Regalskeppet Kronan
Motion 1983/84:641 Birger Rosqvist m. fl.
12
Motion
1983/84:641
Birger Rosqvist m. fl.
Regalskeppet Kronan
Den 1 juni 1676 inträffade en av de största sjöolyckorna i Östersjön. Det
var det svenska regalskeppet Kronan som gick till botten knappt 4 sjömil
utanför Hulterstad på Ölands ostkust. Av 840 man ombord omkom 800.
Något fientligt skepp var det inte som sänkte Kronan. Det kan ha varit en
sjömansmässigt felaktig vändningsmanöver i frisk vind med fulla segel satta i
kombination med öppna kanonportar som orsakade förlisningen. Kanske
var det skeppets egna kanoner - 126 st. - med krut och kulor som bidrog.
Fortsatta marinarkeologiska undersökningar kan möjligen ge besked om vad
som orsakade katastrofen även om detta nu inte är det mest intressanta i
sammanhanget.
I augusti 1980 fann Anders Franzén och hans medhjälpare Kronan på 26
meters djup. Fyndet av vraket - efter ett av dåtidens största skepp - innebär
nya möjligheter att historiskt rekonstruera och levandegöra förhållandena i
Sverige som en stormakt för mer än 300 år sedan.
På en yta av 3 000 m2 ute i Östersjön döljs i sedimenten hundratusentals
föremål. Helt känd är dock fortfarande inte vrakplatsens utbredning i
sedimentdjupet. Över 6000 föremål har hittills bärgats från Kronan. 5 % av
vrakplatsen beräknas ha undersökts. Fynden representerar ett tvärsnitt av
föremålsbeståndet och ger besked om vad som kan väntas om
bärgningsarbetet kan fortsätta i organiserad form.
Vraket av Kronan rymmer många föremål av konstnärligt kulturellt
intresse i form av bl. a. väl bevarade träskulpturer. 1 övrigt finns allt från
vanliga block till 4-tons bronskanoner med inskriptioner. Men till skillnad
från exempelvis skeppet Wasa var Kronan ett fullt utrustat örlogsskepp. De
nautiska instrument som tagits upp är av mycket stort vetenskapligt intresse.
Kronan med all sin bevarade utrustning efter en stor bemanning ger en
direkt bild av svenskt 1600-talssamhälle. Ombord på skeppet levde och
arbetade mer än 800 människor ur samhällets alla sociala skikt. Av funnet
material kan utläsas hur skarp den sociala klassindelningen var. Befäl och
besättning hade var och en sin personliga utrustning med sig. Föremål som
intakta sjömanskistor och kabinettskåp med hela glasflaskor med innehåll
(sjögungad 1600-talskonjak eller 300-årigt arommognat svensk-kryddat
brännvin!), fickur, kompasser, guldsmycken, vapen, klädespersedlar i
textiler och läder, livsmedel, tågvirke och metallföremål är exempel på
fyndföremål som ger besked om 1600-talets vardag och helg såväl till sjöss
som på land, för fattig och rik in i minsta detalj. Unika guldmynt och
cirkulerade kopparmynt har hittats. De marinarkeologiska undersökningar
Mot. 1983/84:641
13
na har pågått under tre somrar. Arbetet får ske i öppet hav. Det ställer stora
krav på personal och material. Det krävs erfarna dykare med stor teknisk
kompetens. All utrustning måste vara av hög klass såväl den som gäller
dykarnas säkerhet som kameror, mätinstrument osv. Därför blir
undersökningar och bärgning kostsamma och tidsödande.
Kalmar läns museum har lett arbetet som till övervägande del skett med
hjälp av frivilliga insatser och privata donationer. Inga statliga medel har
hittills tilldelats Kronan-projektet.
Allmänhetens intresse för de marinarkeologiska undersökningarna är
stort. En svensk TV-film har visats i svensk TV två gånger. Den har sålts till
11 länder, bl. a. Storbritannien och USA. Ett internationellt marinarkeologiskt
samarbete håller också på att utvecklas då Kronan-projektet kan
betraktas som unikt och få internationell genomslagskraft.
Ekonomiska garantier måste skapas om ett framtida undersökningsarbete
skall tryggas och planeras. Hittills gjorda undersökningar har haft karaktären
av provundersökningar för dokumentation av vrakplatsen och för att bärga
de mest plundringsvärda föremålen. Platsens belägenhet och alla
värdeföremål vilka man nu känner till finns gör att plundring ej kan uteslutas.
Det är därför angeläget att detta bärgningsarbete ej drar alltför långt ut på
tiden.
Kalmar läns museum har arrangerat en utställning av Kronan-föremål på
Kalmar slott. Den har rönt ett mycket stort publikt gensvar. En fast
Kronan-utställning skulle kunna bli en rejäl turistattraktion i Sydostsverige,
någonting av vad Wasa har blivit i Stockholm. Mängden av föremål från
Kronan skulle också möjliggöra utställning av liknande fynd på flera andra
museer i länet och området. Sjöfartsmuseet i Oskarshamn exempelvis är
redan nu ett intressant mål för turismen men skulle självfallet som andra
muséer bli ännu mera attraktivt kompletterat med unika marinarkeologiska
fynd från Kronan.
Kronan erbjuder en enorm arbetsuppgift och en vetenskaplig utmaning för
många år framöver för svensk och internationell marinarkeologi. För
framtiden måste tillföras tekniska, personella och administrativa resurser om
man vill slå vakt om de mångsidiga rikedomar som finns på land och på havets
botten med anknytning till Kronan.
Med frivilliga insatser på det ekonomiska området har man kommit en bit
på väg. Men skall tillgången Kronan tas till vara på det sätt den förtjänar
torde stödinsatser från central myndighet - riksantikvarieämbetet - vara
nödvändig. Kronan-projektet bör vara med i en övergripande planering av
kulturminnesvården och även när det gäller att främja kunskapen om svenskt
sjöförsvar, svensk handelssjöfart och svensk skeppsbyggeriverksamhet
genom tiderna.
Mot. 1983/84:641
14
Med hänvisning till det anförda föreslås
att riksdagen uttalar sig för att överväganden görs beträffande
möjligheterna att från statens sida bidra till arbetet med bärgning
och tillvaratagande av föremål från regalskeppet Kronan.
Stockholm den 15 januari 1984
BIRGER ROSQVIST (s)
BENGT KRONBLAD (s) LENA ÖHRSVIK (s)
