Realisationsvinstbeskattningen

Motion 2001/02:Sk472 av Eskil Erlandsson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram en översyn av skattereglerna för beskattning av reavinst vid avyttring av fastighet som ägs av fysisk person.

2. Riksdagen beslutar att utan närmare utredning omedelbart slopa återläggningen av skogsavdrag och substansminskningsavdrag.

Motivering

Reavinstreglerna vid avyttring av fastighet är mycket komplicerade. En betydande svårighet har sin grund i ett krav på utredande av vad som hänt under långt innehav i frågor av betydelse för beskattningen.

För att kunna göra en korrekt reavinstberäkning behövs i förekommande fall uppgifter under en femtioårsperiod om bl.a. förbättringsarbeten, värdeminskningsavdrag (inklusive skogsavdrag och substansminskningsavdrag), tillköp och delavyttringar, engångsersättningar för allframtidsupplåtelser m.m., försäkringsersättningar samt avsättningar till investeringsreserv och eldsvåde- och ersättningsfonder. Utredningsarbetet försvåras dessutom av att fastighetstaxeringsreglerna ändrats, vilket medfört identifikationsproblem vid fastställande av ingångsvärden på grundval av visst års taxeringsvärde. En annan svårighet utgör det faktum att kommunindelningen i flera fall har ändrats.

På denna punkt kan erinras om det löfte dåvarande finansminister Gunnar Sträng gav 1967 med hänvisning till bestämmelserna i 2 kap. 18 § regeringsformen. De med långa fastighetsinnehav – tio år eller mer – skulle inte drabbas av en skatteskärpning. Tekniken för detta var införandet av indexuppräkning av anskaffningskostnad och ett fast avdragsbelopp på 3 000 kr per år. Fram till 1980 gällde löftet, men därefter har detta successivt urholkats bl.a. genom förskjutningar av indexuppräkning. Fr.o.m år 2000 har vidare indexuppräkningen helt slopats. Den låga skattesatsen kompenserar dessa fastighetsägare bara i någon mån för inflationen.

Det nu anförda pekar på nödvändigheten av en lagstiftning där långa fastighetsinnehav får rimliga beskattningsregler både vad gäller beskattningens höjd och ur förenklingssynpunkt vilka uppgifter som behövs.

LRF, Sveriges Jordägareförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund och Villaägarnas Riksförbund har förordat att den som avyttrar fastighet efter 1999 skall – som ett alternativ till huvudregeln – få beräkna den skattepliktiga reavinsten till viss procent av köpeskillingen vid avyttringen. De föreslår att procentsatsen för privatbostadsfastighet skall vara 25 % och för näringsfastighet 40 %.

Det är vidare viktigt att överlåtelser av näringsfastigheter inte beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet utan att hittillsvarande beskattning i inkomstslaget kapital vidmakthålles. En ändring på denna punkt torde nämligen leda både till besvärande inlåsningseffekter och ett behov av att öka komplexiteten i reglerna. Om generationsskiften skall underlättas kan dock övervägas en uppskovsmöjlighet vid onerösa överlåtelser till närstående. Om förenkling vill åstadkommas kan främst övervägas alternativregler antingen innebärande koppling till senare taxeringsvärde (än 1952) eller att vinsten alternativt kan bestämmas som en kvotdel av vederlaget.

De ovan angivna fastighetsägarförbunden tar även upp frågan om återläggning av värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och substansminskningsavdrag som ju medför att viss del av kapitalvinsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Inledningsvis kan understrykas att regler givetvis måste finnas som undanröjer dubbla avdrag för samma kostnad, men konstruktionen måste beakta när och var konsumtionen av kostnaden uppstår.

Dessa avdrag bör anses konsumerade successivt under innehavet och bör inte återläggas som intäkt av näringsfastighet. Avdragen bör således endast beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet.

I synnerhet återläggning av substansminskningsavdrag och skogsavdrag är felaktiga och medför beskattning av rena kapitaluttag. I ett första skede undviks dock rätteligen beskattning, men i samband med försäljning väcks beskattningen av sedan tidigare avyttrat grus respektive avyttrad skog till livs medan kompensationen i form av kapitalvinstavdrag de facto innebär att vederlaget för fastigheten exklusive grus respektive skog vid vinstberäkningen även minskas med anskaffningskostnaden för tidigare avyttrat grus och avyttrad skog.

Skattelagstiftningen bör ses över och förbättras i syfte att förenkla skattereglerna och minska rättsosäkerheten och godtycket i beskattningen.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 4 oktober 2001
Eskil Erlandsson (c)
Agne Hansson (c)	Birgitta Carlsson (c)