dragit in enbart under 1970-talet. Inte i någon annan kommun i landet har
staten plockat bort så många statliga arbetstillfällen som i Karlskrona.

Bland ytterligare minskning av statlig verksamhet som skett eller
aktualiserats i Blekinge kan nämnas indragning av riksbankens avdelningskontor,
överflyttning av länsåklagarkansliet till Kalmar, nedläggning av TV:s

Mot. 1982/83:2154

4

Blekingeredaktion, nedläggning av en filial vid statens provningsanstalt,
personalminskning vid teleservicebas Syd, nedläggning av Trivab (Eiserkoncernen),
personalminskningar vid kustbevakningen, tull- och lotsväsendet.
Nedläggningar och indragningar sker med suveränt bortseende från gällande
regionalpolitiska riktlinjer.

En annan negativ faktor av länet är de ”regionaliseringar” som sker inom
den statliga verksamheten. Verksamheter som tidigare haft länen som
underlag har organiserats om och inordnats i större regioner där regionkontoren
förlagts till orter där den statliga verksamheten redan är väl utbyggd,
företrädesvis till Malmö. Dessa regionaliseringar berövar länet statlig
sysselsättning och påverkar dessutom enskilda företag och branschorganisationer
m. fl. till samma åtgärder. Därmed minskas länets förmåga att dra till
sig nya lokaliseringar inom näringslivet.

Trots de omfattande nedskärningarna har länet inte kommit i fråga vid
utlokaliseringarna av statliga verk under 1970-talet och vid utbyggnaden av
högskoleorterna.

Kommunerna och länsmyndigheterna har gjort stora insatser för att hjälpa
upp situationen i Blekinge. Förutom en rad olika åtgärder för att understödja
näringsverksamheten har kommunerna satsat på beredskapsarbeten för att
hålla arbetslösheten någorlunda nere. 1982 satsades 70 milj. kr. på dessa,
varav kommunernas andel uppgår till 33 milj. kr. 1 093 personer har
sysselsatts, varav 607 ungdomar. Kommunerna har vilja men inte ekonomisk
förmåga att utöka bereskapsarbetena. De har förberett kraftiga ökningar,
som kan genomföras om det statliga stödet ökas.

5. Ekonomi

Arbetslöshet och folkminskning medför stora påfrestningar för kommunerna
och landstinget. Skattekraften i länet är låg och motsvarar endast 88 %
av rikets medelskattekraft. Den totala kommunalskatten är däremot hög,
31:59 kr., vilket är 6% högre än medelutdebiteringen för riket. Endast
Jämtlands län har högre genomsnittlig kommunalskatt 1982.

Kommunernas och landstingets konsumtionsutveckling ligger 1981 på
samma nivå som landet i övrigt. För de närmaste åren planeras en kraftig
dämpning av konsumtionen. Totalt sett tyder allt på en tillväxt under 1 %.
Detta får bl. a. till följd att kommunerna och landstinget inte längre kan
erbjuda nya arbetstillfällen som kompensation för dem som försvinner inom
industrin.

Den negativa sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen i länet börjar få
stora direkta effekter på kommunernas ekonomi. Kostnaderna för beredskapsarbeten
samt för socialvård till personer som ställs utan försörjningsmöjligheter
ökar. Ett växande antal förtidspensionärer ökar också kostnaderna.

Antalet outhyrda lägenheter ökar kraftigt i länet. Enligt bostadsstyrelsens

Mot. 1982/83:2154

5

räkning i september 1982 hade Blekinge landets högsta andel outhyrda
lägenheter i statligt belånade flerbostadshus (9,8 %, riksgenomsnittet 3,4 %).
Totalt var 1 144 lägenheter i dessa hus outhyrda. Det största antalet outhyrda
lägenheter finns i Olofströms och Karlshamns kommuner. För 1981 är de
kommunala kostnaderna för hyresförluster beräknade till 5,5 milj. kr. i
Olofström och 4,8 milj. kr. i Karlshamn. Även i länets övriga kommuner
finns ett betydande antal outhyrda lägenheter.

6. Behov av åtgärder

Från länets sida inriktas ansträngningarna på att få en starkare bas också av
medelstora och mindre företag. De allmänna förutsättningarna härför är
goda. Blekinge har industriell tradition, yrkeskunnig arbetskraft och väl
förberedda industriområden.

