Reformering av riksdagens utskottsorganisation

Motion 1994/95:K324 av Henrik S Järrel (m)

Arbetet inom den under förra mandatperioden (1991--
1994) tillsatta Riksdagsutredningen resulterade i ett par
betänkanden i vilka en rad förslag till förbättringar av
riksdagens arbetsformer lades fram.

Till de viktiga förbättringar som nu beslutats hör t.ex. 4-
åriga mandatperioder, riksmötets årliga längd, att budgetår
skall sammanfalla med kalenderår, budgetprocessens
stramare villkor under finansutskottets ledning och en
förstärkning av utskottens kontroll, uppföljning och
utvärdering av fattade beslut.

I utredningsarbetet berördes också utskottsindelningen
och arbetsfördelningen ärendevis mellan utskotten.
Riksdagsutredningen lade inte fram några konkreta förslag i
den delen, utan man avsåg att återkomma till frågan under
innevarande mandatperiod.

Enligt min mening bör denna fråga nu ges hög prioritet.
Här finns sannolikt vissa effektivitets- och besparingsvinster
att hämta.

Man kan t.ex. fråga sig om jordbruksfrågorna behöver ett
eget utskott eller om de kan inordnas under näringsutskottet
eller ett nyinrättat miljöutskott? Eller om både ett lag- och
ett justitieutskott behövs? Kanske bör det ena förvandlas till
ett civilutskott i stället? Försvars- och säkerhetspolitiken är
i hög grad lierad med utrikesfrågor -- sammanslagning?

Är ärendefördelningen mellan utskotten den naturligaste
och bästa? T.ex. mellan social- och
socialförsäkringsutskotten? Ska en typisk näringsfråga som
turismen handläggas av kulturutskottet? Hör ärenden om
länsförvaltning självklart hemma hos bostadsutskottet osv.?

Reformeringen av riksdagens inre arbetsformer bör nu
skyndsamt fortsätta med sikte på en effektivisering av
arbetet.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger talmanskonferensen till
känna det angelägna i att arbetet med förslag till reformerad
utskottsindelning bedrivs så att beslut kan fattas under
1994/95 års riksmöte.

Stockholm den 25 januari 1995

Henrik S Järrel (m)