om reformering av terroristbestämmelserna

Motion 1987/88:Sf514 av Hans Göran Franck m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Sf514

av Hans Göran Franck m. fl. (s)
om reformering av terroristbestämmelserna

Den 18 april 1986 anordnades av statsrådet Anita Gradin ett seminarium om
terroristlagstiftningen. Syftet var att få en förutsättningslös diskussion inom
en begränsad krets av deltagare. Alla av lagstiftningen berörda myndigheter
var med vid seminariet. Dessutom var riksdagspartierna representerade
liksom bl. a. Sveriges Advokatsamfund och en rad fristående forskare.

Vid seminariet framkom åtskillig kritik mot gällande lagstiftning, bl. a. vad
gäller rättssäkerheten och effektiviteten i densamma. Kritik framfördes
också mot sekretessbestämmelserna och deras tillämpning, mot utformningen
och tillämpningen av reglerna om s.k. kommunarrest, beträffande
svårigheten för en oskyldig terroriststämplad person att få upprättelse och att
bedriva ett effektivt försvar i detta syfte.

Statsrådet Anita Gradin förklarade i anslutning till seminariet i april 1986
att en översyn av terroristbestämmelserna skulle företas i anledning av den
kritik som framförts bl. a. beträffande de nio turkiska medborgarna som fått
kommunarrest.

Denna översyn har ännu inte påbörjats, snart två år efter seminariet. Även
om regeringen står öppen för att göra en översyn vill man avvakta till dess
parlamentarikerkommissionen om Palmemordet avslutat sitt arbete.

Varken kommissionens arbete eller den omständigheten att en särskild
utredningsman gjort en teknisk översyn av utlänningslagen utgör skäl för
uppskov med översynen av terroristbestämmelserna. Det är i och för sig av
intresse att utredaren överväger om terroristbestämmelserna även i fortsättningen
bör ingå i utlänningslagen eller brytas ut ur den lagen. Om de bryts ut
ur lagen skulle detta innebära en återgång till den typ av lagstiftning som
antogs 1973, då den s.k. terroristlagen tillkom.

Från och med 1976 fördes terroristbestämmelserna över till dåvarande
utlänningslagen. Detta tekniska handhavande av frågan liksom det omotiverade
uppskovet ger intrycket av obestämdhet om något över huvud taget
skall uträttas i saken.

Klart är emellertid att det finns ett verkligt behov av en översyn utan vidare
dröjsmål. De nuvarande bestämmelserna fyller inte rimliga krav på rättssäkerhet
och effektivitet.

Det är tveksamt om bestämmelserna haft den förebyggande effekt som
avsetts. De uppmärksammade terroristdåd som förekommit i vårt land ger i

varje fall anledning i att ifrågasätta detta och att utreda möjligheterna till Mot. 1987/88
snara förbättringar i lagstiftningen. Sf514

Som framgår av en regeringsskrivelse har regeringen med stöd av 47 §
utlänningslagen meddelat att terroristbestämmelserna skall tillämpas beträffande
nio turkiska medborgare. De anges särskilt i skrivelsen vara medlemmar
i Kurdistans arbetareparti (PKK).

Det finns bland de nio kurderna de som bestämt bestrider att de är
medlemmar i PKK och säger att de aldrig ägnat sig åt någon form av
terroristverksamhet i Sverige. De har fått stöd för denna ståndpunkt även av
myndighetsföreträdare. Man kan fråga sig om kurder oförskyllt fått terroriststämpelnpå
sig. I vart fall behövs en noggrann omprövning av denna fråga.

I mer än tre år har de nio haft en ingripande frihetsinskränkning i form av
s. k. kommunarrest. I ett fall har en av dessa kurder inte ens fått tillstånd att
flytta till annan ort, trots att han utsatts för allvarlig knivmisshandel enligt
lagakraftvunnen dom och känt stor oro för att stanna kvar på föreskriven ort.

Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen har riktat
skarp kritik mot terroristbestämmelserna och deras tillämpning. I likhet med
avdelningen anser vi att en rörelseinskränkning av denna långvariga och
tidsobestämda karaktär är helt oacceptabel. Särskilt som den utförts och
fortgår utan att någon opartisk prövning av domstol skett och utan att de
misstänkta och deras ombud får ta del av det material som ligger till grund för
åtgärderna. Särskilt allvarligt är att frihets- och rörelseinskränkande åtgärder
kan beslutas på obestämd tid.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en allsidig översyn av terroristbestämmelserna,
bl. a. i syfte att stärka rättssäkerheten i enlighet med vad som angetts i
motionen.

Stockholm den 22 januari 1988
Hans Göran Franck (s)

Ulla-Britt Åbark (s) Evert Svensson (s)

Erkki Tammenoksa (s)

gotab Stockholm 1988 14367

8