Blekinge ligger nära stora industri- och befolkningscentraler i Sydsverige
och på kontinenten. Länets fyra kustkommuner har alla utmärkta hamnar.

Ett viktigt mål för näringspolitiken i länet är att ta vara på länets råvaror
genom ökad förädling och därigenom skapa sysselsättning, bl. a. inom trä-,
pappers-, fiskberednings- och livsmedelsindustri. Vidare har turistnäringen
goda förutsättningar att utvecklas i länet.

För att långsiktigt åstadkomma en gynnsammare näringsstruktur i
Blekinge krävs statens medverkan genom:

a. Regionalpolitisk stöd

Från näringslivets sida har redovisats investeringsplaner som skulle kunna
ge ett betydande sysselsättningstillskott. Genomgående råder dock en stor
tveksamhet inför de stora kapitalkostnader som investeringarna kräver.
Regionalpolitisk! stöd är i flera fall en förutsättning för ett genomförande.

Från länets sida har sedan lång tid tillbaka framhållits betydelsen av att
utveckla det regionalpolitiska stödet så att problemens art och omfattning
skulle vara vägledande för insatser och inte en orts geografiska belägenhet.

Regeringen beslöt våren 1982 att lokaliseringsstöd skall kunna utgå till
verksamhet i Olofströms kommun under budgetåret 1982/83. I riksdagsbeslut
har dessutom framhållits att problemen på arbetsmarknaden i Blekinge
län motiverar att den s. k. undantagsregeln i förordningen om regionalpolitisk!
stöd skall tillämpas generöst.

Det är uppenbart att detta är alldeles för kort tid för att avsätta några
påtagliga resultat och för att ge rimliga erfarenheter av vad ett temporärt
regionalpolitisk! stöd har för effekter. Beslutet bör därför förlängas till i
första hand den 1 juli 1985.

1* Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 2154-2157

Mot. 1982/83:2154

6

b. Tillsättning av särskild delegation

Läget i Blekinge måste nu anses så allvarligt att särskilda åtgärder måste
vidtas av statsmakten, liknande dem som gjorts för Norrbotten och
Värmland. För att komma till rätta med problemen krävs samfällda insatser
inom olika områden. En särskild Blekingedelegation bör därför tillsättas av
regeringen. I delegationen bör ingå företrädare för berörda departement och
myndigheter.

c. Högre utbildning

Som tidigare påpekats har Blekinge inte kommit i fråga vid utbyggnaden
av högskoleorterna. Detta får anses vara en betydande nackdel för länets
fortsatta utveckling. Inom länets industrier finns en högt utvecklad
produktion med robottillverkning, stor andel elektronisk utrustning i
tillverkningen, datautrustning m. m.

Mot denna bakgrund får det anses som mycket lämpligt att till Blekinge
förlägga ytterligare högre utbildning framför allt inom datatekniken och
systemvetenskapliga områden. Därmed ges möjlighet till såväl teoretisk
utbildning som praktisk tillämpning inom för framtiden viktiga utvecklingsområden.

d. Koncernföretagens verksamhet

Koncernföretagens beslut berör många kommuner och län och har stor
regionalpolitisk betydelse. De beslut som avgör utvecklingen inom koncernföretagens
enheter inom länet fattas naturligen inte på regional nivå.
Kommunala eller regionala myndigheter har små möjligheter att påverka.

Många av de större industriföretagen i Blekinge är som nämnts filialföretag
med administration och utvecklingsverksamhet förlagd utanför länet.
Vid personalinskränkningar, förändringar i produktionen till följd av ny
teknik m. m. drabbas ofta Blekinge i första hand eftersom tillverkningsenheterna
ligger i länet.

Koncernföretagen i Blekinge måste i större utsträckning ta ansvar för de
anställda. I många fall är det möjligt att förlägga annan tillverkning i länet
som kompensation för sysselsättningstillfällen som bortfaller.

e. Personalbehov

Sysselsättningssituationen i länet nödvändiggör en ytterligare anspänning
av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under året. En förutsättning för
att detta skall kunna åstadkommas effektivt är, att personaltillgången
anpassas såväl i planeringsledet som i genomförandeledet.

Mot. 1982/83:2154

7

Det är därför angeläget att arbetsförmedlingarnas resurser i länet förstärks
så länge det nuvarande besvärliga arbetsmarknadsläget består.

f. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning

För att lindra den utomordentligt svåra arbetslösheten på kort sikt fordras
utöver det som berörts ovan särskilda åtgärder. Ökade anslag för beredskapsarbeten
är mot denna bakgrund nödvändiga. Det är också angeläget att
högre tilläggsbidrag för kommunala investeringsarbeten införs.

För att möjliggöra ytterligare kommunala investeringsarbeten bör listan
över objekt utökas så att exempelvis idrottslokaler och liknande kan
ifrågakomma. Den starkt ökande arbetslösheten motiverar också större
insatser för arbetsmarknadsutbildning. Dessa åtgärder är speciellt viktiga
med hänsyn till den stora andelen arbetslösa ungdomar.

g. Lokalisering av statlig verksamhet

Riksdagen har tidigare uttalat att staten har ett särskilt ansvar i de orter där
de statliga arbetstillfällena minskat och där staten är en stor arbetsgivare.
Detta uttalande har knappast fått någon reell innebörd för Blekinge län. När
det gäller områden i landet som i första hand bör komma i fråga vid
lokalisering av statlig verksamhet uttalade riksdagen våren 1982 att följande
prioritering bör gälla:

1. skogslänen

2. sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Nedan redovisas exempel på åtgärder som skulle bidra till att stärka
sysselsättningen inom statlig verksamhet.

- Vid ett eventuellt sammanförande av kustbevakningens och sjöfartsverkets
uppgifter till en ny myndighet bör denna myndighets regionala
förvaltning lokaliseras till Karlskrona.

- De beslutade nationella utvecklingsbolagen inom sektorerna energi,
transportteknik och miljövård bör lokaliseras till Blekinge län.

- Det marina nybyggandet och underhållet bör koncentreras till Karlskronavarvet.
Varvet måste få ett långsiktigt och balanserat program för sin
verksamhet med tidsplaner för marina beställningar. Därutöver erfordras
statens medverkan för exportleveranser till andra länder.

- Nedtrappningen av verksamheter inom försvaret måste kompenseras
genom att militär utbildning i ökad utsträckning förläggs till Blekinge.

- I enlighet med vad riksdagen uttalat bör lokalisering av delar av
verksamhet eller funktioner i den statliga förvaltningen ske till Karlskrona.
Därvid bör övervägas möjligheten att utnyttja befintliga statliga lokaler.
Ett alternativ som särskilt bör prövas är att i dessa lokaler samla ett antal

Mot. 1982/83:2154

8

små statliga verksamheter på ett ställe och därvid låta administration och
annan service som är av gemensam karaktär betjäna dessa sinsemellan
olika verksamheter.

Hemställan

Under hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs*

1. att riksdagen beslutar att det regionalpolitiska stöd som utgår i
stödområde C får från den 1 juli 1983 till den 1 juli 1985
tillämpas i Olofströms kommun,

2. riksdagen beslutar att regionalpolitisk! stöd som efter särskilt
beslut kan utgå utanför stödområdena skall ges en generös
tillämpning i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs
kommuner,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
att en särskild delegation med företrädare för berörda departement
och myndigheter tillsätts med syfte att ge förslag till
åtgärder som kan leda till ökad sysselsättning inom Blekinge
län,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
att överläggningar bör upptas med i Blekinge verksamma
koncernföretag i syfte att förlägga ytterligare verksamhet inom
företagens verksamhetsområden,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
att arbetsförmedlingarnas resurser i Blekinge län förstärks så
länge det nuvarande besvärliga arbetsmarknadsläget består,

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
att Blekinge prioriteras då det gäller lokalisering av nytillkommande
statlig verksamhet,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
att vid rationalisering och regionalisering inom statliga myndigheter
och affärsdrivande verk i sydöstra Sverige Blekinge skall
prioriteras ur sysselsättningssynpunkt.

Stockholm den 25 januari 1983

MATS OLSSON (s)

RALF LINDSTRÖM (s) YVONNE SANDBERG-FRIES (s)

CHRISTER SKOOG (s)

*Se även motion 1982/83:2155.

Mot. 1982/83:2154

9

Bilaga 1

Befolkningsutvecklingen i Blekinge, riket och vissa stödområdeslän

100

ms hn

Mot. 1982/83:2154

10

Bilaga 2

Sysselsättningsutvecklingen 1975-1982
vid Blekinges 11 största industriföretag

/\r>ta.l

.sysselsatta

Susidso/fcfcninq-s minskning
HTS-IISZ 1 1

Z o oo

OO o

FACIT

Mot. 1982/83:2154

11

Bilaga 3

Totalt antal arbetslösa i länen i procent av befolkningen i åldern 16-64 år

txwwv:

Källa: IWWWWWW

AMS arbetssökandestatistik i december 1982

ImWWxWw^

^WWWWWV

IWWWWWW'

E^WWWWWm

EwwwwwWWWV

I^WWWWxWWW^

imwwwwwww

^wwwwvwmx

[WWWVWWWWWW

^wwwwwwww

f^WWWWWWWW \\\\

^WXWx^WWWWWx \ W NS

kWWWWWWwwwwwww \ \\
tmWv\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

c-" \o lh m r—

Riket

Mot. 1982/83:2154

12

Bilaga 4

Antal arbetslösa kvinnor i länen i procent
av totalt antal kvinnor i åldern 16-64 år

mm

cmnmi

Källa:

AMS arbetssökandestatistik i december 1982 f\\\\\\\\V

I \ \ \ \ \ \ \ \ \

KWWUVWWU

IWWWWWWY

lUUWWUUYX

nwwwwww n

KWWWVWWWYT

IYY\ YV YYYY \ \\ \\ \\ \V

fWWWWWXWW^'

kWWWWWWWXVU

RVxWWWAWWWWTl

DOA\.YYYYT\\\\ \ \ \ \ \ YXX!

EnXXXVWWWWWWWWVVx
KYYAWW \ \ YWX.YYX-Y.Y1X \\ \ \ YYTIYy

T 1 1 1 » 1 1 r

Riket

Mot. 1982/83:2154

13

Bilaga 5

Antal arbetslösa ungdomar 16—24 ar i procent av totalt antal ungdomar i
länen, december 1982

IxWWWWWW

Källa:

AMS arbetssökandestatistik i december 1982

l\\\\\ \ \ \ w wwWWT

1\\ \\ v\ \ \V\ \X VV\ \ \ \ W

IXYXXXXXxXXXWW\"\\\ \

rxwvxxvw w \ \ \ \ x xx\t\\

f\W VwxWxWWWx^Wwx

L\ W\ XXX\ \ \ x\ x x \ \X xX x\X\X\

kXxWXxxWXxXWXXWWXWWX

\ \ \ \\ww w \ \ \ w \\

KW xxxxwwX xXxxxxxxxxxxxxx^

f\~\ \ \ \• \\'\ \\ \ \ \\ \ W \\ \\ \ \ ww

IxWwxWwwwx'

[\w\ \W\X wWWXwWWwXWWW

IXXX\XXX\XX\XVX W WXWWWWWWV

KXXXXxxXXWXXXWXX WXWXXXX wxxxS

l\XXXXXXXXXXXXXX WWWX W\\\\ \ w>X

KWXXXxXwwxwxwxw.xxxx wxxxx wx

XXX XV

EYxx

[WW:n ■ XV : ■

sXXXXXXX

nXxwwxxwwwxwxxxxxxxxx x xxxx x \ x\\\:

CJN

OO

vD

LT1

Riket

Mot. 1982/83:2154

14

Bilaga 6

Sysselsättningsutvecklingen inom den statliga sektorn för södra Sveriges primära centra

1975-1980.(Index 1975	= 100)
	Index 1980	Statliga
	Statliga myndigheter	affärsdrivande verk
Riket	116,1	103,5
Halmstad	122,6	116,7
Helsingborg	142,6	105,4
Jönköping	148,1	117,2
Kalmar	114,0	140,2
Karlskrona	96,2	66,0
Kristianstad	116,5	119,9
Växjö	118,7	130,6

Statliga myodlgtxtcr

10

20

40

SO

Riket Halmstad Helsing- JOnkttping Kalmar Karlskrona Kristian- VBxjö

borg stad